Under 2012 etablerades två referensområden för klövviltförvaltning inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys, det ena i Nyköpingstrakten i Sörmland och det andra i Växjötrakten i Småland. Inom referensområden sker en fördjupad viltövervakning, parallellt med den övervakning som sker inom ramen för den löpande förvaltningen. Syftet är att utveckla och kvalitetssäkra inventeringsmetoder och skapa ökad förståelse för systemen som förvaltas. Samtidigt får man möjligheter till fältvandringar och utbildning.
Bakgrunden till satsningen var införandet av ett nytt förvaltningssystem för älg 2012. Den nya förvaltningsmodellen ställer större krav på kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade metoder för uppföljning av älgpopulationer, betestryck och betesskador. Samtidigt ställs allt större krav på att inte bara samförvalta älg och skog, utan att inkludera övervakning och förvaltning av övrigt klövvilt. Det går inte att förvalta våra klövviltsarter oberoende av varandra, eftersom de konkurrerar om tillgängligt foder. Klimatförändringarna kommer sannolikt göra att klövviltsamhällena fortsätter förändras, vilket medför större behov av flerartsförvaltning i framtiden.
Förhållandena skiljer sig mellan olika delar av Sverige med avseende på klövviltsamhällenas sammansättning, markarrondering, landskapets komplexitet och produktivitet. Det är därför önskvärt med referensområden spridda över Sverige, för att kunna ta fram metoder och kunskapsunderlag för hela den svenska klövviltsförvaltningen.
Övervakningen har sedan 2016 kompletterats med ett referensområde i Västerbotten, samtidigt som verksamheten i Kronoberg reducerats av kostnadsskäl. Projektet drivs idag vidare inom ramen för forskningsprogrammet Beyond moose. Det finns även andra referensområden som mer tydligt fokuserat på älg, exempelvis verksamheten vid Grimsö som bedrivits sedan 1970-talet. Det är viktigt med en stabil finansiering av referensområden spridda över Sverige, för att kunna nå målen för en adaptiv förvaltning av våra klövvilt.