Nyhet
Nordiska konferensen för landsbygdsforskning
Publicerad: 16 december 2024
Den 6:e Nordiska Konferensen för Landsbygdsforskning samlade 140 forskare från nordiska länder i Giron/Kiruna för att diskutera hållbar utveckling under temat "Nya vägar till hållbara omställningar". Under tre dagar utforskades aktuella frågor kring landsbygdernas framtid, urfolksperspektiv och globala utmaningar. Med inspirerande keynotes, interaktiva sessioner och engagerade diskussioner förmedlade konferensen nya insikter om hur vi kan skapa mer inkluderande och resilienta samhällen. Nästa konferens kommer att hållas i Finland i maj 2026.
Dag 1: Urfolksperspektiv och dekoloniala utmaningar
Konferensen, Nordic Ruralities, öppnades av Åsa Larsson Blind från Samerådet, som betonade vikten av att inkludera samiska röster i beslutsprocesser. ”Vägen till hållbara lösningar ligger i samiskt självbestämmande,” framhöll Åsa och pekade på hur koloniala strukturer fortfarande marginaliserar urfolk i både politik och forskning. Hennes ord satte tonen för konferensen och belyste hur kulturellt anpassade lösningar, baserade på samisk kunskap, kan bidra till att hantera samtidens miljöutmaningar.
Laura Junka-Aikio, professor i nordlig politik vid Lapplands universitet, fördjupade dessa teman med den geopolitiska situationen ur ett dekolonialt perspektiv i sin keynote. Hon beskrev hur den arktiska resursrushen, gröna omställningen och militariseringen av Sápmi och norra Finland riskerar att förstärka koloniala strukturer under nya retoriska motiv som säkerhet och hållbarhet. Hon uppmanade forskare att vara kritiska till hur policyer och EU-initiativ påverkar landsbygds- och urfolkssamhällen, och att arbeta för inkluderande och rättvisa processer.
Eftermiddagen erbjöd ett brett spektrum av sessioner, där forskare presenterade sina resultat och diskuterade konferensens fyra underteman. Diskussionerna lyfte nya perspektiv på landsbygdsutveckling och gröna omställningar.
-
Åsa Larsson Blind, från samerådet
1/9
-
Laura Junka-Aikio, professor i nordlig politik vid Lapplands universitet
2/9
-
Fikapaus mellan de spännande programpunkterna
3/9
-
Hanne Tanvig, emerita vid Köpenhamns universitet
4/9
-
Fikapauserna bjöd på spännande och intressanta samtal
5/9
-
Bankettmiddag under andra dagen av konferensen
6/9
-
General Assembly ledd av Þóroddur Bjarnason från den Akademiska Kommitten
7/9
-
Nils Björling, lektor på Chalmers tekniska högskola
8/9
-
Panelen bestod av Seema Arora-Jonsson (SLU), Matthias Kokorsch, (University Centre of the Westfjords) och Sara Löwgren (Linköpings universitet)
9/9
Dag 2: Landsbygdens röst i den gröna omställningen
Den andra konferensdagen inleddes parallella forskarsessioner. Därefter höll Hanne Tanvigs sin inspirerande keynote på temat Rural development – what happened to the good old ‘bottom up’? Hanne, emerita vid Köpenhamns universitet, kritiserade hur lokalsamhällen ofta exkluderas i beslutsfattande kring markanvändning och grön omställning. Hon beskrev konsekvenserna av den strukturella förändringen som skett i rurala områden, och betonade att landsbygdsbor behöver vara aktiva deltagare i processer som påverkar deras liv.
Under dagen genomfördes 16 parallella sessioner där forskare och diskuterade aktuella utmaningar. Dagen avslutades med en bankett.
Dag 3: Framåtblickande diskussioner
Den sista konferensdagen inleddes med en General Assembly ledd av Þóroddur Bjarnason, som är Islands representant i den akademiska kommitten, där forskare reflekterade över konferensens framtid och möjligheterna till ökat nordiskt samarbete. Under förmiddagen presenterade Nils Björling, lektor vid Chalmers tekniska högskola, sin keynote Re-industrializing Sweden – What is the mission? Han drog paralleller mellan dagens omindustrialisering i norra Sverige och tidigare stora samhällsförändringar, som vattenkraftsutbyggnaden i Lule älv. Han kritiserade dagens planeringsprocesser för att vara för urbana och marknadsstyrda och förespråkade ett mer holistiskt och lokalanpassat synsätt.
Konferensen avslutades med en paneldiskussion med Seema Arora-Jonsson (SLU), Matthias Kokorsch (University Centre of the Westfjords) och Sara Löwgren (Linköpings universitet). Panelen summerade konferensens insikter och framhöll att hållbara omställningar kräver interdisciplinärt samarbete och nytänkande kring begrepp som ruralt. Vem definierar vad som är ruralt, och hur påverkar det vårt sätt att forska? var en fråga som panelen ställde till publiken. De betonade behovet av att involvera människor i omställningsprocesser och använda forskarens privilegierade position för att bidra till positiva förändringar.
Konferensen visade tydligt att hållbara omställningar i landsbygdsområden kräver nytänk kring politik, forskning och praktik. Genom att integrera lokala röster, urfolkskunskap och interdisciplinära samarbeten kan nya lösningar formas. Med siktet inställt på Finland 2026, ser vi fram emot fortsatta diskussioner och utvecklingar inom landsbygdsforskningens fält.