Solen sänker sig och mellan granarnas stammar vilar en älg. I de klara ögonen speglas den ljusblå himlen men också ett blinkande ljus. Högt ovan trädtopparna följer ett flygplan sin förutbestämda bana. Laserskannern som finns monterad på flygplanet samlar in värdefull information om platsen där älgen bor. Om skogen och om marken.
Foto: Anton Larsson
Genom att fästa utrustning som kameror, laserskannrar eller radar på ett flygplan eller en satellit kan vi samla information från omgivningen på avstånd. Metoden kallas fjärranalys och gör att data kan samlas in från stora områden skog och landskap under en kort tidsperiod.
Det ljusnar vid horisonten och solens första strålar letar sig fram mellan träden. Vi är mitt i älgens vardagsrum i Kullberg, Sollefteå kommun, ett vardagsrum med golv klätt i grönt och väggar skiftande i trädstammarnas färg.
Vårt nordliga klimat gör att Sveriges skogar naturligt domineras av trädarter som tall och gran. Skogarna i Sollefteå kommun består till nästan 90 procent av barrträd, med ungefär lika stora delar tall- och granskog. Marken täcks till största del av väggmossa och husmossa och det växer gott om blåbär och lingon.
Foto: Anton Larsson
De flesta skogarna här är mellan 40 och 60 år gamla och träden har en diameter mellan 20 och 40 centimeter. Gammal skog som är 140 år och äldre finns främst i formellt skyddade områden i västra Norrland.
Mycket av forskningen vi gör om älgar och andra vilda djur handlar om att få kunskap om deras beteenden kopplat till hur miljön och klimatet ser ut och förändras. För att ta reda på hur skogen mår och vilka förändringar som sker har SLU i snart 100 år inventerat Sveriges skogar.
– Sedan början av 1920-talet då inventeringen av Sveriges skogar startade och fram till i dag har virkesförrådet fördubblats, berättar Jonas Fridman, programchef för SLU:s Riksskogstaxering.
Foto: Åke Bruhn
Virkesförrådet är trädens volym och i och med att arealen i stort sett varit oförändrad innebär det att vi har fått tätare skogar. Det här beror främst på att skötseln av skogarna har förändrats; äldre, gles och lågproduktiv skog har avverkats och ersatts med förädlade plantor som gett mer välväxande skogar.
En konsekvens av tätare skogar är att solljuset inte kommer ner till marken i samma utsträckning som i gles skog. Det här missgynnar växter som är beroende av ljus.
– Vi kan se att det växer mindre blåbärs- och lingonris, även arter som renlav och väggmossa minskar, säger Jonas Fridman.
Men hur mycket växer skogen och hur mycket skog försvinner genom avverkning eller exempelvis stormar och torka?
Under 1970-talet så gick det nästan på ett ut, men våra allt tätare skogar har gjort det möjligt att avverka mer samtidigt som virkesförrådet ändå byggs upp med ungefär 20 miljoner* skogskubikmeter varje år.
Foto: Ola Borin
Varje år röjs cirka 20 procent av Sveriges 1 miljon hektar skogsmark med röjningsbehov. Att glesa ut skogarna med röjning och gallring gynnar de kvarlämnade trädens tillväxt och förbättrar även ljusinsläppet till marken. För den som vill viltanpassa sin röjning så är ett tips att spara rönn, asp, sälg och ek som älgarna älskar.
Vi återvänder till kapitlets början. Till älgen som nu befinner sig i en södersluttning betandes sly. Till flygplanet med sensorerna. För drygt tio år sedan påbörjades den första laserskanningen med flygplan över hela Sverige. Målet var att skapa en digital terrängmodell över landet och på köpet kom värdefull information om skogen. Resultatet blev den digitala plattformen Skogliga grunddata, där skogens egenskaper finns beräknade för varje 12,5 meter och som alla kan ta del av.
– Vill du veta skogens medelhöjd där du bor eller i din egen skog kan du få en uppskattning. Detsamma gäller trädens virkesvolym, medeldiameter, biomassa eller grundyta. Allt finns beräknat i Skogliga grunddata, berättar Mats Nilsson, forskare på SLU.
Kartorna är ett bra stöd vid planering av skogsskötsel och för några år sedan påbörjades en andra laserskanning av Sveriges skogsmark som beräknas vara klar 2025.
Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfaldens behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Så lyder första paragrafen i Skogsvårdslagstiftningen.
Under början av 1990-talet beslutade riksdagen att jämställa miljö- och produktionsmål inom skogsbruket och i mitten av 1990-talet infördes möjligheten till miljöcertifiering. Två aktiviteter som har bidragit till höjda nivåer av naturhänsyn inom skogsbruket.
Skogens tillväxt och avgång visar att virkesförrådet, år 2017, byggs upp med ungefär 20 miljoner* skogskubikmeter per år. Total avgång inkluderar avverkning av levande träd och naturlig avgång, d.v.s. träd som dött naturligt av exempelvis storm och insektsangrepp. Värdena redovisas årligen mellan 1956-2017.
*Den skillnad mellan tillväxt och avgång som illustreras i figuren är mindre för virkesproduktionsmark. Riksskogstaxeringen har inte information om vilka provytor som är belägna på arealer som enligt markägaren är klassade som frivilligt avsatta. Detta innebär att tillväxten är beräknad på en areal som är större än virkesproduktionsmarken, dvs. den areal där skogsbruk bedrivs och där avverkning kan ske.
Källa: SLU Riksskogstaxeringen
Emma Sandström, Kommunikatör
Institutionen för skoglig resurshushållning
emma.sandstrom@slu.se +46907868428
Foto (bilden överst på sidan): Jörgen Wiklund
Lär känna älgarna, platsen Kullberg och några av dess övriga invånare tillsammans med oss på SLU! Vi är delaktiga i SVT:s produktion Den stora älgvandringen i vår roll som experter. Här finner du reportageserien från 2022. Följ även det senaste på SLU i samband med älgvandringen.
En av våra sista långvandrare - renen
Bäver - en karismatisk jubilar
Så anpassar sig älgen till en tuff vinter
Vårt mest lyckade bevarandeprojekt − älgen
På spaning efter rovdjuren i Kullberg
När människan tog makten över älven
Älgar på som vanligt trots vargen