Kontaktinformation
Patrik Spånning Westerlund, arkivarie
Ledningskansliet, SLU
patrik.spanning.westerlund@slu.se, 018-67 10 28
SLU är ett ungt universitet med gamla anor. Det bildades 1977 efter en sammanslagning av Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan och Veterinärhögskolan samt Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och Veterinärinrättningen i Skara.
I mitten av 1700-talet togs de första stegen mot högre utbildning och forskning inom jordbruk, skogsbruk och veterinärmedicin.
På 1700- och 1800-talen tillkom Veterinärinrättningen i Skara (1775) samt Veterinärinstitutet och Skogsinstitutet i Stockholm. I Ultuna och Alnarp bildades lantbruksinstitut.
För forskning och försök fanns också statliga och privata institutioner som till exempel Centralanstalten för försöksväsendet på experimentalfältet i Stockholm.
Lantbrukshögskolan bildades 1932, baserad på Ultuna lantbruksinstitut och på delar av Centralanstaltens forskningsverksamhet.
I början av 1900-talet inleddes en samordning av de vetenskapliga institutionerna som resulterade i tre högskolor: Kungliga Lantbrukshögskolan, Kungliga Skogshögskolan och Kungliga Veterinärhögskolan.
År 1975 fick dessa en gemensam styrelse och andra gemensamma organ.
Den 1 juli 1977, slutligen, bildade de tre högskolorna samt Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och Veterinärinrättningen i Skara tillsammans SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Veterinärinrättning grundas I Skara. Peter Hernquist, lärjunge till Carl von Linné och den svenska veterinärmedicinens fader, förestår den nya institutionen som är den sjätte i sitt slag i världen.
Veterinärinrättning grundas I Stockholm. Byter namn till Veterinärinstitutet 1867 och blir en högskola 1914.
Kongl. Svenska LandtbruksAcademien installeras som ett organ för lanthushållningens främjande i Sverige. Akademien bedriver forskning och försöksverksamhet på Experimentalfältet i Stockholm.
Skogsinstitutet grundas med uppgift att erbjuda utbildning åt studenter skogsutbildning. Blir högskola 1914.
Ultuna lantbruksinstitut inrättas på initiativ av Robert von Kraemer och Johan Arrhenius.
Slottet i Alnarp invigs och den första högre lantbrukskursen, senare kallad agronomkursen, togs emot.
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet inrättas. Hit förs större delen av verksamheten från Lantbruksakademiens experimentalfält.
En lantbrukshögskola bildas, baserad på Ultuna lantbruksinstitut och på delar av Centralanstaltens forskningsverksamhet.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut bildas. Här utbildades bland annat lantmästare.
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, bildas. Det sker genom en sammanslagning av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna, Veterinärinrättningen i Skara och Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.
Sedan mer än 250 år har det funnits utbildning i veterinärmedicin, jordbruk och skogsbruk i Sverige. Ett gemensamt universitet för dessa områden har dock bara funnits sedan 1977. Då bildades Sveriges lantbruksuniversitet genom en sammanslagning av Lantbrukshögskolan, Veterinärhögskolan och Skogshögskolan. Under dessa snart 40 år har SLU haft sex rektorer. Maria Knutson Wedel är den sjunde.
Lennart Hjelm, rektor 1977–1982, var en starkt pådrivande kraft när SLU skulle bildas och han blev också dess förste rektor. Han hade då varit rektor för Lantbrukshögskolan sedan 1963 och hämtade inspirationen till sammanslagningen från de stora lantbruksuniversiteten i USA.
Förutom samverkan över ämnesgränser och förenklad administration handlade det om att hävda SLU i universitetsvärlden och att samverka med näringslivet genom helhetslösningar.
Lennart Hjelm avled 2009, 94 år gammal.
Mårten Carlsson, rektor 1982–1994, är den rektor som har suttit längst på posten, i 12 år. I framtidsplaner och utvärderingar framträder ett universitet mitt i samhällsutvecklingen.
