Modellverktyg ska vägleda miljöanpassning av vattenkraft

Senast ändrad: 10 maj 2022
Hoppande lax.

Vattenkraftens utbyggnad har haft stor inverkan på våra vattenmiljöer och har bland annat försvårat vandring och försämrat livsmiljöer för många fiskarter. För att förbättra miljön i reglerade vattendrag har regeringen beslutat att vattenkraftens nuvarande tillstånd och villkor ska omprövas. För att underlätta prioritering mellan olika miljöåtgärder krävs vetenskaplig vägledning som detta forskningsprojekt ska bidra med.

Enligt den nationella planen för dessa omprövningar har 10 miljarder kronor avsatts för miljöåtgärder i reglerade vattensystem under den kommande 20-årsperioden. Det är den största satsningen som någonsin gjorts på att återställa svenska vattenmiljöer och det finns nu ett stort behov av vetenskaplig vägledning i den underliggande processen.  

Ska underlätta prioritering mellan miljöåtgärder

Det övergripande syftet med detta Formasfinansierade projekt är att göra kunskap tillgänglig för att underlätta prioritering mellan olika miljöåtgärder. Mer specifikt använder vi matematiska modelleringsverktyg för att uppskatta effekten av förbättrade livsmiljöer och vandringsmöjligheter på fiskpopulationer. Vi tillgängliggör modellverktygen och den kunskap som krävs för att använda dessa för omprövningsprocessens aktörer.

Vi arbetar med tre fallstudier där företrädare för vattenkraftsföretag, offentlig förvaltning (länsstyrelser) och forskare samverkar. I varje studie finns utrymme för olika åsikter och perspektiv gällande fördelar och nackdelar med att använda modelleringsverktygen. 

I varje fallstudie kommer vi att undersöka hur förbättringar av livsmiljöer och vandringsmöjligheter, både var för sig och tillsammans, påverkar vandrande fiskbestånd. I tillägg innehåller varje fallstudie en specifik uppsättning utmaningar som kommer att ge oss möjlighet att utveckla modellverktyget och förhoppningsvis göra det användbart i olika delar av landet och i olika typer av vattenmiljöer. 

Våra tre delstudier

Dammån

I delstudien med öring i Dammån måste fisken endast passera ett vandringshinder på väg mot lekplatserna. Här undersöker vi betydelsen av förbättrade vandringsmöjligheter och uppväxtområden för yngel och även vikten av konkurrens i den vuxna, sjölevande öringens livsmiljö. Vi tar även fram viktiga parametervärden som i nuläget saknas för sjömiljöer. 

 

Illustration som visar hur öringar använder Dammån.

Dammån börjar vid höglekardalen, där Storån och Lekarån strömmar samman på sin väg från källorna i Anaris och Oviksfjällen. Ån passerar sedan Bydalssjön vid Bydalens skidort och fortsätter ner tills den mynnar ut Ockessjön som ligger några kilometer uppströms från Indalsälvens inflöde i Storsjön. Dammåns vattensystem har en total yta på 785 kvadratkilometer och utgör cirka tre procent av Indalsälvens avrinningsområde. Den är en av de sista kvarvarande platserna där Storsjöns öring går upp för att leka. Fisket efter stor öring i Dammån är välkänt i sportfiskekretsar i såväl Jämtland som nationellt och internationellt.

I Dammåns huvudfåra finns ett vattenkraftverk i drift; Åhns kraftverk. Kraftverket ligger vid Ågårdarna, ca 1,5 mil uppströms Ockesjön och drivs av Jämtkraft AB. Det är ett strömkraftverk utan möjlighet att utnyttja lagrat vatten och det sker således ingen reglering av flöden i Dammån. Vid Dammåns kraftverk finns en fisktrappa där man sedan 1950 talet manuellt har räknat, mätt och vägt all uppvandrande fisk. Denna nästan unikt långa tidsserie visar under de senaste 10 åren på en positiv trend: 2021 slogs ett nytt rekord med 1750 registrerade öringar.

Att Dammån är oreglerad gör att det finns en stor variation av vattenmiljöer som skiftar naturligt över året och ån är avsatt som ett Natura 2000 område tack vare sina höga naturvärden. Flottledsrensning har historiskt påverkat även Dammån och under 2020-2023 pågår ett projekt hos Länsstyrelsen Jämtlands län där bland annat sträckor i Dammån restaureras: Strömfiskelyftet är ett projekt som finansieras av Havs-och vattenmyndigheten samt Europeiska Havs- och fiskerifonden via jordbruksverket. I projektet ska även en adaptiv förvaltningsplan för fisket i Dammån tas fram tillsammans med Dammåns FVOF samt Ockesjön-Kvissleströmmarnas FVOF som förvaltar fisket i området.

