Mer mat till älgen - receptet på samexistens?

Tänk att en så stor, muskulös kropp som älgens byggs av löv, bärris, skott, kvistar och örter. Inte konstigt att det krävs mer än 20 (!) kilo föda varje sommardag för en älg på 400 kilo för att äta sig mätt. Älgen äter alltså ganska mycket, men oftast inte så mycket av varje växt. Om älgens mat handlar dagens avsnitt.

 

Vad älgen äter beror på vad som finns tillgängligt och vilka andra djur som konkurrerar om maten. Vad som återfinns på menyn varierar beroende på årstid; blad från lövträd och örter dominerar under sommar, bärris och ljung under vår och höst, och kvistar av barr- och lövträd vintertid. Om älgen själv fick välja skulle den nog helst äta rönn, asp, sälg och ek som den sedan blandar ut med en och annan tallkvist. Älgen vill nämligen helst ha en varierad kost.

Men precis som vi människor inte kan äta vår favoriträtt varje dag så får älgen anpassa sig efter utbudet.

 

Robert Spitzer.
Foto: Susanna Bergström, SLU

 

I ett labb på SLU i Umeå har forskaren Robert Spitzer spenderat många timmar. Från 1000-tals spillningsprover som han och vår grymma fältpersonal samlat in har Robert tagit fram DNA. I särskilda analyser av proverna har han sedan kunnat se både vilket djur spillningen kommer från, och vad det djuret har stoppat i sig de senaste dagarna.

Resultaten ger oss en fingervisning om vad älgarna i studieområdena äter och du kan själv följa projektet på vår sajt Månadens hjortmat.

Men enskilda älgar verkar också ha olika smak, vilket blir tydligt när Robert visar resultatet från juni månads diet för nio olika älgar. En har nästan bara ätit tall, en annan nästan bara bärris, en tredje mest björk och en fjärde nästan bara al.

 

Klicka för större bild.

 

Sammansättningen av olika växter i varje enskild älgs spillning är förstås bara en ögonblicksbild; det reflekterar måltider under ett par dagar som mest. Kanske åt den älg som mest käkat björk samma växter som en annan älg någon dag senare? Bara genom att lägga ihop data från många individer under en längre tidsperiod kan vi få en bra bild av djurens dieter.

 

Älgspillning.
Foto: Susanna Bergström, SLU

 

En annan sak som Robert och hans kollegor sett i sin forskning är att i områden där det också finns rådjur, dovhjort och kronhjort blir konkurrensen stor om allas favoritmat: bärriset. När bärriset betats av andra arter söker sig älgen uppåt och äter mer tall.

– För att minska skadorna kan det vara mer effektivt att gynna bärris och reglera antalet mindre hjortdjur än att enbart fokusera på att reglera antalet älgar, säger Robert Spitzer.

 

 

Om vi stått i skogarna runt Kullberg för 100 år sedan hade de varit betydligt glesare än de är i dag. Mängden virke i svenska skogar har fördubblats under senaste århundradet och skogarna har blivit tätare. Tätare skogar gör det svårare för solljuset att leta sig ner till marken och ljusberoende växter som bärris får svårare att klara sig. 

Skadorna som älgar och andra vilda djur orsakar är en fråga som varit hett omdebatterad sedan älgboomen på 70–80-talen. Under vintern kan ungskogar med tall skadas ordentligt om många älgar nyttjar området där träden är låga nog för att betas.

 

Foto: Robert Spitzer

 

Varje år inventerar Skogsstyrelsen betesskador på skog i älgbetesinventeringen, Äbin. En sammanvägning av de tre senaste årens inventeringar visar att 12 procent av inventerade ungtallar i Sverige har färska skador och skadenivån betecknas som svår. Skadeläget varierar över landet, och är ojämnt fördelat i landskapet. Det innebär att enskilda skogsägare kan drabbas hårt. Fem procent är satt som den högsta acceptabla skadenivån för tall och vid den nivån anses älgen vara i balans med foderresurserna.

 

 

För att lösa problematiken med skogsskador skärps ofta avskjutningsmålen. Men det är inte så enkelt. Förutom att ta hänsyn till konkurrens av andra hjortarter i området visar forskning att antalet tallar har större betydelse för skadeläget än antalet älgar.

– Hur mycket tall som finns har större betydelse för skadebilden än hur många älgar som finns. Detta samband ser vi på lokal, regional och nationell nivå, säger Fredrik Widemo, forskare på SLU och analytiker på SLU Skogsskadecentrum.

Sedan älgförvaltningen stöptes om 2012 har antalet älgar minskat med 16 procent medan skadeläget förvärrats något sedan inventeringen infördes 2015. 

Ska vi kunna leva tillsammans, älgarna och vi, så tycks födan vara nyckeln. Vi vänder därför tillbaka till älgen och vad den väljer att stoppa i sig.

 

Foto: NIBIO/NINA

 

Nästa steg i forskningen är att gå från vad älgar äter till varför de väljer att äta som de gör. Genom att kartlägga näringsinnehållet i älgars dieter ska forskare försöka svara på frågan om älgarna medvetet väljer sin föda för att maximera näring och balans i sin kost? Ett sätt att studera detta är genom att älgarna själva filmar sina måltider.

För att kunna se exakt vad de stoppar i sig har tre älgar i Norge fått kamerahalsband. Med hjälp av filmerna ska forskarna sedan återskapa de olika måltiderna och räkna ut näringsinnehållet.

Men vad spelar det för roll om älgar väljer att äta på ett särskilt sätt?

– Om vi vill ha friska älgar och samtidigt kunna minska betestryck på grödor och skog så är kunskap om födan nyckeln vi behöver för att kunna skapa bra foderlandskap, säger Robert Spitzer.

Läs vidare:

• Följ hjortdjurens matvanor – månad för månad
• Kameror ska avslöja hur näringsrik älgarnas mat är
• Skogsskador – inte bara älgens fel
• Konkurrens om föda får älgen att beta mer tall
• Varierad kost ger välmående älgar
• Anpassad skogsskötsel kan minska betesskador
• Skogsstyrelsen: Skoglig betesinventering
• Skogsstyrelsen: Skogsskador i Sverige 2021