Här hittar du information om våra öppna och populärvetenskapliga föreläsningar med SLU:s seniora miljöanalysspecialister. Hitta senaste webbsändningen och mer information nedan.
Du hittar den senaste webbsändningen här.
I webbsändningen 2023 delade Mattias Lundblad med sig av arbetet med miljöövervakning av skog och mark för internationell klimatrapportering.
Mer information om ämne och föreläsare finns nedan. Under den nedfällbara menyn hittar du sammanfattning och länkar.
Hur mycket växthusgaser lagras in i skog och mark? Mattias Lundblad berättar i sin föreläsning om arbetet bakom klimatrapporteringen för skog och mark, och blickar framåt. Foto: Jenny Svennås-Gillner.
1/3
Mattias Lundblad, senior miljöanalysspecialist vid SLU, är forskare på institutionen för mark och miljö, SLU, där han också samordnar klimatrapporteringen från svensk skog och markanvändning. Foto: Jenny Svennås-Gillner.
2/3
Mattias Lundblad talade om klimatrapportering från skog och mark i samband med föreläsningen av Keith Paustian, innehavare av H.M. Konungens professur i miljövetenskap. Här skakar H.M. Konungen hand med talarna vid eventet, Keith Paustian, Thomas Kätterer, Mattias Lundblad och Jennie Barron. Foto: Jenny Svennås-Gillner.
3/3
Föreläsare: Mattias Lundblad, forskare på institutionen för mark och miljö, SLU.
SLU:s inventering av växthusgaser fyller en viktig roll för uppföljning av klimatstrategier och avtal. Långsiktig miljöövervakning är väsentlig för att uppfylla nationella miljömål och internationella krav på rapportering. Kontinuerlig utveckling av metoder genom forskning behövs för att fånga samhällets ständigt förändrade behov och krav. Mattias Lundblad berättar i sin föreläsning om arbetet bakom klimatrapporteringen för skog och mark och utvecklingen framåt.
SLU sammanställer Sveriges rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) till FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och EU.
Rapporteringen används för att följa upp utsläppsutvecklingen från markanvändning och skogsbruk gentemot de reduktionsåtaganden länderna åtagit sig under FN:s globala Parisavtal. Fördelningen av EU:s åtagande inom Parisavtalet och rapporteringskraven för EU:s medlemsländer regleras i ett antal EU-förordningar.
I rapporteringen av LULUCF-sektorn ingår förändringar i markens och skogens kolförråd och utsläpp av andra växthusgaser från all brukad mark i Sverige, motsvarande 74 procent av den svenska land- och sötvattensarealen. De viktigaste underlagen för beräkning av utsläpp och upptag kommer från SLU:s miljöövervakning av skog och mark (SLU Riksskogstaxeringen, Markinventeringen samt Mark- och grödoinventeringen).
Skog och mark tar naturligt både upp och avger växthusgaser, som när koldioxid tas upp i samband med fotosyntesen och avges vid naturlig nedbrytning eller genom att skog avverkas. Generellt tar svensk skog och mark totalt sett upp mer kol från atmosfären än vad som avges. Det innebär att kolförrådet ökar i skog och mark, ett nettoupptag.
Den senaste rapporten visar att störst nettoupptag av kol sker i levande trädbiomassa och mineraljord på skogsmark, men även genom lagring av kol i långlivade träprodukter. Störst nettoutsläpp av kol till atmosfären kommer från dränerad torvmark på skogsmark eller jordbruksmark. Utsläpp förekommer även när skogsmark och jordbruksmark exploateras och det kol som finns inbundet i biomassa och mark frigörs.
Underlagen från SLU Riksskogstaxeringen och Markinventeringen har tillsammans med olika rumsliga underlag använts för att ta fram kartor över kolförråd och kolförrådsförändringar. Sådana underlag kan vara användbara för att beräkna effekten på kolbalansen av exploatering eller när man vill identifiera områden för åtgärder för att bevara eller öka kolförråden.
Mullrikare jordbruksmark tema för kungens miljöprofessor
Kunskap om miljöförändringar – en förutsättning för kloka beslut
SLU lanserar kolkartor: en helt ny kartprodukt över kolförråd i marken
Hur beräknar vi Sveriges kol- och växthusgasbalans i skog, mark och vatten, seminarium mars 2023
Värt att veta 27 april 2022: Skogens bidrag som kolsänka och förnybar resurs
SLU håller koll på växthusgaser i skog och mark
Rapport:Kolförråd och kolsänka i skog och mark inom Stockholms stad (pdf)
Svensk skog binder mindre koldioxid tvärtemot eu-mål
Forskare: Missuppfattningar om biobränslens klimatpåverkan styr debatten
Viktig utredning som berör torvbruket överlämnad
Föreläsningarna är en del av en ny akademisk tradition vid SLU och hålls i samband med att nya seniora miljöanalysspecialister utnämns.
De seniora miljöanalysspecialisterna är erkänt skickliga och efterfrågade för sin kompetens. I föreläsningarna berättar de om hur de bidrar till miljöarbetet i Sverige och internationellt.
Ann-Katrin Hallin, 018-67 38 25, 070-323 38 25