Forskningsprojekt: Allergisk sjukdom hos häst - Karaktärisering av immunceller för bättre behandlingsmöjligheter

Senast ändrad: 28 juni 2024
forskare-sara-wernersson-vid-slu

Allergiska sjukdomar hos hästar i form av astma, allergi och eksem drabbar årligen många hästar - en del så svårt att de tvingas avlivas, och behandlingsmöjligheterna är idag begränsade. Därför ska nu en forskargrupp, ledd av Sara Wernersson, ägna tre år åt att dyka ner i ämnet och förhoppningsvis komma upp till ytan med upptäckter som kan lägga grunden för framtida behandlingsmetoder.

Kroppens immunförsvar är uppbyggt för att skydda mot hot. Men när det aktiveras som en reaktion även på vardagliga ämnen som t.ex. pollen, ofarliga insektsbett och diverse födoämnen blir det skyddande immunförsvaret istället problematiskt. Det som ska hjälpa, stjälper istället.

Även hos hästar är allergier vanligt förekommande och kan ta sig uttryck både i form av sommareksem, då hästen ofta kliar tills huden går sönder, blöder & riskerar infektioner, och astma - vilket i sin allvarligaste form kan ge kroniskt inflammerade luftvägar, hosta och svåra andningsproblem.

Allergi hos häst leder alltså till både nedsatt prestationsförmåga och försämrad livskvalitet. Men inte nog med det; hos en del hästar blir symptomen så allvarliga att den enda utvägen är avlivning.

– Och det i sig talar ju för hur allvarliga allergiska sjukdomar kan bli, säger forskare Sara Wernersson och fortsätter:
– … Precis som hos allergiska människor reagerar alltså hästar med allergi på ämnen i omgivningen som egentligen är helt ofarliga - men som slår på stora trumman och sätter igång hela kroppens immunförsvar. En enorm påfrestning på kroppen och något vi behöver förstå bättre för att så småningom kunna behandla effektivt. Det är svaret på varför vi nu fått resurser att tillsammans undersöka det här djupare.

häst-med-sommareksemSommareksem hos häst kan ge allvarliga symptom, och i värsta fall leda till att hästen behöver avlivas. Foto: Kerstin Bergvall

Ett forskarteam med spetskompetens

Med tre miljoner kronor att disponera har forskningsledaren Sara Wernersson samlat ett forskarteam redo att ta sig an utmaningen: Att förstå sjukdomsprocesserna hos hästar med allergier, för att framöver bättre kunna behandla dem. I teamet finns expertis inom både immunologi, veterinärmedicin och biologi på cell- och molekylär nivå: Från den generella hästkroppen ner till minsta beståndsdel.

– Hos människor vet vi idag en hel del om både olika undergrupper av allergiska sjukdomar, och de sjukdomsprocesser som uppstår i kroppen när kroppen reagerar på så kallade allergener, ämnen som vi blir allergiska mot. Det ska vi nu försöka bredda även när det gäller hästar, säger forskningsledare Sara Wernersson.

Och för det, finns en plan, där forskarna dyker ner på inte bara detaljnivå - utan cellnivå.

Mastceller: En viktig ledtråd inom allergiska sjukdomar

Mastceller är en del av immunförsvaret, immunceller som finns i både hud, slemhinnor (lungor, exempelvis) och i mag-tarmkanalen. De vaktar kroppen mot främmande ämnen och infektioner, ständigt redo att reagera på ämnen som skulle kunna vara skadliga för kroppen - även om det sker alldeles i onödan, som i fallet vid allergi.

När mastceller kommer i kontakt med det ämne kroppen reagerar på, oavsett om det är ett verkligt farligt infektionsämne eller ett ofarligt allergen, kan de i vissa fall frisätta ämnet histamin. Det får kroppens blodkärl att vidga sig och slemhinnor att svullna upp - vilket kan ge både utslag såväl som andningssvårigheter: Allergiska symptom.

Tidigare studier har pekat på att just mastceller spelar en viktig roll vid allergiska sjukdomar, inte bara genom att frisätta histamin och orsaka inflammation, utan även genom att påverka den skadliga reaktionen på ett mer grundläggande sätt. Men hur mastceller uttrycker sig hos hästar och vilken roll de spelar inom just hästens allergiska sjukdomar, är inte kartlagt - ännu.

