Norrbottens län (65°– 67° N)

Norrbotten har en lång tradition av älgforskning. I mars 2005 märktes 43 vuxna älgar (34 kor, 9 tjurar) kring Arjeplog med GPS-sändare. Projektet avslutades i mars 2007. I mars 2008 märktes ytterligare 40 älgar med GPS-sändare; 20 i området kring Nikkaluokta och 20 kring Överkalix. Sändare i det sistnämnda området samlades in mars 2010, medan projektet i Nikkaluokta pågår sen dess. I alla projektet ville man veta mer om älgarnas rörelse mellan vinter och sommarområden. I vårvintern 2013 startades en omfattande forskningsinsats som studerar rörelse- och vandringsbeteende av 90 GPS-märkta älgar över året i tre olika områden i Norrbotten. Syftet med denna förvaltningsmärkning är att med mer kunskap få en bättre älgförvaltning och på sikt således minska älgbetesskadorna. Studieområdena omfattar Norrbottens kust- och inland. Forskningsinsatsen inleddes under vårvintern 2013 där totalt 90 älgar förseddes med GPS-sändare i Arvidsjaur, Överkalix (Ängesån), och Niemisel (norr om Råneå). Projektet pågick i dessa områden i tre år och avslutades under vårvintern 2016. Projektet har dock förlängts och halsbanden flyttades till tre nya områden under vårvintern 2016; Haparanda/Kalix skärgård, öst om Gällivare och söder om Junosuando. Under vintern 2019 togs alla halsband av förutom för en del älgar som rör sig i yttre skärgården mellan Kalix och Haparanda för att studera vidare hur dessa älgar använder detta speciella landskap. Under vintern 2020 startade ett nytt projekt där 30 älgar förseddes med GPS-sändare i Harads för att studera vandringsmönster ge bättra underlag för älgförvaltningen i detta område.

Karta som visar första märkpositionen.

Samtliga studieområden har fått stora skador på ungskogen vintertid. 30 älgar märktes i varje område med en fördelning på ca 20 kor och tio tjurar. Slutrapporten av projektets första fas (2013/2016) med studieområdena Arvidsjaur, Ängesån och Niemisel hittar du i denna rapport. Slutrapporten av projektets andra fas (2016/2019) med studieområdena Haparanda/Kalix, Gällivare och Junosuando hittar du i denna rapport. Under vintern 2020 märktes 30 älgar i Harads med liknande frågeställningar som tidigare.

Forskningsprojektet är initierat av Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägarförbundet Norrbotten, Sveriges lantbruksuniversitet - Institutionen för vilt, fisk och miljö och Länsstyrelsen i Norrbotten. Finansiering sker dels via länets älgvårdsfond dels via markägare bestående av Sveaskog, SCA, Norra skogsägarna, Statens fastighetsverk, Allmänningarna, Kyrkan samt LRF. 

– Vi vill få en älgstam som är i balans med foderresursen. Idag har vi med några undantag alltför omfattande älgbetesskador på ungskogarna i länet. I de områden där vi märker älgarna är det väldigt höga tätheter av älg vintertid som orsakar enorma skador på framför allt tallungskogen – även om kustlandet är inte ett typiskt område som har en stor koncentration älg under vintertid och därmed höga skador på grund av det, säger Marcus Jatko, jakt- och klövviltansvarig i Sveaskog samt ordförande i Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten.

– Tidigare studier har visat att vissa älgar är kvar på samma plats medan andra vandrar. Men vi vet inte hur stor andel som vandrar, vart de vandrar och hur långt de kan gå. Här vill vi ha mer kunskap, säger Göran Ericsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Där älgarna står under januari-februari står de sedan inte under september-oktober när jakten bedrivs. Vi vill ha en jämnare älgstam mellan åren och det här ger ett bättre underlag än flyginventering säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägarförbundet Norr. 

Utöver denna forskningsinsats pågår ytterligare två älgforskningsstudier i Norrbotten. 

Mellan 2014-2016 följde vi 22 älgar i området kring Tjåmotis. Ett område som också har fått stora skador på ungskogen vintertid. Speciellt i detta område är att många av älgarna vandrar in i Sarek nationalpark under försommaren och stannar där stora delar av jaktsäsongen. Undersökningarna i Tjåmotis är fristående från ovannämnda samarbetsprojekt, men data analyseras på samma sätt och parallellt med andra projekt. Undersökningarna i Tjåmotis utfördes av SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten. Projektet pågick i två år och avslutades under vårvintern 2016. Men även detta projekt förlängdes och halsbanden flyttades direkt till ett nytt studieområde; Svappavaara som ligger mellan Gällivare och Kiruna. Här tillkom Statens fastighetsverk och Sveaskog som samarbetspartner och det märktes 15 kor samt 5 tjurar. Slutrapporten av studieområdet Tjåmotis (2014/2016) och Svappavaara hittar du här.  

Ytterligare finns det älgar märkta väst om Kiruna kring byn Nikkaluokta (breddgrad 67). Forskningsinsatsen här har en annorlunda fokus. Dessa märkningar är en del i ett projekt rörande älgar i fjällmiljö. Ett viktigt fokus i projektet är att ta fram kunskap om hur djuren hanterar förändrade klimatförhållanden. Här jobbar vi mycket med frågor kring respons i rörelse, beteende och fysiologi av en stor växtätare i ett högt alpint landskap. Vi samlar in fysiologiska data med hjälp av en liten sensor (MIT) som dokumenterar älgarnas hjärtslag och kroppstemperatur. Tillgång till fysiologiska data av vilda frigående djur är fortfarande begränsat. Men tack vare tekniska framgångar kan vi idag samla in dessa data av djur som rör sig fritt genom landskapet. Detta ger oss möjligheter att länka fysiologiska data med externa faktorer som ute temperatur, val av livsmiljön, samt störningar. En annan viktig fråga i detta område är de ekologiska effekter av mänskliga störningar på grund av friluftlivsaktiviteter. Området mellan Nikkaluokta och Kebnekaise är förmodligen ett av de mest trafikerade områdena i nordisk högalpin terräng. Forskningsinsatsen kring Nikkaluokta började under vårvintern 2008 där 16 kor och 4 tjurar märktes. T o m 2020 har 68 olika vuxna älgar (51 kor, 17 tjurar) märkts i detta område. För närvarande är det 22 älgar som vi följer (18 kor, 4 tjurar). Projektet har haft olika initiativtagare och finansiering, men är nu helfinansierat av SLU.

Att förstå hur älgar i yttre skärgården rör sig mellan öarna och utnyttjar detta speciella landskap är spännande. Kan man jämföra öarna i havet med attraktiva skogslivsmiljöer på fastlandet där älgarna rör sig emellan? I dag följer vi 13 älgar (10 kor, 3 tjurar) som tillbringar en stor hel eller helt och med hela året på öarna. Projektet är sen 2019 helfinansierat av SLU.

Karta som visar GPS-positioner hos en märkt älgko.

Följ länken nedan för att se rörelsemönster av de älgar som är märkta i Norrbotten: 

https://wram.slu.se/ (öppnas i nytt fönster)

Förkortningar: HK-Haparanda-Kalix, HA-Harads, JE-Junsele, LJ-Ljusdal, NM-Nordmaling, F eller M-Nikkaluokta (F= ko, M= tjur).

Om kartan inte visas kan det bero att ditt fönster i webbläsaren måste minskas i storlek och/eller popup-blockers måste vara avstängt.