Harvard är det vanligaste referenssystemet vid SLU. Här hittar du exempel på hur du kan referera till olika typer av källor i referenslistan med SLU:s Harvardstil.
Referenslistan är en sammanställning över de källor du refererar till i din text. Vilken information som ska finnas med i referenslistan beror på vilken typ av källa det handlar om. I listan längre ner kan du se exempel på hur man refererar till olika typer av källor.
Referenslistan ska vara uppställd i alfabetisk ordning. Här är ett exempel på en referenslista:
Alla källor i referenslistan ska vara hänvisade till i din text. Du kan läsa mer om hur du hänvisar i text och se exempel här:
Du kan läsa mer om varför man ska referera i Sök- och skrivguiden. Där kan du också hitta stöd i flera av de generella kompetenser som behövs för ditt arbete samt testa dina kunskaper:
Vår rekommendation är att i första hand använda beständiga länkar (DOI, URN, URI, Handle ID och motsvarande) om du har med en länk i din referens. En beständig länk är hållbar över tid och länkar direkt till materialet i fråga. Om du har med en vanlig länk (URL) i din referens behöver du ha med det datum du besökte webbsidan.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Titel. Diss. Universitet. Förlag. Beständig länk.
(Bröjer 2012)
(Limberg 1998)
Bröjer, C. (2012). Pathobiology of avian influenza in wild bird species. Diss. Sveriges lantbruksuniversitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-496
Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Valfrid.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (Utgivningsår). Titel. [Broschyr]. Serie. Utgivare. URL [Datum]
(Naturvårdsverket 2015)
Naturvårdsverket (2015). Så bildas en nationalpark. [Broschyr]. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8721-0.pdf?pid=14322 [2015-07-08]
Om boken ingår i en serie av böcker kan man välja att ta med information om serie och serienummer i referensen. Detta anges då inom parentes efter bokens titel.
Om boken har kommit ut i flera upplagor ska man också ange vilken upplaga man läst.
Om du tar med ett direkt citat ur boken, eller vill lyfta fram någon speciell uppgift, bör du lägga till sidnummer i hänvisningen i texten. Exempel: (Campbell 2018:59)
En bok som är en monografi behandlar ett relativt avgränsat ämne och har samma författare till hela verket. Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Titel: undertitel. Upplaga, Förlag.
(Campbell 2018)
(Eklund 2017)
(Hirons & Thomas 2017)
(Opperman et al. 2017)
Campbell, M.O. (2018). Geomatics and conservation biology. Nova Science Publishers.
Eklund, K. (2017). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 14 uppl., Studentlitteratur.
Hirons, A.D. & Thomas, P.A. (2017). Applied Tree Biology. John Wiley & Sons Ltd. https://doi.org/10.1002/9781118296387
Opperman, J.J., Moyle, P.B., Larsen, E.W., Florsheim, J.L. & Manfree, A.D. (2017). Floodplains: Processes and management for ecosystem services. University of California Press.
En antologi är en bok som innehåller kapitel skrivna av olika författare. Om du vill referera till endast ett kapitel skrivs referensen på följande sätt i den mån informationen finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Efternamn, Förnamnsinitial (År). Titel. I: Efternamn, Förnamnsinitial (red.) Bokens titel: undertitel. Förlag. sidnummer-sidnummer. Beständig länk
(Schwarz 2018)
(Ellingson et al. 2018)
Schwarz, W. (2018). Semantic possibility. I: Ball, D. & Rabern, B. (red.) The Science of Meaning: Essays on the Metatheory of Natural Language Semantics. Oxford Scholarship. 361-380. 10.1093/oso/9780198739548.001.0001
Ellingson, E.K., Hokanson, S.C., Bradeen, J.M. (2018). Eastern Hemlock(Tsuga canadensis (L.) Carrière). I: Warrington, I. (red.) Horticultural Reviews, volume 46. John Wiley & Sons. 227-253.
Om du vill referera till en hel antologi med kapitel skrivna av olika författare blir det redaktörerna du refererar till i texten.
