Syftet med projektet är att utforska och identifiera de socio-kulturella faktorer som
försvårar och de som möjliggör en omställning av svenskt skogsbruk i transformativ riktning. och dessutom ta fram rekommendationer för hur legitima och rättvisa förändringsprocesser kan organiseras.
Vi står mitt i en klimat- och biodiversitetskris där skogen utgör en viktig del av lösningen. Inom FN:s vetenskapliga kunskapsplattformar och i EU:s skogsstrategi lyfts transformativ markanvändning (naturnära skötselmetoder såsom hyggesfritt skogsbruk) fram som en viktig lösning på den dubbla miljökrisen.
I ett skogsrikt land som Sverige, där kalhyggesskogsbruk dominerar, innebär diskussionen om naturnära skötselmetoder inte bara att starka ekonomiska intressen utmanas. Den innebär också att etablerade skogliga praktiker, kunskaper, identiteter och normer ifrågasätts. Detta väcker oro och motstånd men skapar också nya möjligheter för markägare och skogsbaserade företag att sprida risker förknippade med ett förändrat klimat, skapa nya intäkter, liksom förutsättningar för en bättre balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga värden i skogen.
Projektet tar sin utgångspunkt i kritisk samhällsvetenskaplig miljöforskning och idén att hur skogen brukas är ett resultat av socio-kulturella strukturer. Strukturer som formar och formas av skogliga praktikers synsätt och agerande; vilka som kan göra sina röster hörda; vems kunskap som räknas, och vilka som har tolkningsföreträde. Samtidigt har valet av skogsbrukande konsekvenser för människor, djur och växter, och skapar vinnare och förlorare. På så sätt är skogsbruk en politisk praktik och ett resultat av maktrelationer där förändring kräver att etablerade synsätt, relationer och praktiker åskådliggörs och utmanas.
Att åskådliggöra olika erfarenheter och perspektiv är viktigt för att förstå motstånd mot transformativt skogsbruk, identifiera synergier, möjliga prioriteringar och avvägningar mellan olika skogliga perspektiv och intressen. Denna kunskap är viktig i arbetet med att utforma legitima och rättvisa förändringsprocesser där skogens sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner balanseras inte bara retoriskt, utan också i den skogliga praktiken.
För att öka kunskapen om socio-kulturella hinder och möjligheter för transformativt skogsbruk fokuserar projektet på tre specifika grupper av praktiker som har en potentiellt viktig roll i förändringsprocessen, nämligen:
- de unga som arbetar i skogsindustrins olika grenar (tex maskinförare, virkesköpare, naturvårdsspecialister) som kan driva förändring inifrån sina respektive organisationer;
- skogliga innovatörer (personer som redan idag praktiserar alternativ skogsskötsel, eller driver företag med utgångspunkt i tex hyggesfritt skogsbruk) vars erfarenheter och perspektiv som normbrytare är viktig att belysa och lära av;
- skogliga journalister som skriver om exempelvis alternativa skogsskötselmetoder eller granskar skogsindustrin i olika media (dagspress, branschtidningar). Den här gruppen har genom sin yrkesposition kapacitet att offentligt utmana etablerade socio-kulturella strukturer och påverka den allmänna opinionen.
Projektet bidrar med fördjupad kunskap om hur transformativt skogsbruk förstås, upplevs och kan praktiseras; samt leda till konkreta förslag på hur legitima och rättvisa förändringsprocesser kan utformas. Denna kunskap är viktig för att identifiera synergier och legitima avvägningar mellan olika synsätt och skogliga värden, för att bemöta motstånd på ett konstruktivt sätt, samt för att skapa acceptans för förändring. På så sätt förväntas projektet bidra med viktiga pusselbitar kring utmaningar och möjligheter med transformativt skogsbruk. Pusselbitar som behövs för att finna nya vägar ut ur klimat- och biodiversitetskrisen.
