Kontaktinformation
Institutionen för vilt, fisk och miljö
88. Bluhm H, Diserens T, Engleder T, Heising K, Janík T, Jirků M, König HJ, Kowalczyk R, Kuijper D, Maślanko W, Michler F, Neumann W, Oeser J, Olech W, Perzanowski K, Ratkiewicz M, Romportl D, Šálek M, […], Kuemmerle T. 2023. Widespread habitat for Europe’s largest herbivores, but poor connectivity limits recolonization. Diversity and Distribution, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ddi.13671
87. Græsli AR, Thiel A, Fuchs B, Stenbacka F, Neumann W, Malmsten J, Singh NJ, Ericsson G, Arnemo JM, Evans Al. 2022. Body temperature patterns during pregnancy and parturition in moose. Journal of Thermal Biology 109, 103334, https://doi.org/10.1016/j.jtherbio.2022.103334
86. Fohringer C, Hoelzl F, Allen AM, Cayol C, Ericsson G, Spong G, Smith S, Singh NJ. 2022. Large mammal telomere length variation across ecoregions. BMC Ecology and Evolution 22, 105, 10.1186/s12862-022-02050-5
85. Holmes SM, Cromsigt JPGM, Danell K, Ericsson G, Singh NJ, Widemo F. 2021. Declining recruitment and mass of Swedish moose calves linked to hot, dry springs and snowy winters. Global Ecology and Conservation 27, e01594. https://doi.org/10.1016/j.gecco.2021.e01594
84. Van Moorter B, Singh NJ, Rolandsen CM, Solberg EJ, Dettki H, Pusenius J, Månsson J, Sand H, Milner JM, Roer O, Tallian A, Neumann W, Ericsson G, Mysterud A. 2021. The role of density dependence for partially migratory populations with seasonal range contraction and expansion. Oikos, http://dx.doi.org/10.1111/oik.07875
83. Neumann W, Levers C, Widemo F, Singh NJ, Cromsigt JPGM, Kuemmerle T. 2022. Hunting as land use: Understanding the spatial associations among hunting, agriculture, and forestry. Ecology and Society 27, 2. https://doi.org/10.5751/ES-12882-270102
82. Fohringer C, Dudka I, Spitzer R, Stenbacka F, Rzhepishevska O, Cromsigt JPGM, Gröbner G, Ericsson G, Singh NJ. 2021. Integrating omics to characterize eco-physiological adaptations: How moose diet and metabolism differ across biogeographic zones. Ecology and Evolution 11, 3159-3183. https://doi.org/10.1002/ece3.7265
81. Spitzer R, Coissac E, Felton A, Fohringer C, Landman M, Singh NJ, Taberlet P, Widemo F, Cromsigt JPGM. 2021. Small shrubs with large importance? Smaller deer may increase the moose-forestry conflict through feeding competition over Vaccinium shrubs in the field layer. Forest Ecology and Management, 480, 118768. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2020.118768
80. Græsli AR, Le Grand L, Thiel A, Fuchs B, Devineau O, Stenbacka F, Neumann W, Ericsson G, Singh NJ, Laske TG, Beumer LT, Arnemo JM, Evans AL. 2020. Physiological and behavioural responses of moose to hunting with dogs. Conservaion Physiology 8, coaa122; doi:10.1093/conphys/coaa122.
79. Neumann W, Widemo F, Singh NJ, Seiler A, Cromsigt J. 2020. Strength of correlation between wildlife collision data and hunting bags varies among ungulate species and with management scale. Eur J Wildl Res 66, 89. https://doi.org/10.1007/s10344-020-01432-8
78. Neumann W, Singh NJ, Stenbacka F, Malmsten J, Wallin K, Ball JP, Ericsson G. 2020. Divergence in parturition timing and vegetation onset in a large herbivore - differences along a latitudinal gradient. Biology Letters 16: 20200044; https://doi.org/10.1098/rsbl.2020.0044
77. Græsli AR, Thiel A, Fuchs B, Singh NJ, Stenbacka F, Ericsson G, Neumann W, Arnemo JM, Evans AL. In press. Seasonal hypometabolism in female moose. Frontiers in Ecology and Evolution
76. Felton AM, Holmstrom E, Malmsten J, Felton A, Cromsigt JPGM, Edenius L, Ericsson G, Widemo F, Wam HK. 2020. Varied diets, including broadleaved forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes. Scientific Reports 10: 1904. DOI: 10.1038/s41598-020-58673-5
75. Dressel S, Johansson M, Ericsson G, Sandström C. Perceived adaptive capacity within a multi-level governance setting: The role of bonding, bridging, and linking social capital. Environmental Science & Policy. (in press) doi.org/10.1016/j.envsci.2019.11.011 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1462901119311025
74. Neumann W, Sandström C, Holmgren L, Ericsson G. 2019. Defining a Mountain Landscape characterized by grazing using actor perception, governmental strategy, and environmental monitoring data. Journal of Mountain Sciences 16, 1691-1701. https://doi.org/10.1007/s11629-018-5258-x.
73. Blahed I-M, Ericsson G, Spong G. 2019. Noninvasive population assessment of moose (Alces alces) by SNP genotyping of fecal pellets. European Journal of Wildlife Research 65, 96
72. Sjölander-Lindqvist A, Sandström C. 2019. "Shaking Hands: Balancing Tensions in the Swedish Forested Landscape." Conservation and Society 17, 319-330.
71. Johansson M, Dressel S, Ericsson G, Sjölander-Lindqvist A, Sandström C. 2019. How stakeholder representatives cope with collaboration in the Swedish moose management system. Human Dimensions of Wildlife, 1-17. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10871209.2019.1698081
70. Evans AL, Fuchs B, Randi Græsli A, Neumann W, Stenbacka F, Singh NS, Ericsson G, Malmsten J, Arnemo JM. Rate of Cooling in a Moose Carcass. Journal of Wildlife Diseases, DOI: 10.7589/2018-05-114
69. Gudmannsson P, Berge J, Druid H, Ericsson G, Eriksson A. 2018. A Unique Fatal Moose Attack Mimicking Homicide. Journal of Forensic Sciences 63, 622-625. DOI:10.1111/1556-4029.13579
68. Barros DSB, Evans AL, Arnemo JM, Stenbacka F, Ericsson G. 2018. Effective thiafentanil immobilization and physiological responses of free-ranging moose (Alces alces) in northern Sweden. Veterinary Anasthesia and Analgesia 45, 502-509.
67. Blahed I-M, Konigsson H, Ericsson G, Spong G. 2018. Discovery of SNPs for individual identification by reduced representation sequencing of moose (Alces alces). PLOS ONE 13, e0197364.
66. Dressel S, Ericsson G, Sandström C. 2018. Mapping social-ecological systems to understand the challenges underlying wildlife management. Environmental Science & Policy 84, 105-112. doi:10.1016/j.envsci.2018.03.007. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1462901117309656?via%3Dihub
65. Tucker MA, ….., Singh NS, ….et al. 2018. Moving in the Anthropocene: Global reductions in terrestrial mammalian movements. Science 359:466-469. DOI: 10.1126/science.aam9712
64. Neumann W, Ericsson, G. 2019. Influence of Hunting on Movements of Moose near Roads. The Journal of Wildlife Management 82, 918-928
63. Pfeffer S, Spitzer R, Allen AM, Hofmeester TR, Ericsson G, Widemo F, Singh NJ, Cromsigt JPGM. 2018. Pictures or Pellets? Comparing camera trapping and dung counts as methods for estimating population densities of ungulates. Remote Sensing in Ecology and Conservation 4:173-183. DOI: 10.1002/rse2.67
62. Svartström O, Alneberg J, Terrapon N, Lombard V, de Bruijn I, Malmsten J, ... & Henrissat B. 2017. Ninety-nine de novo assembled genomes from the moose (Alces alces) rumen microbiome provide new insights into microbial plant biomass degradation. The ISME journal 11:2538-2551.
