Sedan 1940-talet har Balsgård varit centrum för svensk förädling och forskning om frukt och bär.
Sverige behöver nya fruktträdssorter – det insåg man redan under första världskriget när importrestriktioner medförde att det blev brist på frukt. De svenska fruktodlarna och hemträdgårdarna producerade inte tillräckligt mycket och dessutom var kvaliteten inte bra. I regi av Sveriges pomologiska förening inrättades 1922 Permanenta kommittén för fruktodlingsförsök och man genomförde försök i Alnarp och på Experimentalfältet i Stockholm. Försöken visade tydligt att sortmaterialet behövde förbättras. De två stränga vintrarna 1939-40 och 1940-41 underströk ytterligare detta faktum; ca 25 % av landets totala fruktträdsbestånd förstördes!
Balsgård grundas
Genetikern Herman Nilsson-Ehle ledde en utredning om behovet av en fruktträdsförädlingsanstalt och gjorde studieresor utomlands. Detta ledde till att man, på ett fruktodlarmöte i Kristianstad sommaren 1941, kunde bilda Föreningen för växtförädling av fruktträd. Tack vare ekonomiska bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde föreningen året därpå köpa in jordbruksegendomen Trädgårdsberg i Fjälkestad, en mil norr om Kristianstad. För att anknyta till det närbelägna Balsberget, beslöt föreningen att ändra namnet till Balsgård, som också skulle vara institutionens namn.
De första decennierna
Under 1940-talet byggdes nya hus på Balsgård: institutionsbyggnad, växthus, personalbostäder och ekonomibyggnader. Tillhörande mark, 23 hektar som snart utvidgades till 33, inhägnades och gjordes i ordning så att de första plantorna av äpple, päron, plommon, körsbär och hassel (!) kunde sättas ut. Äpple var viktigast och hälften av alla korsningar utfördes på detta växtslag. Korsningar utfördes efter receptet: svensk klimat-anpassad lokalsort x högkvalitativ utländsk sort. Man fokuserade mycket på möjligheten att korsa diploida och tetraploida äpplen för att erhålla triploider. Flera storfruktiga och högavkastande sorter har ju visat sig vara triploida, som Belle de Boskoop, Gravensteiner och, på senare tid, Jonagold. Man försökte även utveckla bättre och härdigare grundstammar, speciellt för äpple.
Under 1950-talet kom även jordgubbar, hallon och vinbär till Balsgård, eftersom tillgängliga sorter inte ansågs duga för industriell bearbetning. Under 60-talet fortsatte växtförädlingen med oförminskad entusiasm. Resistens, härdighet och kvalitet var genomgående förädlingsmål för i stort sett alla växtslagen. Äpple var fortfarande viktigast, och man byggde upp en betydande genbank som stöd till förädlingsarbetet. Laboratorieundersökningarna ökade i betydelse, med analyser av exempelvis C-vitaminhalt, arom, färg och i samråd med konservindustrin även koktid.
Balsgårds första sorter
Alice, som registrerades 1964, blev den första äppelsorten som Balsgård introducerade. År 1968 registrerades äpplet Katja, plommonet Gilbert och jordgubben Kristina. Växtförädlingen kompletterades med tillämpad forskning rörande exempelvis köldhärdighet och växtkemi. Genom särskilda forskningsanslag anskaffades utrustning för att inducera mutationer med hjälp av radioaktiv strålning från ett koboltaggregat, men metoden gav aldrig några användbara resultat. Även antalet vetenskapliga arbeten ökade i omfång, och forskare på Balsgård lyckades flera gånger publicera sig i så ansedda tidskrifter som Nature.
Omorganisationer
Dessvärre var ekonomin ganska osäker och diverse utredningar genomfördes. Förutom fortsatt stöd från vetenskapliga fonder och privata organisationer, främst Wallenbergstiftelsen, tillsköt staten betydande medel som bekostade större delen av den löpande verksamheten. År 1960 fick Balsgård ställning som branschforskningsinstitut, och en stiftelse med ansvar för verksamheten bildades. Näringslivet skulle bidra med drygt en tredjedel och staten med resten. Denna modell höll dock inte så länge; 1970 övergick Balsgård därför till att bli en enhet inom dåvarande Lantbrukshögskolan.
