Älgar på som vanligt trots vargen

I dag lämnar vi våra tv-älgar för en utflykt till Mellansverige där det numera finns varg i skogarna. Vad tyckte skogens konung om att vargen etablerade sig här igen? En direkt påverkan är förstås att vargar jagar och äter älg, framför allt älgkalvar. Men annars verkar vardagslunken i älgskogen ha fortsatt ungefär som vanligt. Åtminstone har inte forskarna sett att älgarna har ändrat beteende särskilt mycket.

Kalhygget skimrar i grönt. Från en lämnad torraka hörs hackspettens trummande. En älgko med fjolårskalv äter frukost. Vi befinner oss i ett vargrevir. Men trots att både kalhyggen och ungskogar innebär högre risk för älgen att bli tagen av varg har forskarna inte sett att älgarna undviker dessa miljöer.

– En annan predator är och har varit viktigare än vargen de senaste 100 till 150 åren. Människans jakt utgör ungefär dubbelt så stor dödsrisk för älgarna och älgar skjuts i många olika livsmiljöer. Dessutom är ungskogar och hyggen viktiga för att älgarna ska hitta mat, särskilt vintertid, säger Håkan Sand forskare på SLU Grimsö forskningsstation.

Foto: Barbara Zimmerman 

De typer av landskap där älgarna löper störst risk att fällas under jakt överlappar bara till viss del med de platser där risken är störst att träffa varg.  En studie från två vargrevir i gränstrakterna mellan Norge och Sverige visade till exempel att älgen löper större risk att bli skjuten av en jägare i anslutning till myrar och vägar. Sannolikheten att bli dödad av en varg var tvärtom större på ett längre avstånd från myrar och huvudvägar. 

Den bästa strategin blir kanske då att lugnt mumsa vidare som älgarna vi träffade på nyss.

Älgarna rör sig ofta ensamma inom sitt hemområde eller med sina kalvar. Men de kan också slå sig samman i större grupper. Då är det ofta kor med kalvar alternativt flera tjurar.

Att samla sig i större grupper är också ett beteende som bytesdjur världen över använder för att minska risken att bli dödade av rovdjur. Det kan försvåra för rovdjuret att koncentrera sig på en viss individ vid en attack och dessutom är det fler som kan spana efter fara. Men en större grupp är samtidigt lättare att få syn på och man blir fler om maten.

Hur är det då med älgarna? Bildar de större grupper i vargrevir? Också det här har forskarna på SLU studerat. Från flyg inventerade de grupper av älgar i vargrevir (i Grimsö-trakten) och utanför vargrevir (i Västerbotten). Sammanlagt noterades 1335 älggrupper!

– Eftersom vargarnas huvudsakliga bytesdjur är älgkalvar förväntade vi oss att i första hand kor med kalv skulle ha kunnat påverkas. Men vi såg inte det i undersökningen, berättar Camilla Wikenros, en annan forskare som studerat samspelet mellan varg och älg.

Däremot uppvisade älgtjurar något större grupper inom vargreviren jämfört med utanför reviren. En förklaring till detta kan vara att tjurar inte är lika känsliga för ökad konkurrens om maten jämfört med kor med kalv och därför kan använda sig av denna strategi. Hur som helst var det en svag effekt och generellt var älgtäthet och snödjup viktigare för gruppstorleken.

Våra älgar på hygget spetsar öronen. De hör ett hundskall som närmar sig. En kvinna är ute på morgonpromenad med sin jämthund.

Älgkon börjar lunka därifrån med kalven i släptåg. Snart är de utom synhåll.

Om erfarenheten av varg har påverkat älgarna kan man förvänta sig att de springer snabbare eller längre än de älgar som inte har träffat på varg. Det har forskarna studerat i Bergslagen (där det finns varg) och i Västerbotten (där det inte finns några vargrevir). De släppte älghundar cirka 100–200 meter från en älg med gps-halsband. 

Men någon sådan effekt kunde de inte se. Däremot hade det betydelse vilken hund det var, om det var Ida, Ludde eller Tanja (som jämthundarna i projektet hette). Troligtvis på grund av att hundarna betedde sig lite olika vid jakten. Kor med kalvar utmärkte sig också genom att fly snabbare och längre i båda områdena.

Foto: Jesper Stenmark

Inte heller har forskarna sett att vargen har fått det svårare att fälla älg. Om älgen hade ändrat beteende så hade det kunnat föra med sig att vargens jaktframgång minskade med tiden.

Trots att vargar i vargrevir kan äta 120 älgar på ett år så verkar det alltså inte ha påverkat älgarnas vardagsliv.

Det kan förstås finnas subtila skillnader i beteende som forskarna inte har fångat upp ännu. Kanske kommer älgarna att ändra beteende när de delat landskap med älgarna ännu en tid? Eller också kommer det aldrig att ske eftersom jakten även inom vargreviren är en vanligare dödsorsak än att bli tagen av varg.

Och älgkon och kalven var tog de vägen? Jo de fortsatte äta en bit bort. Härligt med vår och färska skott! Den här tiden på året behöver de bara ägna runt fyra timmar om dagen till att idissla. På vintern när de främst äter tallbarr kan de lägga 11 timmar på det.

Det är också på vintern som älgen orsakar skogskador när den äter. Något överraskande har forskarna sett att sannolikheten för betesskador var högre i vargrevir jämfört med områden utan varg.

– Två möjliga förklaringar är att vargarna antingen väljer att etablera sig i områden med högre älgtäthet eller att jägarna inom vargrevir minskar avskjutningen av älg för att kompensera för att vargarna också jagar, förklarar Håkan Sand.

Läs mer 

Påverkar vargens närvaro älgarnas beteende? Fakta skog

Älgars flyktbeteende vid jakt med löshund inom och utanför vargområden Fakta skog

Påverkar vargen älgskador på tall? Fakta skog

Forskningsprojektet Skandulv

Foto (bilden överst på sidan): Jesper Stenmark