Skrämma viltet från spåret

Många vilda djur och renar råkar illa ut när de korsar järnvägar eller följer spåren för att det är lättare att ta sig fram där på vintern. Mellan 4000-6000 påkörningar registreras i Sverige per år och antalet olyckor ökar. Kanske kan människoröster från högtalare skrämma bort djuren från spåren i framtiden.

En älg ska korsa järnvägen. Den vet inte att nattåget är på väg - fullt av folk som ska på påsklov. Lokföraren är ständigt på sin vakt men det är svårt för henne att se djur i mörkret även om de är så stora och präktiga som en älg. Älgen spetsar öronen. Den hör tåget och försvinner in i skogen.

Foto från kamera på loket.

– Genom att filma djurens beteende från lokförarnas hytt har vi fått ökade kunskaper om hur bland annat rådjur och älgar reagerar på ankommande tåg. I de allra flesta fall flyr djuren från tåget i god tid, till och med innan de blev synliga på videon, säger Andreas Seiler.

Antagligen är det i första hand ljudet från tåget som gör att djuren upptäcker faran. Men ibland verkar djuren vara helt omedvetna om tåget och reagerar för sent eller på fel sätt som att springa längs med spåret. Då hjälper det inte heller att tuta eller blinka med strålkastaren.

Några mil längre norrut befinner sig några rådjur på spåret. Den här gången ser lokföraren djuren. Tuuuuuut.

Troligtvis ger en tidig varning djuren möjlighet att tolka varningssignalen, välja rätt flyktväg och fly i tid. Det var tydligt att rådjuren flydde tidigare om lokföraren använde tyfonen. Ny teknik som värmekameror eller strålkastare med längre räckvidd kan underlätta för lokförarna att upptäcka djuren tidigt, liksom bättre röjning av buskar och sly.

Kanske går det också att hitta ännu mer effektiva sätt att skrämma iväg djuren. Också det undersöker forskarna på SLU.

De har jämfört älgarnas reaktion vid hundskall, människoröst, fågelsång och tystnad. Högtalaren aktiveras när det är något som rör sig framför den.

Det visade sig att älgen lämnade den smaskiga saltstenen i tre av fyra fall om den hörde en människoröst. Det var betydligt oftare än när de hörde andra ljud. Och de älgar som stannade kvar blev mer vaksamma och ägnade mindre tid till att äta särskilt om de hört en människa eller hund.

Den här kunskapen utnyttjas i ett svenskt-norskt samarbetsprojekt (Interreg). Trafikverket satsar nu på en första fullskaliga teststation nära Trollhättan för att utvärdera om människoröster och andra ljud kan skrämma vilt från tågspåret. Inom projektet ska forskarna också testa att fästa skrämselanordningarna på tågen.

– Det är viktigt att hitta nya metoder för att skydda vilt. Stängsel och faunabroar har i regel god effekt och kan användas på särskilt olycksdrabbade sträckor, Men de är för dyra för att använda överallt, säger Andreas Seiler.

Förutom lidandet för djuren och psykisk påfrestning för lokförare kostar viltolyckorna på järnväg samhället stora pengar. Skador på lok, tågförseningar, eftersök av skadat vilt med mera har beräknats till 1,5 miljarder kronor.

Läs mer

Ungulates and trains – Factors influencing flight responses and detectability

Evaluating the behavioural response of moose (Alces alces) to acoustic stimuli

 Forskning om vilt och trafik