61. Gudmannsson P, Berge J, Druid H, Ericsson G, Eriksson A. 2017. A unique fatal moose attack mimicking homicide. Journal of Forensic Sciences. DOI: 10.1111/1556-4029.13579.
60. Felton AM, Felton A, Cromsigt JPGM, Edenius L, Malmsten J, Wam HK. 2017. Interactions between ungulates, forests, and supplementary feeding: the role of nutritional balancing in determining outcomes. Mammal Research 62:1-7. DOI: 10.1007/s13364-016-0301-1
59. Allen AM, Dorey A, Malmsten J, Edenius L, Ericsson G, Singh NJ. 2017 Habitat-performance relationships of a large mammal on a predator-free island dominated by humans. Ecology and Evolution 7:305-319. DOI: 10.1002/ece3.2594
58. Niemi M, Rolandsen CM, Neumann W, Kukko T, Tiilikainen R, Pusenius J, Solberg EJ, Ericsson G. 2017. Temporal patterns of moose-vehicle collisions with and without personal injuries. Accident Analysis and Prevention 98, 167-173.
57. Allen AM, Singh NJ. 2016. Linking movement ecology with wildlife management and conservation. Frontiers in Ecology and Evolution 3, art155.
56. Allen AM, Mansson J, Sand H, Malmsten J, Ericsson G, Singh NJ. 2016. Scaling up movements: From individual space use to population patterns. Ecosphere 7, e01524. DOI: 10.1002/ecs2.1524
55. Singh NJ, Allen AM, Ericsson G. 2016. Quantifying Migration Behaviour Using Net Squared Displacement Approach: Clarifications and Caveats. PLOS ONE 11, e0149594.
54. Malmsten J, Soderquist L, Thulin CC, Dalin A-M. 2015. Characteristics of spermatozoa and reproductive organs in relation to age and body weight in Swedish moose (Alces alces). Animal Reproduction Science 153: 76-86.
53. Ericsson G, Dettki H, Neumann W, Arnemo JM, Singh NJ. 2015. Offset between GPS collar-recorded temperature in moose and ambient weather station data. European Journal of Wildlife Research 61, 919-922.
52. Thurfjell H, Spong G, Olsson M, Ericsson G. 2015. Avoidance of high traffic levels results in lower risk of wild boar–vehicle accidents. Landscape and Urban Planning 133, 98-104.
51. Ericsson G, Neumann W, Dettki H. 2015. Moose anti-predator behaviour towards baying dogs in a wolf-free area. European Journal of Wildlife Research. DOI: 10.1007/s10344-015-0932-6
50. Nichols RV, Cromsigt JPGM, Spong G. 2015. DNA left on browsed twigs uncovers bite-scale resource use patterns in European ungulates. Oecologia. 10.1007/s00442-014-3196-z.
49. Edenius L, Ericsson G. 2015. Effects of ungulate browsing on recruitment of aspen and rowan on productive soils: a demographic approach. Scandinavian Journal of Forest Research. DOI: 10.1080/02827581.2014.000823
48. Edenius L, Månsson J, Hjortstrale T, Roberge J–M, Ericsson G. 2015. Browsing and damage inflicted by moose in young Scots pine stands subjected to high-stump pre-commercial thinning. Scandinavian Journal of Forest Research DOI: 10.1080/02827581.2015.1021374
47. Månsson J, Roberge J-M, Edenius L et al. 2015. Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest. Wildlife Biology 21, 246-253. DOI. 10.2981/wlb.00019
46. Ljung PE, Riley SR, Ericsson G. 2015. Game meat consumption feeds urban support of traditional use of natural resources. Society and Natural Resources 28: 657-669.
45. Malmsten J, Soderquist L, Thulin CC, Widen DG, Yon L, Hutchings MR, Dalin AM. 2014. Reproductive characteristics in female Swedish moose (Alces alces), with emphasis on puberty, timing of oestrus, and mating. Acta Veterinaria Scandinavica 56:23. DOI: 10.1186/1751-0147-56-23
44. Lian M, Evans AL, Bertelsen MF, Fahlman Å, Haga HA, Ericsson G, Arnemo JM. 2014. Improvement of arterial oxygenation in free-ranging moose Alces alces immobilized with etorphine-acepromazine-xylazine. Acta Veterinaria Scandinavica 56: 51.
43. Singh NJ, Danell K, Edenius L, Ericsson G. 2014. Tackling the motivation to monitor: success and sustainability of a participatory monitoring programme. Ecology and Society 19, 7.
42. Singh NJ, Ericsson G. 2014 Changing motivations during migration: linking movement speeds to reproductive status in a migratory large mammal. Biology Letters 10, 20140379.
41. Singh NJ, Leonardsson K. 2014 Partial migration and transient coexistence of migrants and residents in animal populations. PLOS ONE 10, 1371/journal.pone.0094750.
40. Edenius L, Roberge J-M, Månsson J, Ericsson G. 2014. Ungulate-adapted forest management: effects of slash treatment at harvest on forage availability and use. European Journal of Forest Research 133, 191-198.
39. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Radeloff V. 2013. Behavioural response to infrastructure of wildlife adapted to natural disturbances. Landscape Urban Planning 114, 9-27.
38. Van Moorter B, Bunnefeld N, Panzacchi M, Rolandsen C, Solberg E, Sæther BE. 2013. Understanding scales of movement: Animals ride waves and ripples of environmental change. Journal of Animal Ecology 82, 770-780.
37. Ljung P, Riley S, Heberlein T, Ericsson, G. 2012. Eat Prey and Love: Game Meat Consumption and Attitudes toward Hunting. Wildlife Society Bulletin 36, 669-675.
36. Ezebilo E, Sandström C, Ericsson G. 2012. Browsing damage by moose in Swedish forests: assessments by hunters and foresters, Scandinavian Journal of Forest Research 27, 659-668.
35. Månsson J, Bunnefeld N, Andrén H, Ericsson G. 2012. Spatial and temporal predictions of moose Alces alces winter distribution. Oecologia 170, 411-419.
34. Larsson T, Rosqvist G, Ericsson G, Heinerud J. 2012. Climate Change, Moose and Humans in Northern Sweden 4000 cal. yr BP. Journal of Northern Studies 6, 9-30.
33. Singh NJ, Börger L, Dettki H, Bunnefeld N, Ericsson G 2012. From migration to nomadism: movement variability in a northern ungulate across its latitudinal range. Ecological Applications 22, 2007-2020.
32. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bunnefeld N, Keuler NS, Helmers DP, Radeloff VC. 2012. Difference in spatiotemporal patterns of wildlife road-crossings and wildlife-vehicle collisions. Biological Conservation 145, 70-78.
31. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Arnemo J. 2011. Effect of immobilizations on the activity and space use of female moose Alces alces. Canadian Journal of Zoology 89, 1013-1018.
30. Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2011. The impact of human recreational activities: moose as a case study. Alces 47, 17-25.
29. Pettorelli N, Ryan S, Mueller T, Bunnefeld N, Jedrzejewska B, Lima M, Kausrud K. 2011. The unforeseen successes of the Normalized Difference Vegetation Index NDVI in animal ecology. Climate Research 46, 15-27. DOI:10.3354/cr00936
28. Bunnefeld N, Borger L, van Moorter B, Rolandsen C, Dettki H, Solberg EJ, Ericsson G. 2011. A model-driven approach to quantify migration patterns: individual, regional and yearly differences. Journal of Animal Ecology 80, 466-476. DOI: 10.1111/j.1365-2656.2010.01776.x
27. Støen O-G, Neumann W, Ericsson G, Swenson JE, Dettki H, Kindberg J, Nellemann C. 2010. Behavioural response of moose Alces alces and brown bears Ursus arctos to direct helicopter approach by researchers. Wildlife Biology 16, 292-300.