Balsgård växer
Under den följande 25-årsperioden växte Balsgård sakta men säkert. År 1973 registrerades Aroma, som blivit en riktig framgångssaga och nu är en av de ledande sorterna i både Sverige och Norge samt på frammarsch även i Danmark. Lantbrukshögskolan inlemmades 1977 i det nybildade SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) men detta påverkade inte verksam-heten. Ekonomin var ganska god och, framför allt, stabil med ca 80 % i statliga anslag och resten som externa forsknings- och försöksbidrag.
Under 80-talet tilltog de externfinansierade projekten och man började även arbeta med ovanligare växtslag som lingon, blåbär, nypon, havtorn, rosenkvitten och aronia – med tonvikt på innehållet av hälsobefrämjande ämnen. Ett program för förädling av vedartade prydnadsväxter påbörjades också, vilket nyligen resulterat i marknadsföring av fyra nya rossorter.
Ett DNA-laboratorium inrättades i början av 90-talet, och kort därefter byggdes ett kemiskt laboratorium samt en maskinhall för utveckling av processteknik i halvindustriell skala. Mer mark köptes också in; den sammanlagda arealen uppgår nu till ca 75 hektar. Flera personer påbörjade doktorandutbildning på Balsgård och disputationerna följde planenligt från 1998 och framåt. Växtförädlingsarbetet fortsatte, parallellt med forskningen, vilket resulterade i nya sorter av exempelvis päron, plommon, surkörsbär, björnbär, hösthallon, svarta vinbär, jordgubbar, smulgubbar, blåbär och lingon.
Kursändring
I mitten av 90-talet ändrades emellertid SLUs inriktning och fokuserades allt mer på forskning och utbildning. Tillämpad verksamhet, som sort-framställning och undersökningar rörande odlingsmetoder och lagrings-betingelser, måste nu finansieras via externa anslag som visat sig allt svårare att uppbringa – speciellt för långsiktiga projekt som växtförädling. Balsgårds forskare har däremot fått mycket anslag för kortare projekt, så att tre fjärdedelar av verksamheten numera är externfinansierad. Följaktligen har Balsgårds verksamhet successivt skjutits över mot mer forskning.
Ännu produceras nya svenska sorter
Viss växtförädling pågår dock fortfarande. De skorvresistenta äppelsorterna Frida och Fredrik introducerades 2003 och nya sorter ska även registreras av havtorn, rosenkvitten och nypon. Vi har dessutom flera andra intressanta selektioner. Bland äpplena finns exempelvis den tidigmognande B:1377 'Agnes', den förhoppningsvis lågallergena B:0654 'Allgott' och den vackra höstsorten K:1160 'Lovisa'. Detta växtförädlingsarbete bygger på Balsgårds mycket stora samlingar av värdefullt växtmaterial och en väl upparbetad kunskap om dessa växters genetik, fysiologi och kvalitet.
Våra genbanker
Vi har närmare 1000 olika äpplesorter, 200 päronsorter och ett hundratal sorter vardera av plommon och körsbär. Till detta kommer även samlingar av exempelvis vinbär och krusbär, björnbär, hallon, havtorn, nypon, aronia, rosenkvitten, blåtry, jordgubbar, blåbär och lingon. En stor del av växt-materialet i dessa samlingar har nyligen föryngrats och satts ut på ett nya fält där de ska kunna användas såväl inom forskning och växtförädling som för olika mer utåtriktade aktiviteter som fältvandringar och fruktutställningar. På Balsgård bevaras också de svenska mandatsorterna inom den nationella genbanken för frukt, bär och nötter i ett projekt finansierat av Jordbruksverket/POM. För det övriga materialet har vi emellertid stora problem med att lösa finansieringen av växternas skötsel.