Bakgrund och inledning

Allmänt skötselkapitel

Skötseln är i första hand inriktad på att ge en god ekonomi, men hänsyn kommer också att tas till naturvård, biodiversitet och rekreation. Som exempel på detta kan nämnas att lövgrodan vid flera tillfällen och i olika parceller, har iakttagits redan under våren 1996. Skötseln har här inriktats på att ge en för kräldjuret gynnsam biotop.

Trädslagen kan, vad skötseln beträffar delas in i fyra större grupper: Huvudträden kommer att stå kvar under lång tid och med tiden få god kvalitet och ett högt värde. De är i allmänhet ädellöv som ek, bok, ask och lönn. Sidoträden kommer att försvinna tidigare och ge ett tidigt ekonomiskt utbyte. Exempel på dessa är gran och klibbal. Amträden skall skydda huvudträdslagen mot frost och alltför intensiv ljusinstrålning. De kommer också att påverka huvudträdslagens kvalitet samt bidra till ett tidigt ekonomiskt uttag. Exempel på dessa är björk och lärk. Underbeståndet påverkar huvudträdslagens kvalitet genom att beskugga deras stammar och skjuta upp deras kronor. Något större ekonomiskt utbyte kan ej väntas från dessa. Exempel är hassel och lind.

Snogeholms landskapslaboratorium ligger på Romeleåsen, ca 40 km öster om Malmö. Området är en övergångszon mellan öppet, effektivt odlat och slutet landskap som karaktäriseras av en böljande topografi med tämligen stora höjddifferenser. Ytan som landskapslaboratoriet tagit i anspråk ligger mellan Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövde-sjön. Marken ägs av Region Skåne, förvaltas av Skogssällskapet och ingår i Snogeholms strövområde. Det specifika området utgjordes av ett 30 ha stort åkerfält i södra utkanten av skogsområdet i Snogeholm. Karaktäristiskt för området och regionen är, att det är frågan om ett landskap med en mosaik av öppen och skogsklädd mark.

Karaktäristiskt för platsen är åkerstyckets mjukt böljande topografi, med tämligen stora höjd-differenser och höjdstråk i öst-västlig riktning. Åkerstycket avgränsas i norr och i väster av skog. I söder fortsätter åkermarken, i öster löper en lands-väg. På andra sidan landsvägen finns ett öppet stråk som leder ner mot Ellestadssjön. Detta öppna stråk är en del i det viltstråk som leder tvärs över åkerstycket i öst-västlig riktning.

Med långsiktiga miljö- och flerbruksmål, storstadsnärhet mm. kommer framtidens nyanlagda skogar inte att se ut som konventionella åkermarksplanteringar. Med stöd av regionala fonder och organisationer har ett samarbetsprojekt inletts över fakultetsgränserna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, mellan Institutionen för landskapsplanering och Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, båda i Alnarp.

Planteringar har utförts på två platser; i Alnarp mellan Malmö och Lund samt på Snogeholm utanför Ystad. Planteringarna har inte någon motsvarighet i Nordeuropa. Huvuddelen av planteringen ägde rum våren 1994 och en första utvärdering skedde hösten 1998. Begreppet landskaps-laboratorium omfattar en byggprocess, som skall belysa och ge kunskap om uppbyggnads-principer för vegetation och mark, om unga landskap, om utformningsproblematik och anläggnings-teknik av system och enskilda landskapselement som är viktiga i landskap med höga miljövärden. Efter planteringen 1994 har trädens tillväxt och fältskiktets förändring följts. Ur skogsskötsel-synpunkt är det viktigt att de olika bestånden får ett högt ekonomiskt värde, samtidigt som hänsyn tas till miljö och rekreation. Detta görs bäst genom att huvudträdslagen sköts så att värdefullt virke av bästa kvalitet så småningom kan tas ut.

Planteringens utformning

Det är intressant att fundera över hur man formger ett område som detta, då det både handlar om stora förändringar av markanvändningen och införande av nya inslag i ett rent odlingslandskap. Att forma och gestalta ett 30 ha stort område innebär att man tvingas fundera över flera saker parallellt. Det som i stor utsträckning har styrt är att ta tillvara platsens karaktär. Metoden går att använda sig av igen, men att göra exakt likadant som i Snogeholm någon annanstans går inte.

Utformningen blir betydelselös utan platsens närvaro. I utformningen ville vi betona det böljande landskapet och samtidigt understryka höjdryggarnas öst-västliga riktning. Planteringsförslaget bygger bl.a. på att de "uppåtgående" stråken, dalgångarna, lämnas oplanterade, medan skogen främst planteras på höjderna.

Tidigt bestämdes att en fullplantering av området vore olyckligt. Anledningarna följer nedan:

• Öppna stråk ger variation och en småskalighet som överensstämmer med det omgivande landskapet.
• Öppna stråk och andra oplanterade delar är viktiga för att undvika monotoni under minst de närmaste 30-50 åren, särskilt vid större planteringar omfattande flera hektar. För tillgängligheten, både för vilt och friluftsliv, är det viktigt med öppna stråk särskilt under ungskogsfasen.
• Vi ansåg det innebära en onödigt stor förändring av landskapsbilden att få en kompakt trädridå direkt inpå den allmänna vägen.

Utformningen har stor betydelse också för forskningen. Till exempel är det intressant att låta samma komponent förekomma i flera olika situationer i landskapet. I Snogeholm används vad som kallas trappstegsmodellen, ex komplexitetsstegen med jämförelsen mellan för det första plantering av en enda trädart inom ett bestånd, för det andra plantering av samma art plus ytterligare en art, och för det tredje plantering av en hel uppsättning av nyckelarter för en fullödig skogsbiotop.

Miljöanpassade produktionsskogar

Miljöanpassade produktionsskogar handlar om hur man till rimliga kostnader för markägaren kan skapa nya blandskogar, som innehåller vackra, artrika bestånd med värdefullt virke. "Miljöanpassad produktion" ingår i ett sam-arbete mellan institutionen för landskaps-planering Alnarp, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap och skogssällskapet och avser att i ett program visa skogsmiljöer för slättbygds- och bebyggelsenära områden. Anläggandet har som syfte att speciellt belysa utformningsaspekter och frågor kring inpassning av skog i öppna landskap.

• Visa metoder som ger rimliga kostnader för markägaren
• Att man genom en blandning av olika trädslag på kort sikt, 7-10 år, kan skapa skogar av beståndskaraktär och att denna blandskog på lång sikt också ger skogar som innehåller vackra, artrika bestånd med värdefullt virke.
• Viktigt att lägga större vikt vid skogens inpassning i landskapet och utformning.
• Redan vid anläggning bör man lägga stor vikt vid miljöaspekter, både för att skapa rekreativa värden och för att skapa goda biotoper för flora och fauna.

Plantering av miljöanpassade produktionsskogar har anlagts i två lokaler, dels i Alnarp och dels i Snogeholm, tvillingplanteringar som trots många gemensamma nämnare har sina olikheter.