Hillary Kirwa håller på att identifiera vilka växter malariamyggor har sugit nektar från i det vilda. Hans projekt utförs delvis i Burkina Faso där myggorna kommer från som han nu jobbar med.
Foto: Johan Persson
Världens farligaste djur – för människan
Att attrahera farliga djur för att kunna rädda liv
Du ligger i din säng. Surret anas först och blir sedan allt mer högfrekvent och kommer nära örat. Smack! Jag fick den! Äsch, den hann suga blod, nu kommer det att klia. Varför kan den inte låta bli mig?
Ja, varför är ditt blod oemotståndligt för mygghonan? Jo, den behöver det för att kunna föröka sig. Koldioxiden i din utandningsluft triggar beteendet att suga blod och proteinet i ditt blod används för att utveckla äggen som så småningom ska bli nya myggor. Men blod är inte det enda myggan äter. Vardagsmaten för myggor består av annat, som nektar, och – kokiss...
Världens farligaste djur för människan är en insekt! Myggorna är de som orsakar flest dödsfall. Anledningen är de allvarliga sjukdomar de sprider. Under Covid 19-pandemin ökade antalet dödsfall i malaria i världen kraftigt, eftersom mycket av insatserna istället gick till att bekämpa den nya virussjukdomen. I södra Europa har myggburna sjukdomar såsom West Nile-feber och Dengue-feber fått fäste. På SLU jobbar forskarna för att begränsa myggornas smittspridning. Kokiss och blomdoft ligger i verktygslådan. WHO anser att doftfällorna är en lovande metod för framtidens malariabekämpning.
Gulafebernmygga, Aedes aegypti. Foto: Rickard Ignell
Kampen mot malaria fortsätter
I vissa delar av världen kan ett myggstick vara skillnaden mellan liv och död. Det gäller särskilt för barn under fem år, och särskilt i de tropiska och subtropiska delarna av Afrika. Malariaparasiterna har plågat människan i flera tusen år. Men det går att få bukt med dem. I Skåne, där SLU:s campus Alnarp ligger, utrotades malaria under 1930-talet.
Rickard Ignell, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi. Foto: Johan Persson
– Om vi lyckas komma under en viss nivå av antalet myggor som bär på patogenerna så kan sjukdomsöverföringen brytas. Det var det som hände i Sverige på 30-talet och som hänt i andra delar av världen där malaria fanns en gång i tiden, men i tropikerna finns problemet kvar, säger professor Rickard Ignell.
Syntetisk kourin räddar liv
Byn Magge, Etiopien, 2019. Professorn Rickard Ignell och hans forskarkollegor preparerar femtio myggfällor laddade med syntetisk doft från ko-urin, baserat på flera års forskning och ett samarbete med universitetet i Addis Abeba. Målet med fältförsöket är att med hjälp av doften locka och fånga in de smittbärande myggorna och på så sätt begränsa malariafallen i byn.
Under fältförsökets gång utbryter en malariaepidemi i den del av Etiopien där byn Magge ligger. Men i Magge uteblir ökningen. Faktum är att malariaförekomsten under fältförsöket minskade med 60-70 procent. Forskningen har gett goda resultat, den har bidragit till att rädda liv.
Doktoranden Yared Debebe monterar myggfällor laddade med syntetisk doft av ko-urin i byn Magge i södra Etiopien. Till höger i bild vår samarbetspartner vid Addis Ababa-universitetet, Habte Tekie.
Foto: Rickard Ignell
– Vi hade en diskussion med ansvariga i byarna och informerade byalagen om syftet med studien. Det var inte svårt att få dem med på noterna, särskilt inte att få deras godkännande att sätta upp solpaneler. Förutom att det gav oss möjlighet att ladda batterier till fällorna, kunde de nu, för första gången någonsin, få tillgång till elektricitet för belysning och att ladda sina mobiltelefoner, säger Rickard Ignell.
