”Det som verkar avgörande för vårt välbefinnande är typen av fågelsång och mixen. Ju fler olika fåglar desto bättre”
Gråsparv. Foto: Jörgen Wiklund
Fåglarna sjunger oss friska
Ju fler fåglar desto bättre
Lövsångare. Bakgrundsfoto: Jörgen Wiklund, SLU
Att sjunga i kör är en klassisk svensk hobby. Förutom att det är roligt mår vi bra av att träffas och sjunga tillsammans. Även andra djurs sång gör oss glada. Fågelsång och naturljud har en bevisad effekt på människors hälsa.
Alla gillar inte fågelsång. Men de allra flesta håller med om att lite kvitter får en på bättre humör. Att vistas i naturen, oavsett om det är på landet eller i en grön miljö i staden, har länge ansetts stärkande och bra för hälsan. Men forskningen kring det är inte så omfattande som man kanske kan tro.
En som ägnat delar av sin forskarkarriär åt att studera naturljudens effekt på människans hälsa är Marcus Hedblom. Marcus är i grunden biolog och landskapsekolog men arbetar nu som professor i landskapsarkitektur på SLU, med inriktning mot landskapsförvaltning. Marcus disputerade 2007 med avhandlingen Birds and butterflies in Swedish urban and peri-urban habitats: a landscape perspective, där han undersökte hur mängd skog och kvalitet på stadsskogar påverkar antalet arter i städer.
Marcus Hedblom. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Efter att ha arbetat med att kartera arter väcktes frågan hur arterna i stad och stadsnära natur påverkar människor – och i synnerhet välbefinnandet:
— Vi pratar ofta om skog och natur som något visuellt. Det är vackert och därför mår vi bra, typ. När vi pratar om ljud däremot, är det frånvaron av ljud som vi eftersträvar. Man pratar om att ”dämpa bullret” och så vidare. Men det finns ju positiva ljud också. Med min forskning har jag försökt ta ett helhetsgrepp. Jag har tittat på det visuella, på det hörda och nu även på dofter, säger Marcus Hedblom.
Ju fler desto hälsosammare
Det var sedan tidigare känt att ”fågelsång” upplevdes som något positivt men inga studier hade undersökt arter specifikt, troligtvis därför att tester utförts av miljöpsykologer och inte biologer.
— När jag började var det knappt någon som kikat på mångfalden av arter. Men vi har kunnat se att ljud från naturen har en positiv effekt på människor. Tjattret från en gråsparv upplevs som positivt, men mer melodiös sång från typ lövsångare är ännu bättre. Och när man adderar fler arter blir det ännu bättre. Det som verkar avgörande för vårt välbefinnande är typen av fågelsång och mixen. Ju fler olika fåglar desto bättre, säger Marcus Hedblom.
Stadsnära natur riskerar försvinna
Det är alltså inte bara arterna och mixen av fåglar som påverkar människors välbefinnande. Även vår egen bakgrund är en faktor. Det finns tydliga indikationer på att erfarenheter av naturvistelse påverkar hur vi upplever den. Positiva upplevelser av natur som barn påverkar hur vi upplever natur i vuxen ålder. Enkelt uttryckt: ju mer vana vi är vid naturen desto mer uppskattar vi den, och vice versa. Och vi blir allt fler som endast bor och rör oss i urbana miljöer.
— Vi blir fler och fler som bor i staden. Då vi alltmer sällan upplever naturen kan den också ses som konstig, främmande och till och med skrämmande. Om något känns så, minskar förståelsen för det och även viljan att ha det kvar. Det leder till att naturen tas bort, särskilt i städer. Det blir en negativ loop, säger Marcus Hedblom.
-
Än så länge erbjuder dock många städer i Sverige fortfarande goda förutsättningar att uppleva natur av hög kvalitet. Marcus Hedbloms forskning visar att de svenska städerna i genomsnitt har 20 % av sina ytor täckta av skog, fast med stor variation städerna emellan.
Bullret minskar – och ökar
Att ljud kan få oss att känna saker är inget nytt. Det märks inte minst på att ASMR [Autonomous Sensory Meridian Response] (gåshudsframkallade ljud) är en större genre än någonsin tidigare. Många älskar att lyssna på vitt brus för att somna, eller ljudet av en närinspelad människa som viskar saker i ens öra. När det gäller negativt laddade ljud – buller – finns också en medvetenhet. Framför allt i städerna går många runt med bullerreducerande hörlurar för att få lite lugn och ro.
Men om vi fått en större medvetenhet kring buller i det privata (eller i vart fall bättre tekniska möjligheter att handskas med det), har utvecklingen i det gemensamma gått åt motsatt håll. Trots att buller får oss att må sämre – och naturljud har en motsatt verkan – byggs våra städer allt tätare. Kraven på fler bostäder i urban miljö gör att bullerkraven ofta också sänks.
— Vi vet att vi mår bra av att ha naturen nära. Ändå bygger vi ofta bort den. Det finns också en socioekonomisk koppling. Idag sker 60 procent av friluftslivet inom två kilometer från hemmet. Bor du då i en mindre grön miljö, eller en miljö som inte är tillgänglig med stigar har du inte samma möjligheter, säger Marcus Hedblom.
— En intressant parallell till Den stora älgvandringen är också det här med ljudförorening. Ute där älgarna vandrar är det kanske tyst, men det blir färre och färre såna miljöer idag. Och det påverkar inte bara oss utan även djuren. Vi kan till exempel se att fåglar i bullrig stadsmiljö ändrar sin fågelsång för att höras bättre. Förr var ljudlandskapet renare – idag är det svårt att hitta tysta miljöer.
LÄS MER
Sångfåglar lyft för stadsmiljön
Fåglar, grodor och valar hör till dem som far illa av buller - Sveriges radio 28 november 2020
Vetenskapligt publicerat
Avhandlingen: Birds and butterflies in Swedish urban and peri-urban habitats : a landscape perspective
Hedblom, M., Prévot, A-C. & Grégoire, A. (2022). Science fiction blockbuster movies – A problem or a path to urban greenery? Urban Forestry & Urban Greening 74, 127661
Reportage
Forskarkontakt
Marcus Hedblom, +4618671041, +46725316924
Produktion
Detta reportage är fritt att dela
Naturen, älgarna och vi
Utforska naturens betydelse för oss människor tillsammans med oss på SLU!
Vi är delaktiga i SVT:s produktion Den stora älgvandringen i vår roll som experter.
Här kan du läsa mer som publicerats under temat Naturen, älgarna och vi . Följ det senaste på SLU i samband med älgvandringen.
Reportage
Irenes älgspaningar banade väg för TV-satsning
Torkat älgkött bästa maten för tv-soffan
Virtuell naturpromenad ersätter verklig
Älgvandringen - det nya biljardbordet?