Fenologi handlar om att studera årligt återkommande faser i naturen, såsom lövsprickning, blomning, fruktsättning, höstlövsfärger, lövfällning, djurs vintervila och reproduktion, flyttfåglarnas ankomst och avfärd.
Irenes älgspaningar banade väg för tv-satsning
Är du en naturspanare?
Bakgrundsfoto: Kristoffer Sahlén/N/TT
Den stora älgvandringen i SVT har blivit en tv-succé. Programmet visar inte minst på allmänhetens törst på kunskap om naturen. Det är faktiskt tack vare älgintresserade medborgarforskare som programmet överhuvudtaget startade.
Den stora älgvandringen började i liten, anspråkslös skala. Irene Hägglund från Kullberg utanför Junsele, hade sedan 1990-talet själv observerat och dokumenterat när älgarna tog sig över älven nära hennes hem. Efter ett inslag med Irene i SVT omvandlades och bearbetades älgvandringen till en stor ”slow tv”-satsning, som nu alltså pågått i fem år.
– Jag stod och tittade över vattnet och såg en älg som simmade. Nästa år såg jag samma sak. Då började jag förstå att det var något [med de där simmande älgarna]. Jag fortsatte att spana och de kom, år efter år, sa Irene i tv-inslaget som blev startskottet för Den stora älgvandringen.
Foto: SVT
Den här typen av observationer av naturens skiftningar kallas fenologi. På SLU drivs Svenska fenologinätverket, som möjliggör för vem som helst att bli forskare. Nätverket samlar in observationer av växter och djur från frivilliga. Med hjälp av dessa data kan man bland annat slå fast att våren kommer allt tidigare i många delar av Sverige.
– Med medborgarforskare kan vi få in data från var som helst. Det är jätteanvändbart, inte minst för klimatforskningen, säger Ola Langvall, samordnade på Svenska fenologinätverket tillika projektledare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Ola Langvall. Foto: Lasse Arvidson
Digital rapportering
Rapporteringen till fenologinätverket sker via hemsidan Naturens kalender eller appen med samma namn. Nätverket har sammanställt en artlista på 1,500 växter, så utbudet är stort. I en manual beskrivs vad observatörerna ska tänka på – till exempel att bara titta på vilda växter och djur och att välja från listan med prioriterade arter. De påminns också om att observera året runt, inte bara på våren.
– Våren engagerar klart mest. Den är ju rolig och alla vill se den första tussilagon och såna saker. Vårt dilemma är att få folk att rapportera mer på hösten, när det är lite deppigt och många inte är lika sugna, säger Ola Langvall.
Väktare efterlyses
Det finns inga egentliga regler för den som vill delta i Svenska fenologinätverket. Det sker när och i den utsträckning man vill. Men nätverket jobbar hårt för att så många observatörer som möjligt ska bli ”fenologiväktare”. Fenologiväktare är ett slags VIP-variant för de extra intresserade, som gör resultaten mer användbara. Det möjliggör också för nätverket att kommunicera med observatörerna, som annars är anonyma.
– Det är bra att vi kan hålla kontakt med väktarna och påminna om när det är viktigt att observera. Vi vill också ibland styra in folk på att rapportera kring vissa arter och vissa fenologiska faser. Att observatörerna blir väktare är också ett sätt att få högre kvalitet på våra data, säger Ola Langvall.
Mer än 100 år av data
Om observatörerna följer instruktionerna i manualen, håller deras data hög kvalitet och kan användas i forskning. Den blir också till hög grad kompatibel med data från det tidigare nätverk av observatörer som startades för 150 år sedan och som rapporterade under ca 50 år. Det gör att vi kan göra jämförelser av många företeelser över tid. Det är särskilt värdefullt för forskare som vill jämföra nutid med dåtid, inom eller utom landsgränserna.
-
En tips-lista: Så observerar du växter på ett smart sätt
- Välj vilda växter
- Välj i första hand prioriterade arter
- Välj platser du enkelt kan återbesöka
- Gör observationer 1-2 gånger per vecka
- Ange platsens position noggrant
- Observera samma individer år från år
Och kom ihåg: Hösten är lika viktig som våren!
Observationer till Svenska fenologinätverket kan användas för olika typer av forskning och modellering. Inte minst klimatstudier.
– Det vi gör är användbart för många klimatforskare som studerar hur naturen påverkas av ett förändrat klimat. Ju fler observationer man har desto bättre studier kan man göra, särskilt när de är väl spridda geografiskt och omfattar många års observationer.
– En annan tillämpning av fenologidata är som hjälp vid satellitbildstolkning. Där är det guld värt att ha observationer från marken för att bättre kunna avgöra när träden grönskar eller fäller sina löv, säger Ola Langvall.
Naturen, älgarna och vi
Utforska naturens betydelse för oss människor tillsammans med oss på SLU!
Vi är delaktiga i SVT:s produktion Den stora älgvandringen i vår roll som experter.
Här kan du läsa mer som publicerats under temat Naturen, älgarna och vi . Följ det senaste på SLU i samband med älgvandringen.
Reportage
Irenes älgspaningar banade väg för TV-satsning
Torkat älgkött bästa maten för tv-soffan
Virtuell naturpromenad ersätter verklig
Älgvandringen - det nya biljardbordet?