Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna är fångade i ett grundläggande dilemma i Sverige och globalt. Samtidigt som omställningen till fossilfria samhällen måste accelerera avsevärt om vi vill förhindra att klimatförändringarna intensifieras, har erfarenheter i EU-länder och USA visat att snabba samhällsomställningar kan skapa allvarliga motreaktioner bland grupper som känner sig marginaliserade.
Syftet med projektet är att utveckla en vision för en integrerad och socialt accepterad styrning mot ett fossilfritt välfärdssamhälle. I projekt undersöker vi och utvecklar kunskap om samspelet mellan olika styrningsformer för en omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle utifrån hur de upplevs av dem som påverkas. Fokus ligger på deras perspektiv på social acceptans, rättvisa samt på motståndets roll. I projektet ingår bland annat att identifiera under vilka omständigheter och varför styråtgärder förlorar legitimitet och att undersöka hur styrningsformer kan kombineras för att öka legitimiteten och minska motståndet mot en samhällsomställning.
Vi utgår från att tidigare studier av enskilda styrningsformer är väsentliga, men att insikterna från dessa måste sammanfogas till en större integrerad vision för styrning mot samhällets omställning. I stället för att undersöka det faktiska samspelet mellan olika styrningsformer använder vi oss av tidigare forskning liksom av praktiska erfarenheter av omställningsstyrning och dess effekter. För att få en så rik bild som möjligt att arbeta med, bjuder vi in och samarbetar med en rad samhällsaktörer med olika, även motstridiga, perspektiv (med hänsyn till bland annat kön, ålder, utbildning, yrke och kulturell bakgrund).
Fyra delprojekt
Projektet innehåller för närvarande fyra delprojekt där vi på olika sätt tittar närmare på hur styrningsformer, rättvisa och motstånd tar sig uttryck i omställningen mot ett fossilfritt välfärdssamhälle.
I delprojekt ett utforskar vi hur rättvisa iakttas och formuleras i politiska dokument och riksdagsdebatter i Sverige. Genom att analysera vad politiker lyfter fram och på vilket sätt de talar om en rättvis omställning kan vi få insikt i hur den nationella omställningen konceptualiseras och förhandlas av våra makthavare. Sverige har som mål att vara ledande i övergången till klimatneutralitet och har samtidigt en stark självbild som en historiskt förankrad välfärdsstat där jämlikhet är en central del av värdegrunden. Att undersöka vilken roll rättvisa spelar i den nationella politiska debatten är därför intressant för att förstå om och hur dessa värden omsätts i policy.
För att få en djupare förståelse för rättvisa och orättvisa i den svenska omställningen till fossilfritt tar vi i vårt andra delprojekt fasta på konceptet ‘motstånd’. Genom att väva samman sociologiska teorier kring hur motstånd mobiliseras och legitimeras i sociala rörelser med litteratur kring hållbarhets-omställningen undersöker vi hur Sveriges omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle möter motstånd från vitt skilda perspektiv och grupper. Å ena sidan ställer allt fler klimataktivister krav på en upptrappad omställning av samhället. Å andra sidan växer missnöjet mot de höjda bränslepriser som gör vardagen dyrare och svårare för många svenskar. I vårt andra delprojekt undersöker vi hur dessa antagonistiska synsätt bygger på liknande känslor av oro och ilska kring den omställning som många människor upplever som orättvis.
En framträdande aktör i den svenska hållbarhetsomställningen är den Europeiska Unionen (EU). Som en del av EU:s fleråriga budgetram inrättade EU "Fonden för rättvis omställning" (FRO). FRO syftar till att stödja de regioner som förväntas bli särskilt drabbade av omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men vad betyder rättvisa i FRO? I vårt tredje delprojekt följer vi FRO hela vägen från beslutsfattande i Bryssel till genomförandet av en 'rättvis omställning' i region Norrbotten. På vägen undersöker vi hur aktörer på olika nivåer upplever och förstår FRO och en rättvis grön omställning.
Den (o)rättvisa omställningen till ett fossilfritt samhälle står i centrum även för vår fallstudie i Skottland, där vi undersöker hur Aberdeens stora olje-och gasindustri ställer om till förnyelsebara energiformer. Genom att undersöka hur diskurser kring en rättvis omställning ser ut, å ena sidan bland industri-företrädare och å andra sidan hos en lokalbefolkning som påverkats särskilt negativt av energi- och industrisatsningar under flera decennier belyser vi en framväxande kamp kring vem som får definiera och forma vad en rättvis omställning innebär.