26. Urbano F, Cagnacci F, Calenge C, Dettki H, Cameron A, Neteler M. 2010. Wildlife tracking data management: a new vision. Philosophical Transactions of the Royal Society B 365, 2177-2185.
25. Struve J, Lorenzen K, Blanchard J, Borger L, Bunnefeld N, Edwards C, Hortal J, MacCall A, Matthiopoulos J, van Moorter B, Ozgul A, Royer F, Singh N, Yesson C, Bernard R. 2010. Lost in space? Searching for directions in the spatial modeling of individuals, populations and species ranges. Biology Letters 6, 575-578.
24. Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2010. Does off-trail backcountry skiing disturb moose? European Journal of Wildlife Research 56, 513-518.
23. Sahlsten J, Bunnefeld N, Månsson J, Ericsson G, Bergström R, Dettki H. 2010. Can supplementary feeding be used to redistribute moose? Wildlife Biology 16, 85-92.
22. Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2009 The non-impact of hunting on moose Alces alces movement, diurnal activity, and activity range. European Journal of Wildlife Research 55, 255-265.
21. Dettki H, Ericsson G. 2008. Screening Radiolocation Datasets for Movement Strategies with Time Series Segmentation. Journal of Wildlife Management 72, 535-542.
20. Edenius L, Ericsson G 2007. Aspen demographics in relation to spatial context and ungulate browsing: implications for conservation and forest management. Biological Conservation 135, 293-301.
19. Arnemo JM, Ahlquist P, Andersen R, Berntsen F, Ericsson G, Odden J, Brunberg S, Segerström P, Swenson JE 2006. Risk of capture related mortality in free-ranging mammals: experiences from Scandinavia. Wildlife Biology 12, 109-113.
18. Dettki H, Ericsson G, Edenius L 2004. Real-time moose tracking: an internet based mapping application using GPS/GSM-collars. Alces 40, 13-21.
17. Dettki H, Löfstrand R, Edenius L. 2003. Modeling habitat suitability for moose in coastal northern Sweden: empirical vs. process-oriented approaches. AMBIO 32, 549-556.
16. Jaren V, Sinclair ARE, Andersen R, Danell K, Schwartz C, Peterson RO, Bowyer RT, Ericsson G. 2003. Moose in northern integrated ecosystem management – how should the Malawi principles be adapted? Alces 39, 1-10.
15. Ericsson G. 2003. Of moose and man: the past, the present and the future of human dimensions in moose research. Alces 39, 11-26.
14. Danell K, Bergström R, Edenius L, Ericsson G. 2003. Ungulates as drivers of tree population dynamics. Forest Ecology and Management. Forest Ecology and Management 181, 67-76.
13. Ericsson G, von Essen H. 2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceeding of the 24th Int Congress of Game Biologists, pp 55-63.
12. Edenius L, Bergman M, Ericsson G, Danell K. 2002. The role of moose as a disturbance factor in managed boreal forests. Silva Fennica 36, 57-67.
11. Edenius L, Ericsson G, Näslund P. 2002. Selectivity by moose versus the spatial distribution of aspen: a natural experiment. Ecography 25, 289-294.
10. Ericsson G, Ball J P, Danell K. 2002. Moose offspring body mass along an altitudinal gradient. Journal of Wildlife Management 55, 91-97.
9. Ericsson G. 2001. Reversed cost of reproduction in moose Alces alces through human harvest. Alces 37, 61-69
8. Ericsson G, Edenius L, Sundström D. 2001. Factors affecting browsing on European aspen Populus tremula L. in a managed boreal landscape. Écoscience 8, 344-349.
7. Ericsson G, Wallin K. 2001. Age-specific moose Alces alces mortality in a predator free environment: evidence for senescence in females. Écoscience 8, 57-163.
6. Ericsson G, Wallin K, Ball JP, Broberg M. 2001. Age-related reproductive effort and senescence in free-ranging moose Alces alces. Ecology 82, 1613-1620.
5. Ericsson G, Boman M, Mattsson L. 2000. Selective versus random moose harvesting: Does it pay to be a prudent predator? Journal of Bioeconomics 2, 1-16.
4. Ball JP, Ericsson G, Wallin K. 1999. Climate change, moose and their human predators. Ecological Bulletins 47, 178-187.
3. Ericsson G, Wallin K. 1999. Hunter observations as an index of moose population parameters. Wildlife Biology 5, 177-185.
2.Swenson J, Wallin K, Ericsson G, Cederlund G, Sandegren F. 1999. Effects of ear-tagging on survival of moose calves. Journal of Wildlife Management 63, 354-358.
1. Ericsson G, Wallin K. 1996. The impact from hunting on moose movements. Alces 32, 31- 40.
**************************************************************************
Bachelor, Master and Doctoral theses / Examensarbete, Doktorsavhandlingar
32. Dijkgraaf L. 2022. Bear in mind! A study about the effect of bear predation on the choice of calving site and site fidelity by female moose in Sweden. Master thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, https://stud.epsilon.slu.se/18287/
31. Fohringer C. 2021. Adaptations of mobile ungulates in a changing North. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences. https://res.slu.se/id/publ/110809
30. Norström, A. & Bidner, A. 2021. Älgarnas habitaval i skogsbrändernas spår
– En studie av älgars habitatval i närhet av brandområden. Bachelor thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
29. Hedin, G & Engström, J. 2021. Förändras älgens vandringsavstånd med ökande ålder?
– en studie av vandringsälgar i Nikkaluokta. Bachelor thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
28. Graf L. 2021. Non-naivety in a long-lived ungulate - learning effect of shooting calves? Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
27. Hjort I. 2020. Moose rutting period – do female and male movement change in relation to sex ratio? Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
26. Breimann Wistbacka S-M. 2020. Slaughter weight in relation to calving date - can area quality compensate for being born late? Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
25. Spitzer R. 2019. Trophic resource use and partitioning in multispecies ungulate communities. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. https://pub.epsilon.slu.se/16431/
24. Hjort I. 2019. Habitat selection in moose and roe deer: a third order comparison. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
23. De Prins F. 2018. The effect of wildlife fences on ungulate vehicle collisions. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
22. Nielsen J. 2017. Why did the moose cross the road? Quantifying diurnal habitat selection and movement by moose and its potential application for moose-vehicle collision mitigation. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences
21. Olofsson I. 2017. Land use changes and its consequences on moose habitat. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/10276/
20. Allen AM. 2016. Linking movement ecology with the management of mobile species. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://pub.epsilon.slu.se/13745/
19. Näsén L. 2015. Synchronizing migration with birth: An exploration of migratory tactics in female moose. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. https://stud.epsilon.slu.se/7779/
18. Dorey A. 2014. Habitat-performance relationships on an island: fitness landscape of moose in Öland, Sweden. Imperial College London. U.K.
17. Kagervall A. 2014. On the conditions for developing hunting and fishing tourism in Sweden. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://pub.epsilon.slu.se/11133/
16. Lojander P. 2013. Site fidelity of a migratory species towards its annual range. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/5422/
15. Lindberg J. 2013. Selection of habitat and resources during migration by a large mammal : a case study of moose in northern Sweden. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/5577/
14. Otto P. 2013. Winter feeding site choice of ungulates in relation to food quality. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/5739/
13. Noell S. 2013. Effects of brown bear Ursus arctos odour on the patch choice and behaviour of different ungulate species. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/6003/
12. Sjöberg J. 2013. Relationship between moose Alces alces home range size and crossing wildlife fences. Bachelor thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/5868/
11. Ljung PE. 2014. Traditional Use of Wildlife in Modern Society. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN 978-91-576-7998-7. http://pub.epsilon.slu.se/11035/
10. Lian M. 2012. Alleviating Hypoxemia in Immobilized Free-Ranging Moose Alces alces. University of Copenhagen, Denmark, Master thesis.