Miljöövervakning, en professur i agrarhistoria och Genetikcentrum är exempel på satsningar under Mårten Carlssons tid som rektor.
Mårten Carlsson initierade arbetet med den fortlöpande miljöanalysen. Dessutom stärktes u-landsavdelningen och kontakterna med Sida och Sarec. En annan hjärtefråga var studenterna.
Thomas Rosswall, rektor 1994–2000, hade arbetat internationellt med globala miljöförändringar när han blev rektor. SLU:s styrelse hade beslutat att inrätta en framtidsgrupp i samband med att han tillrädde. Det var nödvändigt att positionera SLU internationellt, men också på den nationella spelplanen.
Breddningen var en kärnfråga för Thomas Rosswall. Precis som Lennart Hjelm tidigare gjort, såg han behovet av ett gemensamt fokus för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner inom universitetet.
Fortlöpande miljöanalys inrättades som en egen verksamhetsgren vid sidan av forskning och utbildning under denna rektorsperiod.
Ann-Christin Bylund, rektor 2000–2006, tillträdde som rektor med visioner om campusutveckling och en vilja att synliggöra SLU:s viktiga roll i den hållbara samhällsutvecklingen. Att säkra kvaliteten i utbildning och forskning kom att bli ett tufft arbete.
Under Ann-Christin Bylunds tid skapades en ny fakultets- och institutionsstruktur med fyra nya ortsbundna fakulteter.
En satsning av helt annat slag var att göra SLU mer känt och hon inledde ett långsiktigt arbete för att marknadsföra universitetet.
Lisa Sennerby Forsse, rektor 2006–2015, har haft ett starkt engagemang för klimat- och energifrågor, och var drivande vid bildandet av SLU Global, som ska främja lantbrukets utveckling i låginkomstländer.
Under Lisa Sennerby Forsses tid som rektor har SLU:s utbildningsutbud närmat sig den europeiska så kallade Bologna-modellen; bland annat ges de flesta av SLU:s tvååriga masterutbildningar på engelska idag.
Även fakultetsindelningen har stöpts om, med större fokus på verksamhetsområde än på ort.
Lisa Sennerby Forsses rektorsperiod har också präglats av byggverksamhet, framförallt i form av det nya campuset i Uppsala.
Peter Högberg, rektor 2015–2018, fortsatte att förstärka SLU:s internationella inriktning genom att tillsätta en vicerektor för internationalisering.
Peter Högberg beslutade om en satsning på plattformarna SLU Framtidens djur, natur och hälsa, SLU Framtidens mat, SLU Framtidens skog och SLU Framtidens städer. Där samverkar forskarna tvärvetenskapligt och för en dialog med olika samhällsintressenter om aktuella frågor och framtida lösningar.
Forskningsinfrastrukturen utökades med en ny biotron i Alnarp samt renovering och utbyggnad av ladugården i Götala. Forskningsfartyget Svea byggs på regeringens uppdrag och hon beräknas bli tagen i drift under år 2019.
Peter Högberg initierade 2018 års utvärdering av SLU:s forskning, Kvalitet och Nytta (KoN). Av rapporten framgår att universitetet har en unik profil och att forskningen har stora samhällseffekter.
År 2017 firades att det var 40 år sedan SLU bildades med olika aktiviteter på SLU:s orter.
Mot slutet av rektorsperioden lanserade prorektor Karin Holmgren en vision om att fördubbla antalet studenter på tio år. Samhällets behov av välutbildade SLU:are kommer att vara stort i framtiden.
Studenter och forskare, nyanställd och en tidigare rektor – det är några av rösterna som ger sin bild av 40-åringen SLU i podden.
Vad står SLU för idag och vart är universitetet på väg? Det är frågeställningar som podden vill reflektera och inspirera kring. Jubileumspodden är producerad av Ylva Carlqvist Warnborg, kommunikatör på SLU i Skara och vetenskapsjournalist.
Lyssna här:
Patrik Spånning Westerlund, arkivarie
Ledningskansliet, SLU
patrik.spanning.westerlund@slu.se, 018-67 10 28