Nyhet

Att flytta till landsbygden – vilken roll spelar bostaden?

Publicerad: 19 februari 2025

Intresset för att flytta till Sveriges landsbygder har funnits länge, ofta med drömmar om lugn, natur och en enklare livsstil. Under pandemin såg vi en ökning i inflyttningen, delvis tack vare möjligheterna till distansarbete. Trots detta står landsbygderna inför flera utmaningar, som brist på bostäder, service och infrastruktur, vilket försvårar flyttbeslutet för många. I detta blogginlägg diskuterar Cecilia hur bostadsrelaterade faktorer påverkar beslutet att flytta till landsbygderna.

Ett blogginlägg av Cecilia Hammarlund, filosofie doktor i nationalekonomi och forskare inom landsbygdsfrågor vid AgriFood Economics Centre.

Intresset för att flytta till Sveriges landsbygder beskrivs ibland som stort. Lugnet, naturen och småskaligheten lockar de som vill lämna städernas trängsel och bilköer. För vissa är drömmen om landsbygden fylld av visioner om att odla sin egen mat, leva ett aktivt friluftsliv eller förvandla sommarstugan till en permanent bostad.

Samtidigt är det svårt att blunda för verkligheten: få flyttar faktiskt från städerna till de mer glesbefolkade landsbygderna. Ett tydligt mönster som framträder är att befolkningen på landsbygder blir allt äldre. Den vuxna befolkningen som bor i landsbygdsområdena har i genomsnitt blivit två och ett halvt år äldre mellan 2007 och 2021. Yngre människor flyttar i stället i motsatt riktning – mot städerna. Där finns möjligheter till studier, arbete och ett större utbud av kultur, nöjen och sociala aktiviteter.

Ökad inflyttning under pandemin

Men under pandemin hände det något. Då såg vi en markant förändring i inflyttningen i många landsbygdsområden och för första gången på länge var inflyttningen till många landsbygder större än utflyttningen därifrån. En stor drivkraft bakom denna förändring var möjligheten till distansarbete - många arbeten som tidigare krävde fysiskt deltagande kunde nu skötas på distans, ofta med hjälp av videokonferensverktyg. Människor kunde plötsligt bo på landsbygder utan att behöva pendla till en stad för att arbeta. Efter pandemin har distansarbete fortsatt vara mer vanligt och många företag har infört mer flexibla arbetsmodeller.

Samtidigt begränsas möjligheterna att bo på landsbygderna av tillgången till service, infrastruktur och bostäder. Om barnfamiljer ska vilja flytta till mer glesa områden måste det finnas förskolor. Äldre barn måste kanske kunna ta sig till skolan med offentliga kommunikationer. Pensionärer som är äldre behöver ha tillgång till vård och omsorg och kanske anpassade boenden för att kunna bo kvar på landsbygderna. Tillgången till kommersiell service, som livsmedelsbutiker och bensinstationer, spelar också en viktig roll för att göra landsbygderna attraktiva.

Inte minst kan bostadsfrågan för den som vill flytta till landsbygder utgöra ett hinder. Idag domineras bostadsutbudet på de svenska landsbygderna av äganderätter i form av småhus medan hyresrätter och anpassade bostäder är ovanliga. För den som inte har möjlighet att låna till sin egen bostad är det svårt att flytta till ett landsbygdsområde. För många äldre som vill stanna kvar i sin hembygd men byta till ett mindre boende finns få alternativ, vilket kan hindra dem från att bo kvar på landsbygderna.

Olika typer av landsbygder

Men man ska inte glömma att det finns stora skillnader beroende på vilka landsbygdsområden vi talar om. På vissa landsbygder finns fritidsbostäder som säljs för höga belopp, medan det i andra områden finns övergivna hus som ingen vill köpa.  I vissa områden finns det visserligen hus till salu för låga priser men de kräver omfattande renovering och ligger långt från kommersiell service och infrastruktur.

Om landsbygder definieras som områden i Sverige utan större befolkningskoncentrationer kan även områden som ligger nära städer och tätorter betraktas som landsbygder. Möjligheterna att behålla ett välavlönat arbete i staden är större för de som flyttar till sådana landsbygder. Detta kan leda till att efterfrågan på bostäder i landsbygdsområden nära större tätorter ökar.

Forskning vid AgriFood Economics Centre visar att inkomsterna är högre för de som flyttar till landsbygdsområden i tätortskommuner jämfört med de som redan bor där. En förklaring kan vara att dessa flyttar drivs av stigande bostadspriser i tätortskommunerna och att efterfrågan på bostäder då även har ökat på landsbygderna. En annan förklaring kan vara att det blivit allt lättare för personer med höga inkomster och hög utbildning att arbeta hemifrån. Vi ser att personer med högre inkomster flyttar till landsbygdsområden i större utsträckning under 2021, vilket troligtvis är kopplat till ökade möjligheter att arbeta hemifrån under pandemin. I en artikel från Tillväxtanalys visar Eliasson också att de som har högre inkomster och högre utbildning tillhör de som ofta kan utföra en större del av sina arbetsuppgifter från hemmet.

I vår forskning jämför vi också de som är äldre än 55 år som antingen redan bor i ett landsbygdsområde eller som flyttar dit under ett specifikt år. Då visar det sig att de som flyttar till ett landsbygdsområde är betydligt rikare än de som redan är bosatta där. En orsak kan vara att det blir möjligt att sälja en bostad i staden efter att lånen är avbetalade och använda vinsten till att köpa en fastighet i ett attraktivt landsbygdsområde.

Varför flyttar människor?

Samtidigt finns det mycket som talar för att människor idag är allt mindre benägna att flytta för både jobbet och bostadens skull. När både kvinnor och män har yrkeskarriärer blir det svårare att flytta för båda samtidigt och tanken på att bo långt från sina släktingar och vänner kan göra att flytten aldrig blir av. I vår forskning ser vi att när personer i familjebildande ålder flyttar till landsbygdsområden gör det i samband med att de bildar familj snarare än för att de byter jobb.  Det gäller både för korta flyttar inom kommuner och längre flyttar över kommun- och länsgränser.

Med allt högre bostadspriser i städerna kan även landsbygdsområden i mer glesbefolkade områden bli intressanta för personer som är i färd med att flytta från hyresrätter och bostadsrätter i städerna. Detta skulle kunna leda till att fler landsbygder får en ökad inflyttning i framtiden. Men betydelsen av höga bostadspriser är kanske överdrivna. Olney och Thompson visar, i ett nyligen publicerat Working paper från National Bureau of Economic Research, att höga bostadspriser i det område som man bor i, har mycket mindre betydelse för beslutet att flytta mellan pendlingsområden idag än för 30 år sedan. Undersökningen handlar visserligen om flyttbeslut i USA men det skulle vara intressant att veta om detta även gäller för flyttar till landsbygdsområden i Sverige.

Även om intresset för att flytta till Sveriges landsbygder finns och har funnit länge, särskilt med drömmar om natur och lugn, är de faktiska flyttströmmarna till landsbygder begränsade. Under pandemin ökade inflyttningen till landsbygdsområden, men ett begränsat bostadsutbud, dålig tillgång till infrastruktur och kommersiell service förhindrar inflyttningen. På sikt kan stigande bostadspriser i städer locka fler till landsbygder, men den faktiska effekten av detta återstår att undersöka.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation