Älgkalvarna och klimatet

Vi närmar oss slutet av SVT:s sändning, men än är inte vandringen över. Många älgar strosar  fortfarande omkring i sina vinterområden tills de plötsligt ger sig iväg en dag. När en vandringsälg väl bestämmer sig för att vandra kan det gå snabbt – särskilt för älgkorna som ska tajma kalvningen med ett grönskande landskap.
Men vad händer när klimatet ändras och våren kommer tidigare?

 

Älgkorna är de snabbaste vandrarna, de genomför sin flytt till sommarområdet på bara en till tre veckor. Med sig har kon sin snart ettåriga kalv som, tvärtemot vad många tror, inte alls sinkar hennes framfart. Nej, denna duo är faktiskt de snabbaste vandrarna av alla.

– Älgkorna är snabbare än tjurarna, och dräktiga kor är snabbare än de kor som inte bär på kalv, säger Navinder Singh, forskare vid SLU.

 

Ko och fjolårskalv. Foto: SVT

 

Men varför har de plötsligt så bråttom? Jo, nu ska du få veta något riktigt fiffigt. 

Älgkon har tajmat sin kalvning till grönskans ankomst. När kalven föds exploderar landskapet i grönt. Löven spricker, gräset spirar och ju grönare blad, desto mer näring. Färsk grönska är den bästa mat en älg kan få för att optimera sina förutsättningar att kunna producera 1–2 liter mjölk om dagen och äta upp sig efter vinterns svält.

 

Foto: Jörgen Wiklund

 

Som du vet kommer grönskan inte samtidigt i vårt avlånga land, och det gör inte heller kalvarna. I mitten av maj föds älgkalvarna i södra Sverige och i början av juni föds de flesta kalvarna längst i norr.

Upp till 64 breddgraden, i höjd med Skellefteå, kalvar älgkorna strax efter att grönskan kommit igång, men längre norrut kalvar de strax innan. 

– Att kalva strax innan vegetationsperioden har börjat, som älgarna i norr gör, ser vi som en bra strategi för att optimera tiden då bra foder är tillgängligt under den mycket korta men intensiva växtsäsongen i norr, säger Fredrik Stenbacka, forskare vid SLU. 

 

Denna strategi är inget som älgkorna känner på sig och planerar år för år, självklart förekommer årliga variationer men det är ett mönster som vi sett i analyser av fler än 1000 kalvningsdatum från norr till söder och visar på en anpassning som älgarna gjort till sin livsmiljö. 

 

 

Men när klimatet ändras och grönskans ankomst sker allt tidigare – vad händer då?

En allt tidigare vår påverkar troligtvis älgar i norr mindre än älgar i söder. Men redan nu syns förändringar som kan kopplas till klimatet med färre och lättare kalvar som föds.

– De senaste tjugo åren har kalvvikterna sjunkit, framför allt i södra Sverige. I hela Sverige ser vi också att korna har färre kalvar om hösten än tidigare. Antingen föds det färre kalvar, eller så överlever de inte sommaren, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.

 

Vi har analyserat observationer som jägare varje år rapporterar in under älgjaktens start och slaktvikterna på de kalvar som skjuts under jakten kopplat till medeltemperaturer, nederbörd och inslag av extremväder; perioder av extrem värme och torka. Resultatet visar en tydlig koppling mellan varma, torra vårar och observationer av allt färre och lättare kalvar.

 

Foto: Fredrik Stenbacka

 

Prövande ställer kalven sig upp på skakiga, alldeles för långa ben. Runt 10-15 kilo väger den när den föds, innan vintern kommer ska den väga ca 150. Pälsen är rödbrun och mjuk. Redan efter någon timma är kalven redo att börja följa sin mamma.

Den första tiden diar kalven bara, men snart börjar den också beta växter. Att växterna är näringsrika och inte hunnit förvedas är viktigt för att både ko och kalv ska få i sig den energi de behöver.

 

När kalven föds börjar en kritisk period som spelar roll för både kalvens och älgkons utveckling. 

De behöver stora mängder lövsly (rönn, asp, sälg, ek), bärris (blåbär, lingon, ljung), örter, ungskogar och bryn på sommaren. 

Hur många älgar ett område kan föda varierar över tid och påverkas av vilka andra djur som lever där och konkurrerar om maten. Även markanvändning, klimatet och hur vädret varierar spelar in. 

 

Foto: Jörgen Wiklund

 

Älgen är värmekänslig och drabbas av värmestress när termometern visar över 15 grader på sommaren (och över -5 på vintern då den har vinterpäls). För att sänka kroppstemperaturen om sommaren söker den skugga i skogar, och svalka i våtmarker. Under torra, varma somrar lägger älgen därför mindre tid på att äta och näringsinnehållet är också sämre.

 

 

Vi flyttar oss tillbaka en sväng till tiden innan kalvning. Förutom att reka kalvningsplats med bra mat och skydd från rovdjur återstår en till uppgift; ettåringen ska flytta hemifrån. Bortstötandet av fjolårskalven sker när ekipaget närmar sig, eller precis anländer, till sommarområdet och kan vara ganska bryskt.

Mamman som hittills varje dag lotsat kalven genom livet, börjar plötsligt uppträda aggressivt för att stöta bort fjolårskalven. Fjolårskalven förstår ingenting och kan följa efter sin mamma i flera dagar, tills älgkon mer och mer aggressivt markerar emot den genom utfall och ibland sparkar.

Till slut ger fjolårskalven upp och inser att den nu måste klara sig själv. Likt en förvirrad tonåring irrar den runt. Bristen på erfarenhet gör att den kan exponeras för många faror och kan även bli en fara för oss människor om den kommer i närheten av en bilväg.

 

 

LÄS MER

• Unik studie: Älgen anpassar sin kalvning till klimatet
• Klimatförändringar ett hot mot älgen
• Kall och regnig vår – toppen för älgen
• Oro för låga vikter hos älgkalvar – forskarna svarar
• Månadens hjortmat

 

Du har nu läst sista delen i vår reportageserie Älgarna och vi.
Alla avsnitt hittar du nedan.