Vi löser problem för fisk och människa
Senast ändrad: 04 april 2023
Vår forskning hjälper oss att identifiera och lösa problem för fisk och människa och är nyckeln för att kunna kombinera vårt moderna rika samhälle med artrika starka vilda fiskbestånd.
Under de senaste decennierna har vår forskning bidragit till att förbättra vandringen för fisk förbi kraftverk, optimera restaurering av fiskens livsmiljö i bäckar och älvar och minskat den negativa påverkan från fiskodling och främmande fiskarter.
Vår forskning har även belyst hur fiskar och andra vattenlevande arter påverkas av utsläpp av miljögifter och läkemedel till våra vattendrag, sjöar och hav.
Under snart 40 år har vi bedrivit såväl grundforskning som tillämpad forskning på fisk och fiskeriförvaltning i både sötvatten och i havet. Vi jobbar med allt från storspigg, abborre och mört, till lax, blåfenad tonfisk och några arter av haj.
Foto: Susanna Bergström, SLU
Vi studerar fiskars rörelser
Vi kan genom att märka fiskar med sändare och sensorer ta reda på exakt var de är och vad de gör i en sjö under flera års tid, till exempel var den äter, var den leker och när och varför den dör. Andra sändare kan placeras i fiskar när de är små för att vi senare ska kunna identifiera dem som vuxna individer när de återvänder till älvarna från havet, ibland efter flera år.
Vi använder många olika tekniker för att svara på komplexa frågeställningar och angripa problem från flera håll. Vi märker fisk för att kunna följa deras rörelser och koppla rörelserna till olika miljöfaktorer för att kunna förbättra till exempel fiskvandring förbi vattenkraftverk.
Vi märker också fisk för att studera hur fisk påverkas av att de fångas och sedan återutsättas, vilket är vanligt inom sportfiske (catch and release).Denna typ av studier görs även i samband med utvecklingen av nya kommersiella fiskeredskap
-
Foto: Susanna Bergström, SLU
1/2
-
Foto: Susanna Bergström. SLU
2/2
DNA ger svar på frågor
I dag kan vi ta ett litet vattenprov från en sjö för att sedan ta reda på vilka fiskarter som finns i sjön genom att analysera vilka fiskars DNA som finns i vattenprovet.
Bara genom att analysera en liten bit fena från en lax fångad i havet kan vi få veta vilken älv den kommer ifrån med hjälp av DNA-teknik. Genom att analysera fiskfjäll eller hörselstenar kan vi ta reda på hur gammal fisken är, när olika stora livshändelser inträffat (till exempel när en lax byter miljö mellan sötvatten och saltvatten), var fisken växt upp eller om dess mamma levt en del av sitt liv i saltvatten eller inte.
En liten bit av en fena kan ge oss enorm kunskap tack vare DNA-teknik.
Foto: Linda Vikström
En bit muskelvävnad kan vidare berätta för oss vad fisken huvudsakligen ätit och vilka miljögifter den utsatts för. Dessa nya forskningsmetoder öppnar upp för oöverträffade möjligheter att djupare förstå fiskarnas liv och hemligheter, vilket borgar för en stor kunskapshöjning inom fiskbiologi och fiskeriförvaltning de kommande åren.
Med hjälp av vårt DNA-laboratorium har vi kunnat se hur laxpopulationer i olika vattendrag förändrats över tid och påverkats av till exempel utsättningar av fisk eller vattenkraft. Vi har också kunnat se att olika biflöden inom samma älv innehåller olika öringspopulationer och att dessa inte verkar ha något utbyte sinsemellan då de skiljer sig åt genetiskt (alltså inte är nära släkt). Detta är viktig kunskap när människor försöker återskapa eller stötta förlorade eller svaga bestånd genom fisk- eller romutsättningar.
Vi har också kunnat studera hur fiskar varierar i ekologiskt viktiga beteenden och så kallade personligheter. Detta gör vi till exempel genom att testa hur aktivt de vandrar i konstgjorda vandringsbassänger, hur modiga eller försiktiga olika individer är och hur fiskarnas tillväxt och allmäntillstånd påverkas av deras beteenden och hur mycket mat de får.
Abborrar som fått i sig ångestdämpande läkemedel förändrar sitt beteende och blir mindre försiktiga i närheten av gäddor. Foto: Jörgen Wiklund
Effekten av läkemedelsrester
Vi studerar även hur läkemedelsrester som, ofta via avloppsvatten, hamnar i våra vattendrag påverkar samspelet mellan individer, eller mellan bytesfisk och rovfisk. Många av de läkemedel som fiskar utsätts för är designade för att ändra mänskliga beteenden och vi har sett att de även påverkar fiskarnas beteende. Till exempel har vi visat att abborrar som fått i sig ångestdämpande läkemedel förändrar sitt beteende och blir mindre försiktiga i närheten av gäddor.
Onaturliga beteenden inducerade av läkemedelsrester kan ha långtgående effekter på hela organismsamhället i vattenmiljön. Inte nog med det, vi har även visat att det sker en transport av läkemedel från vattnet upp på land via kläckande insekter som lever som larver i vattnet och på land som vuxna. Hittills har vi bara studerat effekterna av några läkemedel och det finns mycket kvar att upptäcka, speciellt eftersom läkemedlen bara representerar en bråkdel av alla kemikalier som vi människor använder och som slutligen hamnar i våra vatten.