9. Haydn A. 2012. Calving site selection by moose Alces alces along a latitudinal gradient in Sweden. Master thesis, University of Natural Resources and Life Sciences, Vienna.
8. Lidberg M. 2011. Klövviltets nyttjande av foderraps på viltåker och betespåverkan på angränsande skog. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/3655/
7. Vyšínová L. 2010. Determinants of winter browsing intensity on young Scots pine Pinus sylvestris by moose Alces alces across a bio-geographical gradient in Sweden. Master thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/1517/
6. Wallén M. 2010. The distribution of Moose Alces alces during winter in southern Sweden: a response to food sources? Magisteruppsats, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/1740/
5. Eklund N-O. 2009. Moose distribution and browsing close to a feeding station. Magisteruppsats, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/909/
4. Nilsson L. 2009. Forage production and summer use by ungulates on game fields and surrounding areas. Exam work, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/360/
3. Stigsdotter A 2009. A risk analysis of moose close to roads. Exam work, Swedish University of Agricultural Sciences. http://stud.epsilon.slu.se/376/
2. Neumann W. 2009. Moose Alces alces behavior related to human activity. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN 978-91-576-7411-1. http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002102/
1. Ericsson G. 1999. Demographic and life history consequences of harvest in a Swedish moose population. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences.
*************************************************************************
Popular Science and reports/ Populärvetenskapliga artiklar och rapporter
2022
120. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Johansson A, Ericsson G. 2022. Årsrapport GPS-märkta älgar och inventeringar i brandområdet 2021-2022 – fördelning, rörelse, livsmiljö, bärris och spillning. Sveriges lantbruksuniversitet, 65pp
119. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Cromsigt J, Widemo F, Singh N, Ericsson G. 2022. GPS-märkt klövvilt i Nordmaling studiemområdet 2017-2021 - fördelning, rörelse, livsmiljö och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 57pp
118. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Jatko M, Persson D, Ericsson G. 2022. Årsrapport GPS-älgarna i Harads område 2021/2022 - fördelning, rörelse, livsmiljö och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 41pp
2021
117. Arnemo JM, Thiel A, Le Grand L, Græsli AR, Fuchs B, Evans AL, Stenbacka F, Neumann W, Singh NJ, Ericsson G. 2021. Physiological sensors in moose and other wildlife. Høgskolen i Innlandet, Norge. In English
116. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Ericsson G. 2021. Årsrapport GPS-märkta älgar och inventeringar i brandområdet 2020-2021 – fördelning, rörelse, livsmiljö, bärris och spillning. Sveriges lantbruksuniversitet, 62pp
115. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Jatko M, Persson D, Ericsson G. 2021. Årsrapport GPS-älgarna i Harads område 2020/2021 - fördelning, rörelse, livsmiljö och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 43pp
114. Neumann W, Ericsson G. 2021. Överlapp mellan betesskadenivåer och älgrörelsedata från Norrbottens älgförvaltningsområden. Sveriges lantbruksuniversitet, 49pp
2020
113. Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J, Singh N, Dettki H, Ericsson G. 2020. Årsrapport GPS-älgarna i Haparanda-Kalix skärgård 2019/2020; fördelning, rörelse, aktivitet och livsmiljö. Sveriges lantbruksuniversitet, 20pp
112. Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J, Fohringer C, Singh N, Dettki H, Ericsson G. 2020. Årsrapport GPS-älgarna i Nikkaluokta 2019-2020; fördelning, rörelse, aktivitet och livsmiljö. Sveriges lantbruksuniversitet, 26pp
111. Sjölund L, Seiler A, Neumann W, Olsson M, Marcus Elfström. Validering av Circuitscape – en jämförelse mellan simulerade flödeskartor och faktiska viltrörelser samt viltolyckor. Trafikverket 2020:146. ISBN: 978-91-7725-676-2
2019
110. Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J, Fohringer C, Singh N, Dettki H, Ericsson G. 2019. Årsrapport GPS-älgarna i Nikkaluokta 2018-2019; fördelning, rörelse, aktivitet och livsmiljö. Sveriges lantbruksuniversitet, 37pp
109. Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Dettki H, Arnemo JM, Singh N, Jatko M, Sundgren B, Saitzkoff R, Ericsson G. 2019. Slutrapport: Rörelse, aktivitet, hemområden och landskapsutnyttjande av GPS-älgarna Norrbotten i Gällivare, Junosuando, och Haparanda-Kalix, 2016-2019. Sveriges lantbruksuniversitet, 37pp
108. Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Dettki H, Arnemo JM, Singh N, Saitzkoff R, Granerot E, Jatko M, Ericsson G. 2019. Slutrapport: Rörelse, aktivitet, hemområden och landskapsutnyttjande av GPS-älgarna i Svappavaara, 2016-2019. Sveriges lantbruksuniversitet, 33pp
107. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Nilsson K, Dettki H, Singh N, Ericsson G. 2019. Slutrapport: Älg och rådjur i stormanas spar – GPS-märkta älgar och rådjur I Växjö 2015-2019. Sveriges lantbruksuniversitet, 28pp
106. Dressel S, Sandström C, Ericsson G. 2019. Med siktet inställt på mål. FAKTA SKOG - Adaptiv älgförvaltning nr 10. Umeå, Sweden: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
105. Sandström C, Dressel S, Ericsson G. 2019. Formell och frivillig samverkan i älgförvaltningen. FAKTA SKOG - Adaptiv älgförvaltning nr 13. Umeå, Sweden: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
104. Sandström C, Dressel S, Ericsson G. 2019. Vad kan vi lära av goda exempel? FAKTA SKOG - Adaptiv älgförvaltning nr 19. Umeå, Sweden: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
2018
103. Ericsson G, Riley S. 2018. In pursuit of wild game: investigating people’s perceptions of hunting Scientia 117, 104-107. DOI:10.26320/SCIENTIA79
102. Eriksson M, Hansson K, Ericsson G, Sandström C. 2018. Viltvårdsavgiften: en studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet. Naturvårdsverket . Rapport / Naturvårdsverket, (6853) .
