Du kan bidra till forskningen om den europeiska hummern! Sedan 2021 har frivilliga lobservers hjälpt oss att samla in data om hummerbeståndet längs den svenska västkusten.
Tack vare insatserna från alla lobservers har vi nu ett fiskerioberoende beståndsindex baserat på frivilligt provfiske längs hela västkusten. Indexet visar hur hummerbeståndet förändras över tid, och används i den vetenskapliga beståndsbedömningen av europeisk hummer.
Samarbetet mellan forskare och frivilliga gör det möjligt att samla in biologisk data från ett mycket större område än annars – och ger därmed en starkare grund för framtidens förvaltning av hummer.
Tack vare lobservers insatser vet vi nu mer än någonsin. Vi har till exempel sett tydliga skillnader i både antal och storlek på humrar mellan olika områden:
Vad skillnaderna mellan områdena beror på vet vi ännu inte – men varje observation hjälper oss att förstå mer. Genom projekt Lobserve bidrar fritidsfiskare och yrkesfiskare tillsammans med forskare till ny och viktig kunskap om ett av våra mest ikoniska havsdjur.
Projektet pågår under några veckor i augusti varje år, och vi söker nu fler frivilliga som vill hjälpa till att samla in data. Läs mer i flikarna nedan om vad det innebär att vara en lobserver – och skicka in din ansökan via formuläret!
En lobserver-familj. Alla följer med när det ska fiskas hummer, där data skickas in till SLU Aqua. Foto: Ludvig Toftedahl
1/8
Man kan vara en lobserver och delta i SLU Aquas forskningsprojekt om hummer från en segelbåt! Foto: Alexander Ahl
2/8
Hur stor en hummer kan bli beror kanske på var den lever. Foto: Baldvin Thorvaldsson, SLU
3/8
Nyfångad hummer. Foto: Daniel Valentinsson, SLU
4/8
En lobserver provfiskar med sina egna tinor och noterar antalet humrar per tina, kön och eventuell rom innan humrarna mäts och slutligen återutsätts. Foto: Daniel Valentinsson, SLU
5/8
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 1-12, samt 101-103, 201-204, 301-302 och 401. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
6/8
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 12-24, X12, X17, 302, 501-503. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
7/8
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 24-28, samt X25, 601 och 701-706. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
8/8
För att delta behöver du
Fisket skall i största möjliga mån likna det provfiske som SLU Aquas forskare själva genomför. GPS ska användas för att säkerställa att fisket sker inom angivet område, och för att logga positionen för varje tina. Ekolod används för att placera tinorna på rätt typ av botten (hårda bottnar – hummerns favoritmiljö), och för att registrera djupet där tinan sätts.
Som lobserver provfiskar du med dina egna tinor i ditt vanliga fiskevatten i ett av de utvalda områdena längs västkusten. Om dina fiskevatten inte finns med i kartorna, ta kontakt med oss så diskuterar vi ytterligare möjligheter.
Vid varje fisketillfälle noterar du:
Efter mätning återutsätts humrarna varsamt i havet. All information bokförs i ett detaljerat protokoll som du får från SLU Aqua. Provfiskeområden finns längs hela kusten – se kartorna nedan. När du ansöker till projektet väljer du ett specifikt område att provfiska i. För att du ska kunna delta i provfisket får du en särskild dispens från SLU Aqua som ger tillstånd att fiska under fredningstid och med tinor utan flyktöppning – enligt samma metodik som SLU:s forskare använder.
Område 1: Strömstad-Kungälv (1-12; 101-103; 201-204; 301-302; 401)
Fyll i formuläret nedan för att ansöka om att delta i Lobserve projektet, skicka in den ansökan senast den 30 juni. Du får en bekräftelse för ansökan till den e-postadress du uppger.
Informationen från Lobserve bidrar till den vetenskapliga bedömningen av det europeiska hummerbeståndet. Tillsammans med andra datakällor – som yrkesfiske, forskningsfiske och biologiska mätningar – används den i en modell som ligger till grund för att utvärdera hummerbeståndets status.