(Ball och Rabern 2018)
Ball, D. & Rabern, B. (red.) (2018). The Science of Meaning: Essays on the Metatheory of Natural Language Semantics. Oxford University Press. 10.1093/oso/9780198739548.001.0001
Datacitering innebär att referera till ett publicerat dataset som man använt för sin forskning eller sammanställning, på samma sätt som man refererar till tidskriftsartiklar, rapporter och andra publikationer.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel. Dataarkiv. Version. Beständig länk
(Läkemedelsverket 2024)
(Snäll et al. 2018)
(Oakley et al. 2017)
Läkemedelsverket (2024). Karenstider - läkemedel för djur - 2024-02-01 (xls) https://www.lakemedelsverket.se/48ce06/contentassets/5d2f0fcefa444ca38fc6abeb0df51707/karenstider-lakemedel-for-djur.xlsx [2024-02-05]
Snäll, T. & Mair, L. (2018). Species distribution modelling data for Phellinus ferrugineofuscus. Svensk Nationell Datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5879/ECDS/2017-03-23.1/1
Oakley, C.G., Savage, L., Lotz S., Larson, G.R., Thomashow, M.F., Kramer, D.M. & Schemske, D.W. (2018). Data from: Genetic basis of photosynthetic responses to cold in two locally adapted populations of Arabidopsis thaliana. Dryad Digital Repository. https://doi.org/10.5061/dryad.h2c0c
Konferensartiklar och konferensabstrakt brukar publiceras i en konferenspublikation, som kan vara en bok, ett supplement till eller speciellt nummer av en tidskrift, eller publicerad av konferensen själv.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs lite olika, beroende på i vilken typ av publikation som den är publicerad, se exemplen nedan.
Boken kan vara publicerad av ett förlag eller av konferensen. Man refererar som till ett bokkapitel, men man bör ha med namn, plats och datum för konferensen.
(Muller 1998)
Muller, P. (1998). Space-Time as a Primitive for Space and Motion. I: Guarino, N. (red.) Formal Ontology in Information Systems, Proceedings of the First International Conference (FOIS’98) June 6-8, Trento, Italy. 63-76
Refereras på samma sätt som andra tidskriftsartiklar. Vanligtvis tar man inte med information om konferensen i dessa fall. Men om du vill ha med konferensens namn i referensen är vår rekommendation att detta görs med hakparentes efter sidnummer.
(Piikki & Söderström 2019)
Piikki, K. & Söderström, M. (2019). Digital soil mapping of arable land in Sweden - Validation of performance at multiple scales. Geoderma, 352, 342-350 [7th Global Workshop on Digital Soil Mapping, June 27-July 01 2016, Aarhus, Denmark]. https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2017.10.049
(Söderström et al. 2016)
Söderström, M., Stadig, H., Martinsson, J., Piiki, K. & Stenberg, M. (2016). CropSAT – A public satellite-based decision support system for variable-rate nitrogen fertilization in Scandinavia. The International Conference on Precision Agriculture July 31-August 4 2016, St Louis, Missouri USA. 1964 https://www.ispag.org/proceedings/?action=abstract&id=1964 [2019-03-14]
Alla lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). De är ordnade kronologiskt efter SFS-nummer som består av årtal och löpnummer, t.ex. 1944:219. Det finns även andra författningssamlingar där författningar som berör en viss myndighet finns samlade, exempelvis Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) eller Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS).
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Författningssamlingens namn och nummer. Titel. Förlag
Använd SFS-nummer eller liknande när du refererar till lagar och förordningar. För att hänvisa till ett specifikt ställe i en lag anges kapitel och/eller paragraf istället för sida.
I förordningen om kontroll av ekologisk produktion (SFS 2013:1059) finns några undantag...
Med hänvisning till 5§ i Statens jordbruksverks föreskrifter om utfärdande av pass för sällskapsdjur (SJVFS 2004:32) kan veterinär utfärda pass om...