101. Sandström, C., Dressel, S. & Johansson, M. (2018). Vilja, kunna, förstå – om förutsättningar att nå målen i älgförvaltningen, Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå . Rapport 2018:1
100. Neumann W, Dettki H, Edenius L, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J, Cromsigt J, Fohringer C, Singh N, Ericsson G. 2018. Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2017-2018; fördelning, rörelse och aktivitet. Sveriges Lantbruksuniversitet, 22pp. In Swedish
99. Neumann W, Stenbacka F, Nilsson K, Dettki H, Arnemo JM, Malmsten J, Cromsigt J, Singh N, Ericsson G. 2018. Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2017/2018: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges Lantbruksuniversitet, 26pp. In Swedish
98. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Dettki H, Arnemo JM, Singh N, Granerot E. 2018. Årsrapport GPS-älgarna i Svappavaara 2017-2018; rörelse och aktivitet. Sveriges Lantbruksuniversitet, 27pp. In Swedish
97. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Dettki H, Arnemo JM, Singh N, Jatko M, Sundgren B, Saitzkoff R. 2018. Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2017-2018; vandring och rörelseaktivitet i Haparanda-Kalix, Junosuando, och Gällivare. Sveriges Lantbruksuniversitet, 48pp. In Swedish
96. Neumann W, Ericsson G, Pettersson J, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Evans A, Arnemo JM, Widemo F, Cromsigt J, Singh N. 2018. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2017/2018: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges Lantbruksuniversitet, 19pp. In Swedish
95. Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Arnemo JM, Widemo F, Ericsson G, Singh N och Cromsigt J. 2018. Årsrapport GPS-märkta älgarna och rådjur i Nordmaling 2017/2018; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges Lantbruksuniversitet, 24pp. In Swedish
94. Neumann W, Stenbacka F, Malmsten J, Nilsson K, Evans A, Arnemo JM, Dettki H, Singh N och Ericsson G. 2018. Årsrapport GPS-älgarna Öland 2017/2018; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges Lantbruksuniversitet, 19pp. In Swedish
93. Jarnemo A, Neumann W, Ericsson G, Kjellander P, Andrén H. 2018. Hjortvilt i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 6819. ISBN 978-91-620-6819-6. In Swedish
2017
92. Ericsson G, Neumann W, Edenius L, Malmsten J, Nilsson K, Stenbacka F, Arnemo JM, Singh N, Cromsigt J. In press. Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2016/2017; Fördelning, livsmiljö, och överlevnad, Sveriges lantbruksuniversitet, 10pp. In Swedish
91. Neumann W, Ericsson G, Pettersson J, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Evans A, Arnemo JM, Widemo F, Cromsigt J, Singh N. In press. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2016/2017: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 17pp. In Swedish
90. Ericsson G , Neumann W, Dettki H, Edenius L, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J, Cromsigt J, Fohringer C., Singh N. In press. Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2016-2017; fördelning, rörelse och aktivitet. Sveriges lantbruksuniversitet, 19pp. In Swedish
89. Ericsson G, Malmsten J, Neumann W, Dettki H, Nilsson K, Stenbacka F, Evans A, Arnemo JM, Edenius L, Cromsigt J, Singh N. 2017. Årsrapport GPS-älgarna Öland 2016/2017; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 18pp. In Swedish
88. Neumann W, Ericsson G, Nilsson K, Stenbacka F, Dettki H., Arnemo JM, Malmsten J., Cromsigt J, Singh N. 2017. Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2016/2017: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 15pp. In Swedish
87. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Dettki H, Arnemo JM, Singh N, Granerot E. 2017. Årsrapport GPS-älgarna i Svappavaara 2016-2017; rörelse och aktivitet. Sveriges lantbruksuniversitet, 27pp. In Swedish
86. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Dettki H, Arnemo JM, Singh N, Jatko M, Sundgren B, Saitzkoff R. 2017. Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2016-2017; vandring och rörelseaktivitet i Haparanda-Kalix, Junosuando, och Gällivare. Sveriges lantbruksuniversitet, 48pp. In Swedish
2016
85. Ericsson G, Malmsten J, Neumann W, Dettki H, Nilsson K, Stenbacka F, Evans A, Arnemo JM, Edenius L, Cromsigt J, Singh N. 2016. Årsrapport GPS-älgarna Öland 2015/2016; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 18pp. In Swedish
84. Neumann W, Ericsson G, Nilsson K, Stenbacka F, Arnemo JM, Edenius L, Cromsigt J, Singh N. 2016. Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2015/2016: Rörelse, hemområden och reproduction. Sveriges lantbruksuniversitet, 14pp. In Swedish
83. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Dettki H, Arnemo JM, Cromsigt J, Singh N. 2016. Slutrapport GPS-älgarna i Tjåmotis 2014-2016; rörelse och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 27pp. In Swedish
82. Neumann W, Ericsson G, Pettersson J, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Evans A, Arnemo JM, Widemo F, Cromsigt J, Singh N. 2016. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2015/2016: Rörelse, hemområden och reproduction. Sveriges lantbruksuniversitet, 14pp. In Swedish
81. Ericsson G, Neumann W, Edenius L, Malmsten J, Nilsson K, Stenbacka F, Arnemo JM, Singh N, Cromsigt J. 2016. Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2015/2016; Rörelse, reproduktion och överlevnad, Sveriges lantbruksuniversitet, 16pp. In Swedish
80. Ericsson G, Neumann W, Allen A, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Dettki H, Arnemo JM, Cromsigt J, Singh N, Jatko M, Sundgren B, Saitzkoff R, Kindberg J. 2016. Slutrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2015; rörelse och reproduktion i Arvidsjaur, Niemisel, och Ängesån. Sveriges lantbruksuniversitet, 29pp. In Swedish
79. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Edenius L, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J, Cromsigt J, Singh N. 2016. Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2015-2016. Sveriges lantbruksuniversitet, 16pp. In Swedish
2015
78. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Andersson E, Stenbacka F, Evans A, Arnemo J. 2014. Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2013-2014. Sveriges lantbruksuniversitet, 12pp. In Swedish
77. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Edenius L, Andersson E, Stenbacka F, Evans A, Arnemo JM, Cromsigt J, Singh N. 2015. Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2014-2015. Sveriges lantbruksuniversitet, 11pp. In Swedish
76. Ericsson G, Neumann W, Edenius L, Malmsten J, Nilsson K, Stenbacka F, Arnemo JM, Singh N, Cromsigt J. 2015. Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 12pp. In Swedish
75. Neumann W, Ericsson G, Pettersson J, Andersson E, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Evans A, Arnemo JM, Widemo F, Cromsigt J, Singh N. 2015. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 12pp. In Swedish
74. Ericsson G, Malmsten J, Neumann W, Dettki H, Nilsson K, Andersson E, Stenbacka F, Evans A, Arnemo JM, Edenius L, Cromsigt J, Singh N. 2015. Årsrapport GPS-älgarna Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 14pp. In Swedish
73. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Andersson E, Dettki H, Arnemo JM, Cromsigt J, Singh N, Kindberg J. 2015. Årsrapport GPS-älgarna i Tjåmotis 2014-2015; rörelse och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 17pp. In Swedish
72. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Andersson E, Dettki H, Arnemo JM, Cromsigt J, Singh N, Jatko M, Sundgren B, Saitzkoff R, Kindberg J. 2015. Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2014-2015; rörelse och reproduktion i Arvidsjaur, Niemisel, och Ängesån. Sveriges lantbruksuniversitet, 62pp. In Swedish
71. Ericsson G, Holmgren L, Josefsson T, Neumann W, Sandström C, Swensson J, Östlund L. 2015. Miljöövervakning och beslutsstöd i fjällen – Hur kan vi bevara natur- och kulturvärden? Storslagen Fjällmiljö. Naturvårdsverket
70. Neumann W, Ericsson G, Hågeryd A, Andersson E, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Evans A, Arnemo JM, Widemo F, Cromsigt J, Singh N. 2015. Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 13pp. In Swedish
2014
69. Ljung PE, Sandström C, Ericsson G, Kvastegård E. 2014. Konsumtion av skogens ekosystemtjänster – vilt, svamp och bär. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2014: 2
68. Neumann W, Pettersson J, Dettki H, Andersson E, Stenbacka F, Nordström Å, Edenius E, Singh N, Cromsigt J, Malmsten J, Dalin A_M, Ericsson G. 2014. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 16pp. In Swedish
67. Ericsson G, Neumann W, Malmsten J, Dalin A-M, Dettki H, Nilsson K, Andersson E, Stenbacka F, Evans A, Arnemo JM. 2014. Årsrapport GPS-älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 15pp. In Swedish
66. Ericsson G, Neumann W, Stenbacka F, Evans A, Pettersson J, Andersson E, Kagervall A, Dettki H, Arnemo JM. 2014. Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013/2014. Sveriges lantbruksuniversitet, 57pp. In Swedish
65. Neumann W, Hågeryd A, Andersson E, Nordström Å, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Singh N, Cromsigt J, Malmsten J, Dalin A-M, Ericsson G. 2014. Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet 17 pp. In Swedish
64. Edenius L. 2014. Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige. Årsrapport 2014. Sveriges lantbruksuniversitet, 8 pp. In Swedish http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/vilt-fisk-och-miljo/Documents/Milj%C3%B6analys/%C3%85rsrapport_2014_Foma%20Vilt_referensomr%C3%A5den.pdf
2013
63. Thulin C-G, Dalin A-M, Edenius L, Kjellander P, Appelberg M. 2013. Sverige bör satsa på ännu fler vilda djur. Svenska Dagbladet, Brännpunkt, Opinion 16 Sep 2013.
