Information från en stor mängd data kan göras överskådlig med olika verktyg. Med hjälp av de verktyg vi gör tillgängliga här, kan du göra statusklassningar av vatten, följa utvecklingen av vissa vattenkemiska parametrar över tid, eller upptäcka övergödning med hjälp av fosforkiselalgsindex.
SLU:s datavärdskap i sjöar och vattendrag omfattar idag mätningar från mer än en miljon prover som finns tillgängliga i databasen Miljödata-MVM. Den stora mängden data och detaljnivå kan göra det svårt att få en överblick av vad data säger oss. Därför har vi utvecklat några verktyg som underlättar. Vi hoppas att de ska öka tillgängligheten och nyttan med databasen.
Ett nytt svenskt fosforkiselalgsindex (PDISE) har utvecklats och är öppet för testning och eventuell implementering i den svenska kiselalgsmetoden - följ instruktionerna nedan och ge mig gärna feedback: maria.kahlert@slu.se.
PDISE-utvecklingen baseras på data från vattendrag (820 prover) som täcker perioden 2006-2019, och är inriktad på södra Sverige. Alla nyare data, särskilt från norra Sverige och näringsfattiga (oligotrofa) platser är av särskilt intresse för oss.
PDISE har utvecklats för att matcha vattenförvaltarnas behov av att upptäcka och minska övergödning (eutrofiering). PDISE korrelerade starkare än det för närvarande använda TDI (trophic diatom index) till förändringar i totalfosfor (TP). Vi föreslår därför att PDISE ska ersätta TDI i den svenska standardmetoden. Med en r2 på 0,68 är korrelationen mellan PDISE och TP bland de högsta som rapporterats för andra kiselalgsnäringsindex globalt. Därför tror vi att det kan vara värt att testa PDISE för andra områden med liknande geografi och klimat.
Dina data måste vara i det nedladdade exportformatet från Miljödata MVM, eller organiserade i samma format (se filexemplet taxondata_standard_example.xlsx)
Instruktioner för hur man använder PDI-beräkningens automatiseringsprogram knopf.py (fungerar endast på Windows)
Vi har tagit fram plottverktyget GAMM-vatten för att göra det möjligt att på ett enkelt sätt göra tidsserieplottar för ett antal vattenkemiska parametrar. Plottarna har anpassade trendlinjer med GAMM som är färdiga för att publicera. Du behöver bara ange databasens ID för de stationer du vill plotta data för och sedan välja vilka parametrar du vill visualisera. Du kan sedan välja att ladda ner figurerna samlade i ett Word-dokument eller som enskilda bildfiler för fortsatt bearbetning i bildhanteringsprogram.
Verktyget har tagits fram i samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrland på uppdrag av HaV.
Statusklassningar ska göras för alla vatten i Sverige. De gör det tydligt om vattnet har god status eller inte, om åtgärder behövs och får önskad effekt.
Näringspåverkan i sjöar och vattendrag bedöms utifrån halten av totalfosfor. Bedömningen görs utifrån kvoten mellan uppmätt halt och ett referensvärde som beräknas för varje vattenförekomst utifrån halter av andra ämnen och geografiska variabler. Verktygen kommer ligga till grund för automatiska beräkningar i WATERS-IA tool som administreras av SMHI. Där uppskattas även osäkerheten i klassningarna.
Verktygen är gjorda i programspråket R med ett webbaserat gränssnitt. Det innebär att användare kör programmet via en websida där exceldokument med indata laddas upp och användaren får tillbaka en ny excelfil med utdata. Utdatan innehåller beräknade referensvärden, EQR-värden och statusklassningar. För totalfosfor finns flera alternativa ekvationer som kan användas beroende på vilka indata som finns tillgängliga. Verktyget väljer själv ut den bästa ekvationen utifrån tillgängliga data, men resultaten från de alternativa ekvationerna presenteras även för jämförelse.
Verktyget varnar för om indata ligger utanför kalibreringsdatasetets dataområde. I så fall ska bedömningen göras med försiktighet.
2024-02-24 uppdaterades verktygen för TotP med bedömning av osäkerheten i klassningen och för sjöar möjlighet att räkna med modellerat sjödjup.
Vid beräkningar ska du använda data för provplatsens avrinningsområde. Uppgifter om markanvändning, altitud, för sjöar uppgift om sjödjup och för vattendrag lerhalt, finns för samtliga stationer i Miljödata-MVM med mätningar av TotP och AbsF och som har ett MS_CD C4 angivet i filerna Vattendrag-i-mvm-markanvandning-och-lerhalt-Cykel4 (xlsx) och Sjoar-i-mvm-bakgrundsdata-Cykel4 (xlsx). Motsvarande data finns även för ett stort antal Omdrevssjöar i filen Omdrevssjöar-bakgrundsdata (xlsx).
Saknas avrinningsområdets avgränsning kan data för vattenförekomsten användas som alternativ. Om provplatsen ligger i vattenförekomstens utloppspunkt är skillnaden obefintlig. I annat fall medför det ett fel att använda data för vattenförekomsten. Det gäller särskilt små avrinningsområden där markanvändningen mellan provplatsen och vattenförekomstens utloppspunkt avviker mycket från resten av avrinningsområdet. Uppgifter om altitud, markanvändning, och lerhalt för samtliga Sveriges vattenförekomster enligt cykel 4 finns i filen: Kartundelag-for-statusklassning-av-naringsamnen-for-vattenforekomster-C4 (xlsx).
Sulfathalten ska anges i mekv/l. I Miljödata-MVM förekommer även enheterna mg SO4/l och mg SO4-S/l. Enheterna kan då omvandlas med formlerna i Excelfilen Sulfatomvandlare (xlsx).
Under 2022 togs nya bedömningsgrunder fram som jämfört med de tidigare tar bättre hänsyn till att bakgrundshalterna av fosfor är högre i jordbrukslandskapet jämfört med i skogslandskapet. I de nya ekvationerna för referensvärden används de bakgrundshalter för näringsämnen som beräknades med SMED-HYPE för PLC 6.5. Bedömningarna är därmed delvis harmoniserade med rapporteringen till HELOCM och med påverkansanalysen som görs inom vattenförvaltningen.
Verktyg för totalkväve har som tagits fram på liknande sätt för totalfosfor. Klassning av totalkväve ingår inte i den officiella rapporteringen till EU och har inga juridiska konsekvenser, men kan utgöra ett stöd för att lokalisera åtgärder för kvävereduktion där sådana behövs.
Bakgrunden till de nya bedömningsgrunderna finns presenterade i en underlagsrapport "Förslag till bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag".
Institutionens forskningsområde Miljöövervakning och verktyg
Fölster, J. et al (2021). Förslag till bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag. Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport nr 2021:15.
Söderström, M. och K. Piikki (2016). Digitala åkermarkskartan – detaljerad kartering av textur i åkermarkens matjord. Institutionen för mark och miljö, SLU. Teknisk Rapport nr 37. ISSN 1652-2826.
Widén-Nilsson, E. m.fl. (2016). Kartdata till PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionsindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt samt medelvärdesberäkningar. SMED Rapport Nr 186 2016.
Widén-Nilsson, E. m.fl. (2019). Kartdata till PLC7. Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 7 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt samt medelvärdesberäkningar. SMED Rapport Nr 7 201x