Kan Sverige producera mat under kris?
Senast ändrad: 22 mars 2022
Efter andra världskriget byggde Sverige upp stora beredskapslager av bland annat livsmedel, mediciner och bränsle för att kunna hjälpa befolkningen om krig eller andra kriser skulle komma och slå ut den egna produktionen och importen. Åren gick och freden blev långvarig. Sakta men säkert började man montera ner beredskapslagren. De kostade pengar och gjorde ingen nytta enligt många. I och med inträdet i EU i mitten av 1990-talet avvecklades de sista lagren.
Utvecklingen av tekniska lösningar har samtidigt gått i en rasande takt vilket gjort att man med några få specifika sorter kan få stora skördar av olika grödor och ha stora gårdar med djur utan alltför många anställda – maskinerna gör stora delar av jobbet.
Men vad händer om elen slås ut, transporterna till och från gårdarna inte fungerar eller man inte längre kan få tag på de importerade produkter som behövs för ett fungerande jordbruk? På både gårdar med djur och växtodlingsgårdar är man idag beroende av importerade varor för att kunna hålla igång och få ut den mängd av slutprodukten som man ska. Konstgödsel, bränsle, växtskyddsmedel, proteinfoder och utsäde är ofta sånt som importeras från andra länder. Likaså är elen livsnödvändig, framförallt i stora djurstallar med kyckling- och grisproduktion. Djuren dör snabbt om det inte finns fungerande ventilationssystem och värme. Även utfodring och vattentillförsel är ofta eldriven.
Sveriges livsmedelsproduktion är idag sårbar, både med tanke på det förändrade klimat vi börjar märka av och det svajiga världsläge som nu råder. Men det finns vägar att gå för att minska importberoendet och andra sårbara delar i lantbruket. Här nedan listas några:
Konstgödsel: Dagens import av konstgödsel är en nyckelkomponent på konventionella växtgårdar för att få bra avkastning. De senaste åren har priserna gått upp på konstgödsel och det påverkar bönderna negativt. Alternativ finns i form av gödsel från djurproduktion, samodling med baljväxter, rötrester från biogasanläggningar. Forskare på SLU håller just nu även på att ta fram en metod för att använda urin som alternativ till konstgödsel.
Bränsle: Bränslepriserna har ökat drastiskt på senare tid vilket slår hårt mot bönderna som är beroende av diesel för att kunna driva sina gårdar. Här kan tekniska lösningar komma in om man genom lokalproducerad el, etanol eller biogas kan minska beroendet av diesel och istället utnyttja de källor som finns i landet.
Foder: Idag importeras stora mängder sojaprotein som djurfoder till kor, grisar och kycklingar, medan grovfodret, dvs hö, halm och ensilage oftast produceras på den egna gården eller i närheten. Om man skulle minska proteinfodret skulle också djurens tillväxt minska, liksom den mängd mjölk som korna kan producera. Dock skulle inte djurens välfärd påverkas.
Växtskyddsmedel: Genom till exempel samodling med andra grödor kan man utan växtskyddsmedel förhindra skadegörare, sjukdomar och annat att etablera sig. Skörden skulle minska, men produktionen skulle fortfarande kunna hålla igång.
Vill du veta mer och fördjupa dig i ämnet?