Vallen i nordiskt perspektiv

Projektet leds av Johanna Wallsten och Elisabet Nadeau, SLU. Det finns också en referensgrupp som löpande kommer att stödja och hjälpa till att utveckla innehållet i rapporten.

Referensgruppen består av följande personer:

• Anna Carlsson, Mjölk- och fårbonde Skogsgård, Getinge, Halland
• Ola Hallin, koordinator av vallförsök vid Hushållningssällskapet, Sjuhärad, sekreterare i ämneskommitteen vall- och grovfoder.
• Anne-Maj Gustavsson, forskare SLU och ordförande i ämneskommitteen vall- och grovfoder.
• Ingemar Gruvaeus, Jordbruksrådgivare, Yara Sverige,
• Pär-Johan Lööf, Innovation Programme Manager och koordinator för Lantmännen forskningsstiftelse, Lantmännen R&D
• Linda Öhlund, senior förädlare av vallfodergrödor, Lantmännen
• Susanne Bååth-Jacobsson, lantbruksrådgivare med inriktning mot ekonomi.
• Lars Ericson, Lantbruksrådgivare Länsstyrelsen Västerbotten
• Maria Åkerlind, forskare animalienutrition, Växa Sverige

Vetenskapliga expertgruppen består av följande personer:

• Dr. Marketta Rinne, Research Professor, LUKE, National Resources Institute, Finland.
• Dr. Martin Riis Weisbjerg, Professor at Aarhus University, Denmark.
• Dr. Åshild Randby, Senior Scientist NMBU, Norwegian University of Life
  Sciences, Norway.
• Dr. Mats Höglind, Senior Researcher, NIBIO, Norwegian Institute of Bioeconomy Research, Norway.
• Dr. Kenneth Albrecht, Professor of Agronomy at the University of Wisconsin-Madison, USA.
• Dr. Krishona Martinson, Professor at University of Minnesota, USA.
• Dr. Sophie Krizsan, Associate Professor at SLU.

Odlingen av vallfodergrödor påverkas av grödans genetiska material, klimat och skötselåtgärder. Växtodlingsdelen kommer därför täcka in dessa tre delar och hur de samverkar med varandra.

Genetiken kommer att belysa viktiga egenskaper hos traditionella vallfoderväxter, men också titta på möjligheter med nya. För klimat tittar vi på effekterna av både väder och markklimat. Skötselåtgärderna är den del som vi kan påverka mest. Även här inbegrips traditionella åtgärder som sådd, gödsling, antal skördar, osv, men ett stort fokus kommer också att läggas på den nuvarande och framtida utveckling med nya verktyg baserade på fjärranalyser, t.ex. med hjälp av drönar och satelliter.

Skörd och konservering av vallfoder har många utmaningar och är oftast avgörande för hur mycket förluster man får av fodret fram till foderbordet. Vallfoder konserveras vanligtvis som ensilage, men även som hösilage och som hö. Denna del kommer att fokusera på samspelet mellan grödans näringsinnehåll och olika tekniker för att skörda och lagra vall, samt belysa deras för- och nackdelar. T.ex. inkluderas olika typer av grödor, maskinella alternativ, tillsatsmedel, samt olika former av lagring, som korvar, rundbalar, plansilo, etc.

De djurslag som kommer att belysas i studien inkluderar lantbrukets idisslare som mjölkkor, köttdjur och får, men även renar. På senare år har ny teknik öppnat upp för möjlighet av fraktionering av vallfoder i en proteinrik och en fiberrik del, vilket skapar möjlighet att använda den som ett lokalt producerat proteinfoder för eneklmagade djur, framförallt grisar.

Studien kommer att ta upp viktiga parametrar för fodervärde som fiberhalt och kvalitet, partikelstorlek och dess effekt på smältbarhet och konsumtion, antinutritionella faktorer, protienkvalitet, mm.

Lantbruksekonomi är beroende av många faktorer som snabbt kan förändras och skapa möjligheter och svårigheter. En utmaning att förutspå och beräkna lönsamhet i vallproduktion är att ha tillgång till bra rådata för olika parametrar. Dessa delar kommer att belysas och även diskuteras tillsammans med de möjligheter som digitalisering medför. Projektmedlemmarna ska också samverka med grupperna bakom vanliga ekonomiska verktyg i Sverige.

Vallfoder till häst är ett kunskapsprojekt som löper parallellt och i stor samverkan med det större projektet. Hästdelen har tre delar; näringsvärde i vallfoder till hästar; skörd, konservering och lagring av vallfoder till hästar; samt hygienisk kvalitet och fodersäkerhet i vallfoder för hästar, vilka alla är viktiga områden för såväl hästhållare som foderproducenter. På många hästgårdar är förutsättningarna för vallfoderproduktion och -hantering andra än på t ex en större mjölkgård, vilket gör att frågeställningarna behöver belysas ur hästgårdsperspektiv. Det har betydelse för såväl lagring som fodersäkerhet. En stor andel av hästpopulationen består av vuxna individer med varierande energi- och näringsbehov, vilket också ställer andra krav på vallfodret än vad som är tillämpligt för produktionsdjur.