62. Edenius L. 2013. Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige. Årsrapport 2013. Sveriges lantbruksuniversitet, 9 pp. In Swedish. http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/vilt-fisk-och-miljo/Documents/Milj%c3%b6analys/%c3%85rsrapport_2013_Foma_Vilt_referensomr%c3%a5den_rev.pdf
61. Edenius L. 2013. Aspen management in Sweden – from pest to keystone species. Commentary in Tremblings Newsletter & Bulletin, 4 2. May 2013, a newsletter for the Western Aspen Alliance USA.
60. Edenius L. 2013. Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling – ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU. Årsrapport 2013. Sveriges lantbruksuniversitet, 6 pp. In Swedish http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/vilt-fisk-och-miljo/Documents/Milj%c3%b6analys/%c3%85rsrapport_2013.pdf
59. Edenius L. 2013. Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling – ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU. Årsrapport 2012. Sveriges lantbruksuniversitet, 6 pp. In Swedish. http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/vilt-fisk-och-miljo/Documents/Milj%C3%B6analys/%C3%85rsrapport_2012.pdf
58. Ericsson G, Edenius L, Roberge J-M, Månsson J, Cromsigt J, Singh N, Neumann W. 2013. Slutrapport Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012. Sveriges lantbruksuniversitet, 31pp. In Swedish
57. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Andersson E, Nordström Å, Stenbacka F, Edenius L, Evans A, Arnemo JM. 2013. Årsrapport GPS-älgarna Nikkaluokta/Norrbotten 2012-2013. Sveriges lantbruksuniversitet, 12 pp. In Swedish
56. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bergqvist G, Andersson E, Nordström Å, Stenbacka F, Edenius L, Malmsten J, Dalin A-M. 2013. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2012/2013; rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 14 pp. In Swedish
55. Neumann W, Ericsson G, Hågeryd A, Andersson E, Nordström Å, Dettki H, Stenbacka F, Edenius L, Malmsten, J, Dalin A-M. 2013. Årsrapport GPS-älgar Växjö 2012/2013; rörelse, hemområden och reproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, 15 pp. In Swedish
54. Ericsson G, Neumann W, Malmsten J, Dalin A-M, Dettki H, Nilsson K, Andersson E, Nordström Å, Stenbacka F. 2013. Årsrapport GPS-älgar Öland 2012/2013; rörelse, reproduktion och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, 14 pp. In Swedish
2012
53. Kagervall A, Sandström C, Ericsson G, Ljung P. 2012. Om svenskars inställning till jakt. Rapport 2012:1. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
52. Ericsson G, Dahlin A M, Malmsten J. 2012. Återrapportering Insamling Öster Malma/Södermanland 2011/2012. 9pp. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
51. Ericsson G, Dahlin A M, Malmsten J. 2012. Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2011/2012. 12pp. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
50. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Pettersson J, Granström Å, Singh N, Andersson E, Nordström Å, Arnemo J. 2012. ICEMOOSE. Rapport GPS-älgarna i Nikkaluokta, Norrbotten 2010-2012. Sveriges lantbruksuniversitet, 15pp. In Swedish
49. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bergström R, Nilssno K, Andersson E, Nordström Å. 2012. Årsrapport GPS-älgar Misterhult 2011/2012. Sveriges lantbruksuniversitet, 10pp. In Swedish
48. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bergström R, Bergqvist G, Andersson E, Nordström Å. 2012. Årsrapport GPS-älgar Öster Malma 2011/2012. Sveriges lantbruksuniversitet, 11pp. In Swedish
47. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bergström R, Hågeryd A, Andersson E, Nordström Å. 2012. Årsrapport GPS-älgar Växjö 2011/2012. Sveriges lantbruksuniversitet, 10pp. In Swedish
2011
46. Neumann W, Ericsson G, Sävberger L, Seiler A. 2011. Adaptiv älgförvaltning nr 12: Älg och trafik. Fakta. Skog, vol 21. http://www.slu.se/PageFiles/33707/2011/FaktaSkog_21_2011.pdf. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
45. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Bergqvist G, Bergström R, Andersson E, Nordström Å. 2011. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2010/2011. Sveriges lantbruksuniversitet, 12pp. In Swedish
44. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bergström R, Nilsson K, Andersson E, Nordström Å. 2011. Årsrapport GPS-älgarna Misterhult. Sveriges lantbruksuniversitet, 14pp. In Swedish
43. Ericsson G, Dettki H, Kagervall A, Sundgren B, Geibrink O, Neumann W, Andersson E, Nordström Å, Edenius L. 2011. Förvaltningsmärkning Älg i Norrbotten: Underlag för framtida adaptiv förvaltning. Slutrapport Överkalix/Kalixdalen 2088/2010. Sveriges lantbruksuniversitet, 20pp. In Swedish
42. Ericsson G, Dahlin AM, Mahlsten J. 2011. Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2010/2011. Sveriges lantbruksuniversitet, 7pp. In Swedish
41. Ericsson G, Dahlin AM, Mahlsten J. 2011. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011. Sveriges lantbruksuniversitet, 9pp. In Swedish
40. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Bergström R, Hågeryd A, Andersson E, Nordström Å. 2011. Årsrapport GPS-älgarna Referensområde Växjö 2010/2011. Tema vilt och skog, pp. 12. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
2010
39. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Bergström R, Hågeryd A, Andersson E, Nordström Å. 2010. Årsrapport GPS-älgar Växjö 2009/2010. Tema Vilt och Skog, pp.8. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
38. Ericsson G, Neumann W, Dettki H, Bergqvist G, Bergström R, Andersson E, Nordström Å. 2010. Årsrapport Sydälg/GPS-älgar Öster Malma 2009/2010. Tema Vilt och Skog/Projekt Sydälg, pp. 9. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
2009 and older / 2009 och äldre
37. Ericsson G, Eklund NO, Bergström R, Sahlsten J. 2009. Att utfodra älgar - hur påverkas skogen? Svensk Jakt 11:54-55. In Swedish
36. Kalén C, Holm S, Bergquist J, Roberge J.-M. 2009. Vidareutveckling av pågående viltskadeinventeringar [Development of current wildlife damage surveys]. Swedish Forest Agency. Meddelande 5:2009. 59 pages. ISSN 1100-0295. In Swedish
35. Larsson T, Ericsson G. 2008. Älgen och människan - en mångtusenårig relation. Vetenskapsrådet Tvärsnitt 4/08: 28-29. In Swedish
34. Månsson J, Ericsson G, Bergström R. 2008. Inventeringsresultat - klövviltsindex, betestryck och skadegrad. Resultatrapport 1. Projekt Viltbete och Foderproduktion. In Swedish
33. Mattsson L, Boman M, Ericsson G. 2008. 3 130 000 000 – Så mycket är jakten värd. Svensk Jakt nr 5, 74-77. In Swedish
32. Ericsson G, Dettki H, Neumann W, Andersson E, Nordström Å, Edenius L. 2007. Förvaltning av älg i Västerbotten: Märkning av älg som en del av viltövervakningen. Delrapport Malå. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
31. Mattsson L, Boman M, Ericsson G. 2007. Jakten i Sverige - Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/2006. Publicerad på www.viltochfisk.se In Swedish
