Den stora älgvandringen

Snart är det dags igen! I stora klungor ska älgarna åter synas i skogsdungarna runt Kullberg. Ångermanälven utgör ett hinder på deras vandring och här samlas de vid ungefär samma tid varje år, precis som de gjort i tusentals år. Några passerar snabbt, andra har inte lika bråttom. Vissa väljer att simma över älven, andra doppar klöven och vänder sedan för att ta en annan väg. 
Men vart ska de egentligen? Och var har de varit? Det ska vi ta reda på i den första delen i SLU:s reportageserie Älgarna och vi. Häng med!

 

Vid Kullberg har landskapet samlat älgarna på sin vandring i tusentals år, det vittnar fångstgropssystem, hällristningar och utgrävningar om. 

Många av de älgar vi snart ska få tjuvkika på med hjälp av SVT:s kameror är på vandring; en flytt som tar dem från platsen de spenderat vintern på till området där de ska vara under sommaren och delar av hösten.

För somliga har vandringen precis startat, andra är nästan framme och för några är skogarna i Kullberg hemma året runt.

 

Foto: Jesper Stenmark

 

Från slutet av april till slutet av maj rör sig de flesta vandringsälgar från vinter- till sommarområde. Många tror att älgar, likt många  renar, flyttar sig mellan kust och fjäll men riktigt så långt går de inte. 

De flesta vandringsälgar i norr förflyttar sig mellan ungefär tre och nio mil. (Den längsta vandringen vi mätt är hela 20 mil!) De få älgar som vandrar i södra Sverige går ungefär sex till tio kilometer.

 

För älgkorna går vandringen som sker nu ganska snabbt. Redan efter en till tre veckor är kon på plats i sommarområdet där hon ska föda upp sin kalv. 

När det är dags för växtligheten att färglägga landskapet finns hon nämligen redan på plats. Då innehåller fodret mest näring och det behövs för att hon ska kunna äta upp sig och dia sin kalv. Så fiffig är naturen!

– Tjurarna har inte lika bråttom, de har inga kalvar som ska födas och är inte beroende av att hitta en lämplig plats för kalvningen, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

 

Foto: SVT

När hösten sedan övergår till vinter är det dags igen. Från mitten av november till mitten av januari startar vandringen tillbaka till vinterområdet för de flesta vandringsälgar. Den här vandringen tar längre tid och älgarna är mer utspridda.

– För en del älgar kan det ta sex till åtta veckor från att de lämnar sommarområdet tills de är framme vid vinterområdet. Varför ha bråttom? Det går bara åt energi i onödan som bättre behövs under vintersvälten, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.

Klimatet har en stor påverkan för när och om älgarna väljer att ge sig iväg; ett mildare klimat med kortare period med snötäckt mark kan göra att de stannar längre i sina sommarområden och en del kanske inte vandrar alls.

 

Foto: Jörgen Wiklund

 

För alla älgar vandrar inte. En del tycks inte se någon anledning med hela flyttböket mellan olika hem utan väljer att stanna i samma område hela livet.

Andelen av älgarna som vandrar, när de ger sig av och hur långt de går varierar mellan var i Sverige älgarna lever och mellan enskilda älgar inom varje område. 

Det finns en tumregel för älgarnas vandring: ju längre norrut vi kommer, desto fler vandringsälgar och längre vandringar. Det omvända gäller söderut; fler stationära älgar (älgar som stannar) och kortare sträckor för dem som vandrar.

 

När vi kommer närmare fjällen växlar tillgången på mat mer under olika säsonger. Här är klimatet strängt och årstidsväxlingarna skarpa. 

I dessa trakter är det tydligt hur landskapet styr älgarnas rörelser; mellan fjälltoppar banar älvdalarna vägen fram genom landskapet och de flesta djur följer dessa stråk efter växtlighetens skiftningar. Men älgarna vandrar faktiskt också upp och ner på fjällen.

– I Nikkaluokta vandrar många älgar på höjden. Vårvintern spenderas ofta i älvdalarna, men sen beger de sig mot högre höjder under sommaren och stannar längre upp på fjällen ända fram till december då de i sakta mak börjar flytta sig neråt igen, säger Wiebke Neumann.

 

Foto: Susanna Bergström, SLU

 

I södra Sverige eller i Norrlands inland är landskapet mer platt och de attraktiva livsmiljöerna är inte lika styrda åt ett visst håll; då kan förflyttningar ske i alla riktningar för de älgar som vandrar. I dessa områden är det inte heller lika tvära kast mellan årstider och det kan finnas mat tillgänglig året runt utan att älgarna behöver flytta sig särskilt långt. 

Vad är då hemma för en älg? En älg har ett hemområde där den spenderar sitt liv. För vandringsälgar består hemområdet av flera olika säsongsområden eftersom den spenderar sommaren och hösten på en annan plats än vintern. 

 

Ett hemområde kan alltså vara ganska stort, men precis som vi människor går till affären för att skaffa mat och bäddar ner oss i sängen för att vila så använder älgen vissa delar av området oftare än andra. De områden inom hemområdet där älgen spenderar mer än hälften av sin tid kallas för älgens kärnområden. 

– Under vintern är älgarna koncentrerade till områden i landskapet där kombinationen mat och klimat är bäst, medan de sprider ut sig mer jämnt i landskapet under sommaren, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU.

 

 

Foto: SVT

 

Vi återvänder till Kullberg. Till tallarna och bärriset som snart ska föda de älgar som pausar en stund innan de tar sig vidare på sin vandring.

Men en fråga som fortfarande gäckar är varför. Om älgarna nu vandrar för att nyttja fördelar i landskapet, varför vandrar de då inte längre? Varför skulle maten och skyddet vara bättre någon mil norr om Kullberg än i höjd med Näsåker där “Jokerns” sommar- och vinterområden finns? 

– För att förstå drivkrafterna bakom älgarnas vandring kan vi inte bara titta på faktorer i livsmiljön och hos de enskilda individerna. Vandringen finns i älgarnas kultur, säger Wiebke Neumann.

 

Att vandra är ett socialt inlärt beteende som förs vidare från ko till kalv, men också mellan älgar utan biologiska band. De äldre generationerna visar vägen. 

En del älgar lär sig alltså att vandra och en del lär sig att stanna. En del gör sedan egna val tvärt emot vad deras mamma lärt dem. 

Så vad är smartast; att stanna eller gå?

– Över tid så funkar båda strategierna lika bra. Vi har inte sett någon skillnad i kondition mellan vandringsälgar och stationära älgar, säger Wiebke Neumann.

Nu har vi lite bättre koll på älgarnas vandringar. Under de närmsta veckorna kommer vi djupdyka i massor med intressant älgfakta tillsammans med våra forskare på SLU. Men vi kommer även att få träffa andra djur som bävern, renen, olika fiskar och lära oss mer om skogen och den reglerade Ångermanälven. Med i ekvationen finns alltid människan och vår närvaro i naturen. Häng med!

LÄS VIDARE

• Älgarnas livspussel styr deras vandring
• Älgkorna snabbaste vandrarna