– Utan det behöver vi göra nu, rita den där kartan. Det är nämligen genom att förstå hur processer i kroppen sker som vi möjliggör för riktade behandlingar, säger forskningsledare Sara Wernersson.
Målet: Att identifiera förändringar i hästkroppen som uppstår av sommareksem

Projektet är noga planerat för bästa resultat, och består av tre viktiga delar:

  • Steg 1, att först kartlägga hur immunsystemet reagerar hos hästar med och utan sommareksem, under säsong (sensommar) och utanför säsong (på vintern) med hjälp av små hudprover, så kallade biopsier från hästens hud
  • Steg 2, att därefter undersöka de specifika mastcellerna som ofta är inblandade vid allergiska sjukdomar, för att kartlägga hur de uttrycks och vilken funktion de spelar hos hästen specifikt
  • och Steg 3, att slutligen med hjälp av provrör och mikroskop studera hur mastceller reagerar när de kommer i kontakt med stimulerande ämnen och allergen. Allt för att försöka förstå de sjukdomsprocesser som sker vid allergisk sjukdom hos hästar.

Vill du läsa mer om projektets arbetsgång finns det tillgängligt längre ner på sidan, under “Om projektet”.

“Drömscenariot vore att lyckas bana väg för framtida botemedel"

Sedan studien startades upp i januari 2024 pågår full aktivitet, dels med insamling av biopsier från hästar, dels med de första analyserna.

Målsättningen är högt satt: Att kunna bidra till framtida behandlingsmetoder för att vårda och rädda drabbade hästar.

– Det vore så roligt om vi i den här studien hittar något spännande, lite nytt, som man också skulle kunna använda i framtida terapi, säger forskningsledare Sara Wernersson och fortsätter:

– .. Det är alltid svårt att veta i förväg hur en studie kommer gå, men med all den kompetens som finns i vårt forskarteam känns definitivt som att vi har goda förutsättningar, avslutar hon.

Fakta:

  • Forskningsprojektet finansieras av Formas med 2 998 803 SEK.
  • Startades upp tidigt 2024 och väntas pågå till årsskiftet 2026/2027.
  • Projektet leds av forskare Sara Wernersson, docent inom ämnet inflammation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och en forskargrupp bestående av:
    • Miia Riihimäki, leg. veterinär med doktorsexamen om astma hos häst vid SLU.
    • Amanda Raine, forskare vid Uppsala universitet (UU) och SciLifeLab.
    • Lars Hellman, professor i molekylär och jämförande immunologi vid UU.
    • Srinivas Akula, forskare vid SLU

 

Projektet planeras genomföras i tre delar, enkelt beskrivet som: 

  1. Kartläggning över hur immunförsvaret reagerar hos hästar med sommareksem genom att studera vilka typer av celler som förekommer hos drabbade hästar såväl som friska, samt hur cellerna uttrycker sig. En grupp hästar drabbade av sommareksem jämförs både under säsong för sommareksem (ca september månad) när immunförsvaret väntas vara aktiverat och under vintern när det inte är säsong för sjukdomen.
  2. Undersökning av hästens mastceller från olika (friska) vävnader som kan drabbas av allergiska sjukdomar (frisk hud, frisk lunga och frisk tarm), för att karakterisera och beskriva mastceller i de olika vävnaderna och dess respektive funktion. Det i syfte att bättre förstå mastcellernas funktion i hästens kropp, information som sedan kan jämföras med tidigare kunskap om mastceller och deras roll i kroppen hos både mus, människa och nu även häst. Biopsier kommer här samlas från slaktade hästar.
  3. Provrörsstudie (in vitro) där stimulerande ämnen respektive allergener tillsätts till renade mastceller, för att studera hur dessa reagerar. En fortsättning på en tidigare genomförd astmastudie om mastceller.

Kontaktinformation

Sara Wernersson
Universitetslektor vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB)   

Telefon: 018-672112
E-post: sara.wernersson@slu.se