Denna modell har granskats genom en så kallad benchmark-process, där både modellen och dess datakällor har utvärderats av oberoende experter i samverkan med förvaltare och intressenter inom fisket. Resultatet visar att modellen är robust och bygger på den bästa tillgängliga kunskapen.
Så används data från Lobserve:
Se Appendix VI i rapporten Benchmark of European Lobster (Homarus gammarus) in Swedish areas of Skagerrak, Kattegat and Öresund : stock annex för en detaljerad beskrivning.
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) utför årligen provfisken efter hummer i fiskefria såväl som fiskade områden, bland annat i det fiskefria området Kåvra utanför Lysekil. Vi mäter längd och vikt på hummern och även storleken på klorna. Vi könsbestämmer varje individ och registrerar om honorna bär utvändig rom, innan vi märker och återutsätter dem. På så sätt kan vi utvärdera fångst per ansträngning och storleksstrukturen i hummerbeståndet i de områden vi fiskar.
Men våra provfisken är geografiskt begränsade, och vi saknar data från stora delar av det fiskade området som innefattar nordvästra Skåne, Halland och Bohuslän. Nu vill vi ha hjälp med att bredda vårt provfiske. Med allmänhetens hjälp kan vi bilda oss en bättre uppfattning av hur fångsterna per ansträngning och storleken på hummern skiljer sig åt längs hela kusten.
Fisket efter europeisk hummer (Homarus gammarus) har historiskt varit omfattande, men fångsterna har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Fångst per ansträngning (antalet humrar per tina) sjönk under 1950–1960-talen och har därefter legat kvar på en låg nivå enligt fångstdagböcker från Bohuslän. Även yrkesfiskets landningar har minskat över tid.
Tidigare har detta tolkats som ett tecken på att beståndet befinner sig under biologiskt säkra gränser. Men en ny analysmodell ger en mer nyanserad och optimistisk bild av beståndets status.
Under 2024 genomfördes en så kallad benchmark-process där forskare, myndigheter och näring tillsammans granskade analysmodellen för europeisk hummer. Resultatet blev att en ensemblemodell antogs – en integrerad modell som väger samman flera alternativa modeller och tar hänsyn till olika osäkerheter.
Bedömningen visar att:
Modellen bygger bland annat på uppdaterad information om storleksstruktur, förbättrad uppskattning av totalfångst (inklusive orapporterade fångster), och fler datapunkter. Den ger robustare resultat, men även fortsatt osäkerhet – särskilt kopplat till totalfångstens nivå.
Läs mer om bedömningen på Fiskbarometern.
Storleksfördelningen i fångsterna visade sig ha stor betydelse för modellens resultat. Nya provfiskedata – exempelvis från Lobserve-projektet – påverkar inte bara årets bedömning utan också hur modellen tolkar utvecklingen bakåt i tiden. Det betyder att frivilliga lobservers insatser har direkt betydelse för den vetenskapliga förståelsen av hummerbeståndet.
Förvaltningen av hummerfisket i Sverige sker utan kvoter eller ransoner, eftersom ett kvotsystem skulle kräva omfattande nya rapporterings- och kontrollsystem, särskilt för fritidsfisket. Istället regleras fisket genom individuella begränsningar – som antal tillåtna tinor, minimimått, och säsongslängd.
Införandet av tekniska regleringar 2017, inklusive nya begränsningar i fisket, har sannolikt bidragit till en viss förbättring i fångst per ansträngning. Skyddade områden har visat god effekt lokalt genom att öka täthet och förekomst av storvuxna individer, men deras påverkan på omkringliggande bestånd är begränsad.
Forskningsteamet LOBSERVE på SLU Aqua består av Andreas Sundelöf och Hege Sande.
Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Andreas Sundelöf, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69
Hege Sande, doktorand
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
hege.sande@slu.se, 010-478 40 95