30. Neumann W, Ericsson G, Hörnell-Willebrand M. 2007. Studie om beskattning av viltförekomst och -fördelning med spillningsdata. Sveriges lantbruksuniversitet, Slutrapport KSLA. In Swedish
29. Schön M, Ericsson G, Dettki H. 2007. Slutrapport Älg i MittSkandia. 2004-2007. Storumans kommun, pp.62. In Swedish
28. Ericsson G, Dettki H, Geibrink O, Sundgren B, Neumann W, Andersson E, Nordström Å, Edenius L. 2006. Förvaltningsmärkning älg i Norrbotten. Rapport Arjeplog. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
27. Ericsson G, Neumann W, Solberg EJ, Dettki H, Andersson E, Johnsen B, Nordström Å. 2006. 2006 års kalvning Älg i MittSkandia. Delrapport. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
26. Ericsson G, Dettki H, Neumann W, Andersson E, Nordström Å, Edenius L. 2006. Förvaltning av älg i Västerbotten: Märkning av älg som en del av viltövervakningen. Delrapport Hällnäs. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
25. Schön M, Ericsson G. 2006. Årsrapport Älg i MittSkandia 2006. Storumans kommun, pp. 15. Published on http://www.algimittskandia.se/ In Swedish
24. Danell K, Baskin L, Bergström R, Ericsson G, Skarpe C. 2006. Plant – herbivore systems in Kamchatka. – Swedish Polar Research Institute, Yearbook 2005: 121-124. In English
23. Ericsson G, Dettki H, Arnemo JM, Neumann W, Ågren M, Solberg EJ, Andersson E, Nordström Å. 2005. Älg i Mittskandia. Årsrapport forskningsaktiviteter. Published on www.algimittskandia.se. In Swedish
22. Ericsson G, Dettki H, Edenius L, Ball JP, Andersson E. 2005. Förvaltning av Älg i Västerbotten: Märkning av Älg som en del av Viltövervakningen - Delrapport märkning Nordmaling 2004/2005. Arbetsrapport, Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
21. Dettki H, Ericsson G. 2004. Bättre viltförvaltning med GPS. Miljötrender nr 3-4, 8-9. Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
20. Ericsson G, Dettki H, Edenius L, Ball JP, Andersson E. 2004. Förvaltning av Älg i Västerbotten: Märkning av Älg som en del av Viltövervakningen - Delrapport märkning Åsele 2003/2004. Arbetsrapport, Sveriges lantbruksuniversitet. In Swedish
19. Edenius L, Ericsson G, Zakrisson C. 2004. Asp betas hårdare i skog än vid åker - ökat betestryck under senaste årtiondet. Sveriges lantbruksuniversitet Skog FAKTA Nr 5. In Swedish
18. Ericsson G, Danell K, Ball JP. 2000. Svalka och regn ger stora älgkalvar. Svensk Jakt 12, 68-69. In Swedish
17. Ericsson G, Danell K, Ball JP. 2000. Tyngre älgkalvar vid kusten. Svensk Jakt 9, 60-61. In Swedish
16. Sundström D, Ericsson G, Edenius L. 1999. Aspen klarar 8 älgar på 1000 hektar. Skogen 5, 64-65. In Swedish
15. von Essen H, Ericsson G. 1999. Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan. Viltforum 1999:2. In Swedish
14. Engen S, Ericsson G, Jerstad K, Sæther BE, Wallin K, Willebrand T. 1998 Sett elg og Cersim som verktøy i elgforvaltningen. Direktoratet for Naturforvaltning og Svenska Jägareförbundet. In Norwegian
13.Ericsson G, Kindberg J. 1998. Fler älgkalvar i söder. Svensk Jakt 12, 98-99. In Swedish
12.Ericsson G, Wallin K. 1998. Mantimmar bättre än mandagar. Svensk Jakt 11, 100-101. In Swedish
11.Ericsson G, Wallin K. 1998. Räkna älg en viktig uppgift. Svensk Jakt 10, 100-101. In Swedish
10. Ericsson G, Wallin K, Cederlund G. 1997. Hur vanliga är svåra skadskjutningar under älgjakten? Svensk Jakt 2, 10-11. In Swedish
9. Wallin K, Ericsson G, Cederlund G. 1996. Tagg begränsning lönar sig. Svensk Jakt 8, 68-72. In Swedish
8.Ericsson G. 1996. Liv och död - en summering av älgprojektet i Uppland. ABC-jakt 3, 19. In Swedish
7.Ericsson G. 1995. Älgmärkning i Uppland - en lägesrapport. ABC-Jakt 8, 6-9. In Swedish
6. Wallin K, Ericsson G. 1995. Ålder, horn och reproduktion under älgjakten 1994. Från Hav till Fjäll 19, 10-13. In Swedish
5.Wallin K, Ericsson G, Cederlund G. 1995. Egna älgar - och andras. Svensk Jakt 3, 36-39. In Swedish
4.Ericsson G, Wallin K. 1995. Rätt att spara tvåkalvskor? Svensk Jakt 12, 12-15. In Swedish
3.Ericsson G, Wallin K. 1994. Antalet älgar som ses - bara en fråga om hur många som finns? Sveriges lantbruksuniversitet In Swedish
2.Ericsson G, Wallin K. 1994. Ligger brunstuppehållet rätt? Svensk Jakt 10, 68-71. In Swedish
1.Wallin K, Ericsson G. 1993. Älgobsen - hur ser man älgar? Från Hav till Fjäll 17, 8-13. In Swedish
**************************************************************************
Book chapters/ Bokkapitler
3. Niedzialkowska M, Neumann W, Borowik T, Kołodziej-Sobocińska M, Malmsten J, Arnemo JM, Ericsson G. 2022. Moose Alces alces (Linnaeus, 1758). In: Hackländer, K., Zachos, F.E. (eds) Handbook of the Mammals of Europe. Handbook of the Mammals of Europe. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-65038-8_23-1
2. Helldin J-O, Skarin A, Neumann W, Olsson M, Jung J, Kindberg J, Lindberg N, Widemo F. 2017. The effects of wind power on terrestrial mammals- predicting impacts and identifying areas for future research. In: Wildlife and Windfarms, Onshore: Potential Effects (Volume 1) edited by Martin Perrow. Pelagic Publishing, Chapter 10. ISBN 97817842711
1. Dettki H, Ericsson G, Giles T, Norrsken-Ericsson M. 2013. Wireless Remote Animal Monitoring WRAM - A new international database e-infrastructure for telemetry sensor data from fish and wildlife. p. 247-256. In: Proceedings Etc 2012: Convention for Telemetry, Test Instrumentation and Telecontrol Eds. The European Society of Telemetry. Books on Demand, pp. 292, ISBN: 978-3-7322-5646-4.
*************************************************************************
Conference Contribution, national and international / Konferenser, nationell och internationell
2021
Berndt C, Ericsson G, Neumann W. Moose behavior in relation to operating wind turbines in Northern Sweden. 54th North American Moose Conference and Workshop, virtual
2020
46. Spång, L G 2020. Stone Age Migration Patterns and Territoriality Using Simulation Studies. EAA2020Virtual 24-30 Aug
45. Neumann W, Singh NJ, Stenbacka F, Malmsten J, Wallin K, Ball JP, Ericsson G. Birth phenology in large capital breeder - tracking spring across latitudes. 4th Nordic Oikos Society, Reykjavik, Iceland
2019
44. Neumann W. 2019GPS-märkta älgar i Norrbotten, Viltförvaltningsdelegationen i Norrbotten, Storforsen
2018
43. Sjölund L, Seiler A, Neumann W. Validation of Circuitscape using GPS – wildlife tracking data. IENE, Int. Conf 2018, Eindhoven, Netherlands.
2017
42. Neumann W. 2017. Älgars rörelse och vägar. Vilt och trafik seminarium, Älgskadefondsföreningen, Växjö
41. Neumann W, Ericsson G. Behavioral side-effects of human harvest? 2017. Satellite Symposium: Human-induced landscape of fear: how much is too much? 33rd National Oikos Meeting, Lund, Sweden.
2016
40. Neumann W. 2016. GPS-märkta älgar – vad bidrar de till viltförvaltning?, Naturvårdsverkets Klövviltsförvaltningsdagarna, Lidingö.
39. Neumann W, Sandström C, Ericsson G, Östlund L. 2016. Evaluating a management indicator from a biological, ecological, and social perspective. 16th Nordic Congress of Wildlife Research, Rovaniemi, Finland.