-
-
Genom en tvärvetenskaplig analys av myggornas doftsystem, som innefattar både molekylära, genetiska, neurofysiologiska och kemiska studier samt beteendestudier, arbetar vi för att öka förståelsen för varför myggor beter sig som de gör, och på så sätt identifiera nya metoder för att bekämpa dem.
Foto: Mårten Svensson
-
För att utvärdera de syntetiska dofter som vi utvecklar behöver dessa testas i artificiella naturliga miljöer, som dessa experimenthyddor för mygg i "Mosquito city” i Ifakara, Tanzania.
Foto: Rickard Ignell
-
Sukritha Nalikaramal utför beteendeförsök i laboratoriet för att undersöka hur gulafebernmyggor reagerar på blomdofter i ett förändrat framtida klimat.
Foto: Johan Persson
Den världsledande forskningen om hur myggors och andra insekters beteenden påverkas av dofter, och varför, har pågått under många år vid SLU, vid enheten för kemisk ekologi. Forskningen om myggornas relation till ko-urin är ett av flera områden som undersökts.
Forskarna har tagit reda på vilka kemiska substanser i ko-urinen som myggorna dras till, och varför. I fällorna i Etiopien ligger nu kemiska substanser som för myggor (och människor) doftar som färsk ko-urin – men den syntetiska doften varar i minst en månad.
Malariamyggorna lockas till doften eftersom de dricker färskt ko-urin som en energidryck; de använder kväveföreningarna i urinen för att bygga muskler, leva längre och orka flyga långt. En av fördelarna med att locka mygg med just denna doft, är att den lockar alla mygg. Hanar och honor, de som ska suga blod, de som nyss sugit blod och de som ska lägga ägg. De honor som först suger blod och sedan dricker urin innan de lägger sina ägg, ger fler ägg och starkare avkommor. Det har forskarna visat i sina laboratoriestudier.
– Jämfört med andra dofter som idag används för att locka till sig myggor som söker efter blod behöver vi inte tillgång till koldioxid vilket är omöjligt att få fram på den afrikanska landsbygden. Vi arbetar för att ta fram enkla fällor som kan användas för att kostnadseffektivt bekämpa malaria här och i andra delar av världen, säger Rickard Ignell.
För att säkerställa att vi ständigt har tillgång till myggor för laborativa försök matar vi dem med blod. Foto: Rickard Ignell
Forskning pågår om myggornas anpassning till ett nytt klimat
Vad är nästa steg i kunskapsutvecklingen om myggorna? Ett exempel: På SLU i Alnarp pågår just nu experiment inom Max Planck Center nGICE (Next Generation Insect Chemical Ecology), där SLU är en partner. Myggor placeras i klimatkammare med ett simulerat möjligt framtidsklimat, där värmen och koldioxidhalten är högre. En av de effekterna forskarna sett är att insekterna blir stressade och då mer sugna på att dricka blod.
Fullvuxna gulafebernmyggor i odlingen vid SLU i Alnarp. Foto: Johanna Grundström
Rohan Menon håller på att identifiera de två biotyperna av nordlig husmygga, Culex pipiens – pipiens och molestus, som en del av hans arbete i nGICE. Biotyperna är i sig inte farliga för människan, men hybrider däremellan kan sprida West Nile-viruset från fåglar till människor.
Foto: Johan Persson
Reportage:
Ida Andersson, kommunikatör, e-post
Enheten för samverkan och utveckling
Press-/forskarkontakt:
Rickard Ignell, professor, e-post
Institutionen för växtskyddsbiologi
Produktion:
SLU Kommunikationsavdelning, e-post
Innehållet är fritt att dela i sin ursprungsform om källa/url anges.
Upptäck fler reportage:
An Eye for Science. Hur världen ser ut beror på varifrån du tittar. Ibland ser du det stora genom ett mikroskop, ibland framträder mönster tydligare på håll. Det vackra kan möta ögat i botten av en petriskål, under en promenad i skogen eller som dataserier. På SLU samlas människor med olika perspektiv men med det gemensamma målet att skapa de bästa förutsättningarna för en hållbar, levande och bättre värld.