SFS 2013:1059. Förordning om kontroll av ekologisk produktion. Näringsdepartementet
SJVFS 2004:32. Utfärdande av pass för sällskapsdjur. Statens jordbruksverk
EU-dokument finns publicerade på EU:s webb. Det som rör lagstiftning kan du hitta i databasen EUR-lex. EU:s Publikationshandbok har riktlinjer för hur referenser till EU-dokument ska se ut. Nedan kan du se hur referens till förordning ska se ut, övriga materialtyper finner du i Publikationshandboken:
Referensen till en förordning ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Författare År och nummer Titel (Dokumentets unika nummer). Beständig länk
(Europaparlamentets och rådets förordning 2016/429)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, 1-208). http://data.europa.eu/eli/reg/2016/429/oj
Till myndighetsdokument räknas olika typer av publikationer som kommer ifrån regeringen, riksdagen, myndigheter eller kommuner. Det kan vara protokoll, motioner, propositioner, utredningar o.s.v.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Författare (År). Titel. Upplaga. (Seriens namn Publiceringsår:Nummer). Utgivare.
(Näringsdepartementet 2017)
(Arbetsmarknadsutskottet 2003)
Arbetsmarknadsutskottet (2003). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. (2002/2003:AU1). Sveriges Riksdag.
Näringsdepartementet (2017). Ny djurskyddslag. (Regeringens proposition 2017/18:147). Regeringskansliet.
En vanlig typ av myndighetsdokument är Statens offentliga utredningar (SOU). Det är en serie med rapporter från svenska statliga utredningar tillsatta av regeringen. De är en del av den svenska lagstiftningsprocessen och används för att utreda frågor och för att ta fram lagförslag. Utredningen ska stå som författare och departementet eller utgivaren som förlag. Varje SOU har en unik identifikation bestående av SOU och ett nummer, exempel SOU 2012:22.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
SOU År:Nummer. Namn på utredningen. Titel.
(SOU 2003:06)
(SOU 2012:22)
SOU 2003:06. Djurtransportutredningen. Kännande varelser eller okänsliga varor?
SOU 2012:22. Rovdjursutredningen. Mål för rovdjuren.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Titel på podd/programserie (År). Titel på avsnitt. [Podcast]. Utgivare, sändningsdatum. Länk [Datum]
(Creepypodden i P3 2019)
(Sommar 2008)
(Vetenskapens värld 2010)
Creepypodden i P3 (2019). Om ett hus vid en sjö i en skog. [Podcast]. Sveriges Radio, P3 4 mars. https://sverigesradio.se/avsnitt/1246232 [2020-08-21]
Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram]. Sveriges Radio, P1 19 juli.
Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program]. Sveriges Television, SVT 2 15 mars.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel. [Video]. Länk [Datum]
(Linneuniversitetet 2007)
Linneuniversitetet (2007). Vad är en vetenskaplig artikel? [Video]. http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww [2010-06-23]
När du refererar till en källa som inte är publicerad anger du detta inom hakparentes, till exempel [Opublicerat manuskript] eller [Internt material].
(Andersson 2002)
(SLU-biblioteket 2020)
Andersson, B.C. (2002) Source of pollution in the ocean. [Opublicerat manuskript]. Department of Fisheries and Wildlife. Michigan University
SLU-biblioteket (2020). Verksamhetsberättelse. [Internt material]
Även personlig kommunikation behöver hänvisas till tydligt i din text. Exempel på personlig kommunikation är intervjuer, telefonsamtal, mejl och föreläsningar. Kom ihåg att be personen i fråga om tillåtelse innan du använder materialet och refererar till personen.
I Harvardstilen är det vanligast att referera till personlig kommunikation genom en fotnot. Det finns stora skillnader mellan discipliner om hur man hanterar den här typen av källa, hör med din handledare om hur du ska hänvisa till det i din uppsats.
I texten: Svensson1 säger....
I fotnoten: 1Anders Svensson, lärare, SLU, föreläsning 2019-03-15
Tänk på att intervjuer och enkäter som är del av din empiriska undersökning hanteras på annat sätt. Det skiljer sig från disciplin till disciplin hur dessa ska redovisas och därför är det viktigt att du rådfrågar lärare på sin institution om hur man brukar göra. I metodböcker kan du också hitta mer information om hur du kan göra.