2015
38. Neumann W, Sandström C, Ericsson G, Östlund L. 2015. Förutsättningar för förvaltning av ett betespräglat landskap, Naturvårdsverket forskningskonferens, Storslagen Fjällmiljö, Vilhelmina.
37. Ericsson G. 2015. Experiences from adaptive management in Sweden; a new moose management system? 14th Int. Arctic Ungulate Conference, Røros, Norway
36. Neumann W, Ericsson G, Sandström C. 2015. Landscape use and movement of reindeer and moose in the Scandinavian mountainous landscape. 14th Int. Arctic Ungulate Conference, Røros, Norway
35. Neumann W, Ericsson G. 2015. Land use of reindeer and moose in the Swedish Mountain landscape. Ann Oikos Meeting, Umeå, Sweden.
2014
34. Lian M, Evans AL, Björck S, Angel M, Stenbacka F, Singh NJ, Ericsson G, Arnemo JM. 2014. Helicopter chase and capture event's effect on the physiology of free-ranging moose Alces alces using blood gasses, lactate and body temperature as variables. 48th North Americam Moose Conference and Workshop, 28 April - 1 May 2014, Girdwood, Alaska, USA.
33. Singh NJ, Arnemo JM, Ericsson G, Evans AL, Stenbacka F. 2014. Internal state versus external environment: combining eco-physiology and movement ecology of a large herbivore. Symposium on Animal Movement and the Environment, 5-7 May 2014, Raleigh, North Carolina, USA.
32. Lian M, Evans AL, Björck S, Angel M, Stenbacka F, Singh NJ, Ericsson G, Arnemo JM. 2014. Physiological evaluation of the effect of the capture event on free-ranging moose Alces alces using blood gasses, lactate and body temperature as variables. 11th EWDA Conference, Edinburgh, Scotland, 24-29 August 2014.
31. Singh NJ, Evans AL, Stenbacka F, Ericsson G, Arnemo JM. 2014. Neither too hot nor too cold. Thermoregulation in Scandinavian moose. 5th Bio-logging Science Symposium, Strasbourg, France, 22-26 September 2014.
30. Allen A et al. 2014. Scaling up animal movement: Understanding individual variation in movement patterns to infer population level movements. Animal Movement and the Environment, Raleigh, USA, 05 – 08 May 2014
29. Edenius L. 2014. Älg och skogsbruk – kan de leva i harmoni? Installationsföresläsning för nya professorer vid SLU 3-4 april 2014. SLU, Uppsala. In Swedish
2013
28. Allen A et al. 2013. Movement ecology to the rescue: Optimising the management of moving animals. Movement and Dispersal, Aberdeen, Scotland, 11 – 12 November 2013
2012
27. Ericsson G et al. 2012. A new adaptive Swedish Moose Management: Parts, Processes, and Science. The 7th Int. Moose Symposium, Bialowieza, Polen.
26. Neumann W, Ericsson G. 2012. Does hunting disturbances increase risk for wildlife-vehicle collisions? IENE Int. Conf. Potsdam-Berlin, Germany
25. Neumann W, Ericsson G, Dettki H, Radeloff V. 2012. Behavioural response to infrastructure of wildlife adapted to natural disturbances. The 7th Int. Moose Symposium, Bialowieza, Polen.
2010
24.Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2010. Behavioural side effects of human harvest in ungulates? 24th International Congress for Conservation Biology ICCB, Edmonton, Canada.
23.Ericsson G, Langenberg R, Bunnefeld N. 2010. Year-around habitat selection by GPS collared moose in Northern Sweden. 45th North American Moose Conference, International Falls, USA.
22.Dettki H, Ericsson G, Neumann W, Berger A. 2010. How do GPS-collared moose deal with temperature induced heat stress during summer? – a case study in Northern Scandinavia. 45th North American Moose Conference, International Falls, USA.
21.Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2010. The impact of human recreational activities on wildlife – moose as case study. 45th North American Moose Conference, International Falls, USA.
2009 and older / 2009 och äldre
20.Bunnefeld N, Zwennes K, Mysterud A, Leo LE, Ericsson G. 2009. Movement patterns of red deer and moose during rutting. Meeting on movement modeling. Center for Ecological and Evolutionary Synthesis, Oslo, Norway.
18. Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2009. Scared moose? Final conference of the Program Adaptive Management of Fish and Wildlife, Uppsala, Sweden.
17.Berger A, Dettki H, Ericsson G. 2009. Annual and diurnal patterns of continuously measured activity in moose Alces alces. 7th Conference on Behaviour, Physiology and Genetics of Wildlife, IZW Berlin, Germany.
16.Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2008. Wildlife behavior and habitat use towards tourism activities - experimental disturbances of moose. The Wildlife Society 15th Annual Conference, Miami, Florida, USA.
15.Dettki H, Ericsson G, Solberg EJ. 2008. Real-Time Tracking of Moose Using GPS and GSM Telemetry in Scandinavia: Internet based Database and Mapping Tools for Foresters and Hunters. 28th European Telemetry Conference, Munich, Germany.
14. Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2007. How are moose affected by human activity? Adaptive Management of Fish and Wildlife, Regional meeting NORR, Östersund, Sweden.
13.Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2007. How are moose affected by human activity? Final conference within the project Moose in Midscandia. Hemavan, Sweden.
12.Dettki H, Ericsson G. 2007.Screening Large GPS and VHF Datasets for Movement Strategies with Time Series Segmentation. 6th International Zoo and Wildlife Research Conference on Behaviour, Physiology and Genetics, Berlin, Germany.
11.Dettki H, Ericsson G, Neumann W. 2007. Moose in Midscandinavia - How to handle large GPS and activity datasets?. International Union of Game Biologists IUGB, Uppsala, Sweden.
10.Neumann W, Dettki H, Ericsson G. 2007. Monitoring disturbance effects on moose using real-time data. International Union of Game Biologists IUGB, Uppsala, Sweden.
9.Ericsson G. 2007. The consumptive network around hunting; can that explain why we see attitude stability in Sweden? ISSRM 2007. Park City, Utah, USA.
8.Thulin C-G, Ericsson G, Danell K, Bergström R. 2007. Long-term genetic consequences of intense hunting pressure on Swedish moose. Evolutionary change in human altered environments, Los Angeles, California, USA.
7.Neumann W, Ericsson G, Dettki H. 2006. Moose research project at the Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies. Adaptive Management of Fish and Wildlife, Regional meeting SOUTH, Jönköping, Sweden.
6.Dettki H, Ericsson G. 2006. Home range calculations vs. movement analysis; Separation of dispersal, migration and nomadic movement when using GPS-data. The Wildlife Society 13th Annual Conference, Anchorage, Alaska, USA.
5.Ericsson G, Neumann W, Dettki H. 2006. Selection of moose calving sites in relation to human activity. The Wildlife Society 13th Annual Conference, Anchorage, Alaska, USA.
4.Dettki H, Ericsson G. 2005. Internet based mapping tools for wildlife management: Real-time GPS/GSM moose tracking and habitat analysis. The Wildlife Society 12th Annual Conference, Madison, Wisconsin, USA.
3. Arnemo JM, Ericsson G, Øen EO, Broman E, Heim M, Wallin K, Os Ø, Ball J. 2004. Immobilization of free-ranging moose Alces alces with etorphine or etorphine-acepromazine-xylazine in Scandinavia 1984-2003: A review of 2,754 captures. Proceedings American Association of Zoo Veterinarians, Wildlife Disease Association and American Association of Wildlife Veterinarians Joint Conference, San Diego, California, USA.
2.Edenius L, Ericsson G. 2003. Co-management of large ungulates and browsing-prone woody plants: moose and aspen in Sweden. 3rd International Wildlife Management Congress”, Christchurch, New Zealand.
1.Ericsson G. 2002. On moose and man: The past, the present and the future of human dimension in moose research. The 5th International Moose Symposium, Hafjell, Norway.