Gamla vetesorter kan lösa nutidens problem

Moderna vetesorter ger bra skördar om de får mycket näring, medan de gamla sorterna förväntas vara bättre anpassade till miljöer med låg resurstillgång. Så säger teorin men om man ska kunna använda de gamla sorterna i förädling måste man undersöka deras egenskaper systematiskt.

Fereshteh Pourazari, Giulia Vico och Martin Weih på institutionen för växtproduktionsekologi och Parviz Ehsanzadeh vid Isfahan University of Technology i Iran har genomfört ett odlingsförsök där de undersökt hur effektivt moderna respektive gamla vetesorter utnyttjar kväve. Det var i mellanöstern som människan började odla vete en gång i tiden.

- De gamla sorterna vi tittat på växer vilt i bergstrakterna men de används också av lantbrukare i områden med tunt jordlager där det är brist på både näring och vatten, säger Fereshteh Pourazari.

De två moderna vetesorterna (Granary och Quarna) odlades i odlingslådor i Sverige och på fält i Iran. Skördarna var större från de moderna sorterna oavsett tillgången på näring

- Däremot såg vi som väntat att de gamla sorterna var bättre på att tillgodogöra sig kväve när tillgången på näring var liten, säger Fereshteh Pourazari.

Det visar att de gamla sorterna har intressanta egenskaper som kan användas för att förädla fram nya sorter. Dessa skulle kunna användas i områden där det inte finns mycket näring i jorden. I Sverige skulle de kunna bidra till att vi kan gödsla mindre och att läckaget av kväve därmed minskar.

Fereshteh Pourazari skulle vilja gå vidare med att titta på skillnader i rotsystemen.

- Eftersom de gamla sorterna utnyttjar kvävet mer effektivt  kan det finnas skillnader i hur rötterna etableras.