Om du använt dig av en speciell mjukvara för att analysera och få fram ett resultat behöver du referera till den. Det är viktigt att referensen innehåller vilken version av programvaran eller applikationen du har använt dig av. Du behöver inte referera till standardprogram som Excel, Adobe Photoshop eller Minitab. Kontrollera alltid med din lärare om och på vilket sätt det är okej att använda AI-verktyg i ditt arbete.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Programvarans titel (version) [Programvara]. Producent. Länk [Datum]
(Blondel 2019)
(GRASS Development Team 2019)
(OpenAI 2023)
(Zalar 2019)
Blondel, E. (2019). OpenFairViewer (1.0.1) [Kod]. Zenodo. http://doi.org/10.5281/zenodo.2574576 [2019-03-01]
GRASS Development Team (2019). Geographic Resources Analysis Support System (GRASS) Software (7.4) [Programvara]. Open Source Geospatial Foundation. https://grass.osgeo.org/ [2020-05-15]
OpenAI. (2023). ChatGPT (Mar 14 version) [Large language model]. https://chat.openai.com/chat
Zalar, B. (2019). Timberlog – timber log volume calculator (5.0.3) [Mobilapplikation].
Referensen för rapporter innehåller information som gör att materialtypen fungerar för många olika sorters källor. Exempelvis kan man använda det för att referera till översiktsplaner.
Rapporter ges ut av universitet, myndigheter, företag och organisationer. Ofta följer de en vetenskaplig struktur, men kan variera i format. Grundregeln är att referera som för en bok, plus uppgifter om ev. rapportserie samt beständig länk.
Referensen ska innehålla följande information, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel. (Serie Rapportnummer). Utgivare. Beständig länk
(Eriksson 2016)
(Energimyndigheten 2018)
(Statens jordbruksverk 2020)
(Uppsala kommun 2016)
(WWF 2015)
Energimyndigheten (2018). Smart och förnybart energisystem på Gotland: Energimyndighetens förstudie om hur Gotland kan bli en pilot i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige. (ER 2018:05). Energimyndigheten.
Eriksson, C. (2016). Att lära ut akademiskt skrivande: en handledning med exempel på övningar. (Urban and rural reports 2016:1). Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences. https://pub.epsilon.slu.se/14600/
Statens jordbruksverk (2020). Skörd av trädgårdsväxter 2019. (Statistiska meddelanden JO – Jordbruk, skogsbruk och fiske JO 37 SM 2001). Statens jordbruksverk. https://www.scb.se/contentassets/d33f3afbc2bb4d15ae543c3e86e851aa/jo0607_2019a01_sm_jo37sm2001.pdf [2023-08-16]
Uppsala kommun (2016). Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun: Del A Huvudhandling. (Diarienummer KSN-2014-1327). Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/contentassets/
7d682210066f491ba5236651b03f253e/op-2016-del-a-huvudhandling2.pdf [2023-08-16)
WWF (2015). Lessons in climate smart policies: A framework for integrated low carbon resiliient development. (WWF report, February 2016). WWF International.
I möjligaste mån ska du använda dig av ursprungskällor men det går också att referera till någon som i sin tur har hänvisat till originalkällan.
Båda referenserna ska då finnas med när du refererar i din text. Originalkällan skrivs först och sedan sekundärkällan, det vill säga den källa som du själv använt. I referenslistan ska du endast ange uppgifter för den källa du läst.
Referensen skriver du som vanligt utifrån vilken publikationstyp det är.
