Vi har forskat om hur skalbaggssamhällen påverkas av olika landskap och lokala skogstrukturer så som mängd och diversitet av död ved.
Forskningen bedrevs i två ekoparker; Käringberget och Hornsö, och deras respektive produktionslandskap. I tre års tid hade Sveaskog samlat in över 80 000 skalbaggar som vi använde i våra analyser.
Forskargruppen: Albin Larsson Ekström (doktorand), Paulina Bergmark (doktorand), Anne-Maarit Hekkala (forskare)
Projektet pågick: 2019–2020
Vetenskaplig artikel: Albin Larsson Ekström, Paulina Bergmark, Anne-Maarit Hekkala. Can multifunctional forest landscapes sustain a high diversity of saproxylic beetles? Forest Ecology and Management, Volume 490, 15 June 2021, 119107. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.119107
Foto: Anne-Maarit Hekkala
I ett delprojekt undersöker vi om vildbisamhällen kan påverkas av ekoparkskötsel. Vi jämför vildbisamhällen (överfamilj Apioidea) som har samlats in under tre år i två ekoparker; Hornsö och Käringberget, och deras respektive referenslandskap, som består av vanliga produktionsskogar med generell hänsyn.
Vildbin består av arter så som murarbin, humlor, gökbin och smalbin.
Vi har samlat in information om 43 vildbiartens egenskaper, så som var de bor, vad de äter, och hur de samlar pollen. Genom att kombinera denna information har vi kunnat räkna ut indexvärden för vildbisamhällens funktionalitet i ekoparker och jämfört med referenslandskap.
Resultatet från studien kommer att publiceras i ett examensarbete i juni 2021 och senare i en vetenskaplig publikation.
Under de kommande åren kommer vi utvidga vår forskning från vilda bin (Anthophila) till flera grupper av steklar som alla har sin betydelse och funktion i ekosystemets funktionalitet.
Vildbin är viktiga pollinatörer i svenska skogar, och forskare vet i dag väldigt lite om hur vildbin påverkas av olika skogsbruksmetoder i boreala skogar. Om vildbisamhällens funktionalitet påverkas av skogsbruk, skulle det kunna ha mycket stor betydelse i ekosystemets funktionalitet.
Forskargruppen: Anne-Maarit Hekkala, Antonio Rodrigues, Jaime Luna.
Projektet pågår: 2020–2021
Foto: Anne-Maarit Hekkala
I en delstudie undersöker vi vilken skala som spelar störst roll för vedlevande insekter; mikrohabitat (stubben där insekterna samlas ifrån), mesohabitat (lokala skogsvariabler) eller makrohabitat (livsmiljön som finns inom en radie på 100 meter eller 500 meter).
Forskargruppen: Paulina Bergmark (doktorand), Joakim Hjältén, Johan Svensson, Wiebke Neumann, Anne-Maarit Hekkala
Projektet pågår: 2020-2022
Foto: Paulina Bergmark
I en delstudie finansierad av Oskar och Lili Lamms minne och Tryggers Stiftelse, undersöker vi vilken skala som spelar störst roll för svampsamhällen; mikrohabitat (stubben där svamparna lever), mesohabitat (lokala skogsvariabler) eller makrohabitat (livsmiljön inom en radie på 100 meter eller 500 meter).
Vi har samlat över 200 svampmycelprov från högstubbar (samma stubbar där vi tidigare fångat insekter) och skickat dem vidare för DNA-analys.
Forskargruppen: Paulina Bergmark, Anders Dahlgren, Joakim Hjältén, Anne-Maarit Hekkala
Projektet pågår: 2021-2022