Emån

Emån

Här modellerar vi vandrande havsöring i Emån med ett nätverk av uppväxtmiljöer och passager vid flera vandringshinder. Vi undersöker var i systemet åtgärder har störst effekt. Som hjälpmedel kommer vi förutom fiskmodellerna (FiMod3) att använda en nyutvecklad habitatmodell för havsöring. Habitatmodellen uppskattar den förväntade tätheten av havsöring baserat på habitatkvalité.

 

Illustration som visar hur havsöring använder Emån.

 

Emåns avrinningsområde är med sina ca 4470 km2 det största i sydöstra Sverige. Åsystemet tillhör vattendistriktet Södra Östersjön och rinner genom östra Småland, från småländska höglandet i Nässjötrakten (Jönköpings län) till mynningen i Östersjön vid Em (Kalmar län).

I de östra delarna består Emåsystemet i huvudsak av vattendragssträckor och smärre sjöar. Huvudfåran i detta område bestod historiskt av en meandrande fåra med tillhörande korvsjöar och kvillområden. Bitvis finns denna miljö bevarad, men stora sträckor har under de senaste århundrandena kanaliserats för att t.ex. underlätta timmerflottning. Större sjöar förekommer främst i de västra delarna. De större biflödena till Emån utgörs av Solgenån*, Gårdvedaån och Silverån, och därtill kommer ett stort antal mindre biflöden.

 

Silverån_01.jpg

Silverån. Foto: Joacim Näslund

 

Totalt förekommer cirka 30 av Sveriges 50 sötvattensfiskar i systemet. Emåns nedre delar utgör Sveriges viktigaste lokal för mal och håller även bestånd av lax och storvuxen havsöring. Öring förekommer även i uppströms liggande delar av avrinningsområdet, men som stationära, icke-vandrande bestånd. Förekommande fiskarter som är skyddsvärda enligt Natura2000 är lax, asp, nissöga och stensimpa. Även två skyddsvärda stormusselarter, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla, samt citronfläckad kärrtrollslända och utter förekommer i delar av Emån.

 

Emån_Em (mynningsområde)_10.jpg

Mynningsområde. Foto: Joacim Näslund

 

Emån är utpekad som riksintresse för naturvård och sträckan mellan Vetlanda och mynningen, samt flera biflödesområden och sjöar, utgör Natura2000-områden. Nedre delarna av Emån är även utpekade som ett område med våtmarker av internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen. Stora delar av åsystemet är dock påverkat av mänsklig aktivitet såsom rätning, rensning och invallning av åfåran, sänkning och torrläggning av sjöar, dikning av omgivande marker, avverkade kantzoner, försurning, övergödning, och dämning.

Dammar i systemet begränsar de havsvandrande fiskarnas tillgång på lek- och uppväxthabitat och även migration inom ån för de arter som är strikt sötvattenslevande. Vandringsmöjligheter för fisk är inte bara viktiga för fisken själv, utan även för de stormusselarter som förekommer, vars spridningsförmåga är länkad till fiskarnas då deras larvstadier lever en tid som parasiter på fiskarnas gälar eller fenor. 

Totalt finns över 40 vattenkraftsanläggningar i Emåns avrinningsområde, av vilka 17 stycken återfinns i huvudfåran mellan Vetlanda och mynningen, de äldsta sedan början av 1900-talet. Utöver kraftproduktion finns även ett större antal dammar (ca 60) för bl.a. reglering av sjöarnas vattennivå. Under de senaste decennierna har flera dammar dock rivits ut (t.ex. Emsfors) eller försetts med fiskvägar (t.ex. Karlshammar) och idag finns passagemöjlighet för havsvandrande fisk upp till Högsby kraftverk. Lax har dock historiskt vandrat upp till Sjunnen, 10 mil uppströms Högsby.

 

* Solgenån är (enligt SMHI) i strikt bemärkelse inte ett biflöde, utan huvudfåran byter namn från Emån till Solgenån vid sammanflödet.

 

Figur som visar Sveriges huvudavrinningsområden.

 

 

Nedre Dalälven

Huvudmålsättningen med de tre delstudierna är att:

  1. Undersöka hur implementeringen av modeller fungerar.
  2. Vidareutveckla modellverktyge.
  3. Att de olika verksamhetsutövarna ska få ökad kunskap om vilka möjligheter modellerna ger att utvärdera olika restaureringsscenarion.

Rapporterna från fallstudierna kommer att fokusera på användningen av och begränsningarna med modellverktygen. För att underlätta implementeringen av modellverktygen för alla användare kommer kunskap göras tillgänglig via vår informationsplattform.