Program Vilt

Program Vilt utvecklar och kvalitetssäkrar övervakningsmetoder för vilt och viltskador, samt analyserar populationsutvecklingen för viltstammarna.

Programkontakter Det här gör vi Nytt & publicerat

Fredrik Widemo och Tim Hofmeester. Foto.

Kontakta oss gärna!

Vill du samarbeta med oss eller har du frågor om vårt miljöanalysarbete?

Tim Hofmeester (till höger i bild), koordinator
tim.hofmeester@slu.se, tel. 070-247 88 42
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.

Fredrik Widemo (till vänster i bild), biträdande koordinator
fredrik.widemo@slu.se, tel. 076-139 10 40
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.

Älgstammen håller sig stabil

En ny rapport visar att nedgången i älgstammen kan ha planat ut. De viktigaste orsakerna till förändringen är mindre jakt och att färre älgkor skjuts.

Föds djurens ungar tidigare på året?

Hjälp till att aktualisera kunskapen om när djurens ungar föds och blir självständiga. Bidra med bilder av familjegrupper eller döda djur av bland annat skogsmård och rödräv.

Blåbärs- och lingonris har i tidigare forskning visat sig vara en viktig del av älgens föda, men studierna är gjorda på ett fåtal platser. Nu vill SLU- forskare undersöka hur det ser ut i resten av landet och efterlyser frivilligas hjälp att skicka in spillningsprover.

Allt du vill veta om älg

Följ SLU:s kunskapssatsning om älg! Hitta nyheter, kuriosa, filmer och annat med den gemensamma nämnaren älg.

Så påverkades vilda djur av Covid-19-pandemin

Covid-19 ändrade inte bara människors beteenden utan också vilda djurs. När samhällen stängde ner och människor sökte sig ut i naturen blev djuren där mindre aktiva. När restriktionerna hävdes och städer öppnade upp återvände också djuren dit, särskilt på natten.

Stora rovdjur var känsligast och anpassade sig mest för att undvika människor. Det visar en studie med 163 däggdjursarter i 21 länder där ett Umeåbaserat medborgarforskningsprojekt från SLU ingår.

Läs mer om studien

Resurser inom Vilt

Kunskapsbank: Vilt

Rapportera skador från stora betande fåglar och bidra till bättre skydd för grödan
Lantbrukare, forskare och vilthandläggare måste arbeta tillsammans. Om lantbrukarna inte rapporterar in skador från gäss och tranor blir det svårt för forskarna och vilthandläggarna att ta fram och utvärdera strategier som kan skydda grödorna. SLU-forskare misstänker att inte alla skador rapporteras in i dag, och ber lantbrukare att använda det system som finns.
Förstörda livsmiljöer och klimatförändringar ökar risken för utbrott av djurspridda sjukdomar i Sverige – exemplet sorkfeber
Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Coronaviruset (SARS-CoV-2), som har orsakat det nuvarande utbrottet av covid-19, är ett sådant exempel. Den pågående pandemin har startat en debatt om vilken roll som förstörda livsmiljöer, minskad biologisk mångfald och ett förändrat klimat har för utbrott av zoonoser. I diskussionerna hänvisas ofta till sjukdomsutbrott i Asien. Sambanden gäller dock också i Sverige – och inte bara i framtiden, vi ser dem redan nu.