Den biologiska mångfalden är hotad – både lokalt och globalt. För att skydda och återställa skadade ekosystem krävs kunskap. Vi forskar för att skapa kunskap om människans påverkan på ekosystem och vilka effekter olika naturvårdsåtgärder ger.
År 2021 – 2030 har utsetts till decenniet för återställande av ekosystem av FN. För att kunna uppfylla dessa globala mål, men även målen som EU och Sverige har, krävs kunskap om ekologisk restaurering och biologisk mångfald.
I vår forskning inom ämnesområdet restaureringsekologi studerar vi hur människans markanvändning påverkar ekosystem och om den ekologiska restaurering som utförs ger de positiva effekter som var tanken.
Vi studerar ekologin hos enskilda arter och artsamhällen av många olika djur, svampar och växter. Vi undersöker hur dessa arter påverkas av exempelvis skogsbruk och vattenkraft både historiskt, i nutid och i framtiden och är med och utvecklar nya metoder för deras bevarande.
Naturvårdsbränning nära Storuman våren 2020. Foto: Emelie Fredriksson
Vi har ett flertal unika storskaliga fältexperiment i Sverige och utomlands där vi studerar effekterna av olika typer av restaurerings- och skötselåtgärder (till exempel naturvårdsbränningar, luckhuggning, skapande och flytt av döda träd, lövträdsrestaurering, katning (barkning) av träd, specialgallring, hyggesfritt skogsbruk) på biologisk mångfald på lång sikt.
Exempelvis studerar vi hur insekter, fåglar, kärlväxter, vedsvampar, mossor och lavar påverkas av naturvårdsbränning och luckhuggning i ett stort restaureringsprojekt i Västerbotten. I ett annat projekt studerar vi hur insekter fåglar, mossor, lavar och kärlväxter påverkas av hyggesfritt skogsbruk. Vi studerar även hur återbeskogning med inhemska trädslag hjälper bevarande i tropiska skogar och dess unika artmångfald.
I ett nyligen startat försök i anslutning till Aitik-gruvan studerar vi om det går att kompensera för de negativa effekter gruvbrytning har på biologisk mångfald genom att flytta döda träd och de arter som lever i och på dem.
Urval och uppmärkning av döda träd som ska flyttas. Foto: Maria Nordlund
Ett centralt tema i många av våra projekt är skogens träd som är utgör viktiga resurser för mångfalden både medan de lever men inte minst också efter de dött. De döda träden, så kallad död ved, fortsätter under lång tid att vara bland annat boplats och näring åt oräkneliga djur och växter. I Sverige och många andra länder i dag är död ved en bristvara som tusentals arter i vårt ekosystem är beroende av på ett eller annat sätt och många av dem är i dag hotade.
Vi studerar naturliga processer som skapar död ved, till exempel bränder och vind, men även mänsklig påverkan på landskapet från skogsbruk eller gruvbrytning och hur de påverkar arter beroende av den döda veden samt hur ekologisk restaurering kan skapa de typer av död ved som det är störst brist på.
Vi har bland annat projekt där vi placerar ut död ved som en kompensationsåtgärd, skapar död ved genom att skada träd, undersöker hur naturliga bränder skiljer sig från naturvårdsbränder och hur konventionellt skogsbruk kan kombineras med naturvårdande åtgärder.
Vår målsättning är att våra vetenskapliga resultat ska vara av högsta klass. De ska kunna användas av olika aktörer i samhället för att nå nationella och internationella mål för bevarandet av biologisk mångfald och återskapandet av naturvärden i påverkade landskap. Vi samarbetar med olika näringar, statliga institutioner, ideella organisationer, och andra universitet i Sverige och utomlands.
Ekologisk restaurering handlar om att återställa, återskapa ekosystem och främja naturliga processer. Olika arter; växter som djur, trivs i särskilda förhållanden och behöver särskilda förutsättningar för att kunna leva. När vi människor förändrat ekosystemen genom att bruka marken har många arter trängts undan. Ekologisk restaurering handlar om att återskapa livsmiljöer och därigenom gynna artrikedomen.