Kontaktinformation
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Generell hänsyn och skötsel för ökade naturvärden är en fundamental del i skogsbruket idag. Men det finns fortfarande stora möjligheter att förbättra och utveckla skogsskötseln.
Inom de här projekten är syftet att med vetenskapliga metoder pröva gamla och nya metoder för att anpassa skogsbruket för att generera ökade naturvärden och variationsrik skog. Framförallt ligger fokus på barrdominerade skogar och i metoder som oftast hamnar under begreppet generell hänsyn eller skötsel för kombinerade mål. Dvs åtgärder som görs inom ramen för trakthyggesbruk med syftet att ge utrymme för fler ekosystemtjänster än virkesproduktion.
Åtgärder för generell hänsyn vid slutavverkning ska säkerställa och gynna naturvärden i det framväxande beståndet. Vi forskar även på hur dessa värden ska gynnas och behållas i övriga led under omloppstiden, som t.e x gallring och slutavverkning. Andra viktiga aspekter är variation i beståndens täthet, trädslagsval och blandskog, omloppstidens längd och särskilda insatser för att skydda fornminnen, vattendrag osv. En tredje viktig aspekt är att forska på riktad hänsyn mot en specifik artgrupp eller för bevarande av särskilda biotoper.
I Silvaboreal hittar du de flesta skogliga försök som vi använder för forskningsprojekt. Alla har möjlighet att hitta till lokalerna genom att söka på ett försök och se kartbilden. En del försök har mer detaljerad information med till exempel försöksplaner utlagda även på hemsidan.
Röjningsförsök: Vi lägger ut nya försök i röjningsfasen för att kunna utvärdera olika strategier med avseende på: produktion, framtida skogens trädslags-sammansättning, möjliga vägar till flerskiktade skogar, etc.
Evighetsträd: Vi utvecklar metoder för att säkra evighetsträd i skötta skogar. Vid Asa försökspark finns ett långtidsförsök med gran och ek, som nu har utvärderats 10 år efter gallring. Sök i Silvaboreal efter försöksnummer: 8568
Naturvårdsbränning: Vi undersöker brandens kort- och långsiktiga påverkan på markfloran i blandskog med ek och tall i ett försök. Projektet görs i en del av Algunnens naturreservat i Kalmar län.
Nyheter
2021
November - Beviljat projekt: Tryggers forskningsstiftelse beviljar projektmedel för att samla in och identifiera artsammansättning stackmyror i svensk skog. Syftet är att öka kunskap om hur skogsbruket påverkar olika myrarter. Kontaktperson Emma Holmström
Hösten - Uppdatering försök: Nu har samtliga 7 lokaler med blandskogsförsöket i tall-björk etablerats, mätts in och röjts. Lokalerna är spridda över Västerbotten, Jämtland och VästerNorrlands län.
Augusti - Exkursion: Presentation på FRAS-exkursion utanför Floda, Göteborg. Presentationen handlade om skötsel av evighetsträd av ek.
Juni - Examensarbete: Joakim Isaksson presenterar sitt examensarbete “Conservation Management in Riparian Zones: a follow up of the Nissan water management agreement. ”. I uppsatsen görs en uppföljning av Sveaskogs satsning på bestånd som gallrats särskilt för att gynna miljön kring vattendrag. Examensarbetet gjordes med stöd av Partnerskap Alnarp.
April - Beviljat projekt: Karl-Erik Önnesjös stiftelse beviljar projektmedel för att undersöka barrblandskogens markflora. Kontaktperson Lisa Petersson
Mars - Beviljat projekt: C.F. Lundströms stiftelse beviljar projektmedel för att undersöka tallens betydelse för biologisk mångfald. Kontaktperson Lisa Petersson
Mars - Beviljat projekt: Partnerskap Alnarp beviljar projektmedel för att testa nya metoder för riktad generell hänsyn, för att stärka livsmiljöer för stackmyror och dess associerade arter. Kontaktperson Emma Holmström
Vårvinter - Uppdatering försök: Nu har vi lagt ut ett försök i röjning i gran –björk med syftet att skapa hetereogena, flerskiktade bestånd. I försöket testar vi att konvertera granplanteringar med inslag av självföryngrad björk, till flerskiktade bestånd med hjälp av olika röjningsstrategier.
2020
September - Examensarbete: Ewa Zuzanna Jastrzębska presenterar sitt examensarbete “Poplar for biodiversity? Comparison of lichen communities in stands of Balsam poplar, Hybrid larch, Silver birch and Norway spruce”. I uppsatsen görs en jämförande studie av lavfloran på balsampopel, hybridlärk, vårtbjörk och gran, i trädslagsförsöket i Bullstofta, Skåne. Examensarbetet gjordes med stöd av Partnerskap Alnarp.
Sommaren - Beviljat projekt: Skogssällskapets forskningsstiftelse beviljar projektmedel för utlägg av röjningsförsök i blandskog tall och björk. Mer går att läsa i institutionens nyhetsbrev nr 80 augusti 2020. Kontaktperson Emma Holmström
Juli - Uppdatering försök: Nu har vi lagt ut ett försök med provytor i blandskog med ek och tall vid sjön Algunnen, Småland. Vi har mätt täckningsgrad av mossor, lavar och kärlväxter, samt mätt krontäckningen i en yta som ska brännas och i en kontrollyta. Kontaktperson Lisa Petersson
Juni - Beviljat projekt Södra skogsägarnas forskningsstiftelse beviljar projektmedel för att undersöka lavfloran på tall och gran i södra Sverige. Kontaktperson Lisa Petersson
2021
Petersson et al. 2021. ”Forest floor bryophyte and lichen diversity in Scots pine and Norway spruce”. Artikeln visar att de olika miljöerna under tall och gran ger upphov till helt olika artsamhällen av bottenskiktsarter av mossor och lavar.
Lariviere et al. 2021. ” Release of retained oaks in Norway spruce plantations. A 10-year perspective on oak vitality, spruce wood production and ground vegetation”.I artikeln visar vi att när man med gallring skapar luckor runt ek, gynnas mångfalden av framförallt ljuskrävande växter. Att inte låta granen växa för tätt inpå gamla ekar är viktigt också för att eken ska behålla sin livskraft och kunna stå kvar som evighetsträd.
2020
Holmström et al. 2020. “Keeping mixtures of Norway spruce and birch in production forests: insights from survey data.” I artikeln visar vi på trender i gallringsskogar i södra Sverige och hur stamvis björkinblandning gradvis minskar med beståndsålder. Dels för att björkarna har svårt att hålla samma tillväxt som granarna, dels för att de gallras ut i högre utsträckning.
Holmström et al. 2020. “Detection of Retention Trees on Clearcuts, a 50-Year Perspective”. I artikeln visar vi på hur vi testat att utvärdera generell hänsyn tagen vid slutavverkning, med hjälp av flygbilder från olika årtal. Metoden är också beskriven på svenska i Ellen Nordströms examensarbete.
2019
Petersson et al. 2019. “Tree species impact on understory vegetation: Vascular plant communities of Scots pine and Norway spruce managed stands in northern Europe “. I artikeln visar vi hur artsammansättningen av kärlväxter skiljer sig för tall och granproduktionsskogar, och hur det varierar under omloppstiden.
Hedwall et al. 2019. “Concealed by darkness: How stand density can override the biodiversity benefits of mixed forests” I artikeln visar vi att täta granskogar med stamvis inblandning av björk inte innebär en högre diversitet i fältskiktsfloran.