(Gray et al. 2015 se MacDonald 2016)
MacDonald, C.M. (2016). “It Takes a Village”: On UX Librarianship and Building UX Capacity in Libraries. Journal of Library Administration,57 (2), 1-21
SIS (Svenska institutet för standarder) ger ut både nationella och internationella standarder inom alla områden. Varje standard har en titel och en unik beteckning som inbegriper utgivningsår. Inkludera beteckningen i titeln så att det framgår vilken version du refererar till.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphov (År). Titel (nummer). Utgivare
(SIS 2015)
SIS (2015). SS-EN ISO 14001:2015 Miljöledningssystem – Krav och vägledning (ISO 14001:2015). Svenska institutet för standarder
Den här instruktionen gäller uttag av statistik från en databas, t.ex. SCB eller WHOSIS. Refererar du till en publicerad sammanställning av statistik refererar du på samma sätt som till en rapport.
Vid statistikuttag gör man oftast uttag utifrån vissa parametrar, så förutom att ange var du har hämtat statistik, bör det framgå i texten vilka parametrar du har valt. Från SCB får du en beständig länk till en sida med en beskrivande titel, vilket gör det lätt att hitta igen vilket statistikuttag du har gjort. Eftersom länken är beständig är det inte nödvändigt att ange datum för uttag. Om du hämtar statistik från andra databaser och är osäker på om länken är beständig eller inte, ange datum. Du bör också överväga att bifoga statistikuttaget som en bilaga till ditt arbete.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel. (Version/datum). Utgivare. Länk [Datum]
(SCB 2019)
(WHO 2018)
SCB (2019). Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk efter växthusgas, delsektor och år. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/63459
WHO (2018). Concentrations of fine particulate matter (PM2.5), exposure country average. (Uppdaterad 2018-05-16). Global health observatory data repository. http://apps.who.int/gho/data/view.main.SDGPM25116v?lang=en [2019-02-07]
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Författare (År). Titel. (Serie). Universitet/högskola. Institution/Utbildning. Länk
(Grähs 2023)
(Littorin 2023)
Grähs, A. (2023). Oönskade beteenden hos häst i samband med sadling : en beteendestudie utförd på svenska ridskolor. Sveriges lantbruksuniversitet. Etologi och djurskydd kandidatprogram. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19184
Littorin, E. (2024). Unlocking Nutrient Accessibility through Sourdough Fermentation. (Molecular Science 2024:06). Swedish University of Agricultural Science. Agricultural Programme, Food Science. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20019
Till tidningsartiklar räknas tidningar som ges ut dagligen eller veckovis. Populärvetenskapliga tidskrifter ges ut med ett antal nummer varje år och vänder sig ofta till en specialintresserad grupp.
Saknas uppgift om artikelförfattare skriver du istället ut tidningens titel först.
Referensen ska innehålla följande information, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Artikelförfattare (År). Titel. Tidningens titel, datum. Länk [Datum]
(Levander 1999)
Levander, M. (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Artikelförfattare (År). Titel. Tidskriftens titel, Volym (Nummer), Sidnummer. Länk [Datum]
(Pollnow 2018)
Pollnow, M. (2018). Omgiven av idioti. Filter, (63). https://magasinetfilter.se/granskning/omgiven-av-idioti/ [2019-04-04]
Kortare notiser i uppslagsverk har ofta ingen särskilt angiven författare. Då anges uppslagsordet i den löpande texten, och i referenslistan anger man uppslagsverkets titel (i kursiv stil) som författare. Längre artiklar kan vara signerade, d.v.s. ha en tydligt namngiven författare, och då refereras de på samma sätt som kapitel i bok.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Semantiskt minne kan definieras som ... (Nationalencyklopedin 1995)
Enligt FASS är Ivermektin ... (FASS Djurläkemedel u.å.)
(Nationalencyklopedin u.å.)
Nationalencyklopedin (1995). Semantiskt minne. Bokförlaget Bra Böcker AB.
FASS Djurläkemedel.(u.å.). Ivermektin. https://www.fass.se/LIF/substance?userType=1&substanceId=IDE4POFCUAWB7VERT1 [2019-04-02]
Nationalencyklopedin (u.å.). Månlandning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/månlandning [2020-05-11]
(Asakura & Kaplan 1994)
(Kil & Shin 1999)
När du refererar till ett uppslag i Wikipeda bör du ha med en beständig länk i referensen. Wikipedia kallar det permanent länk, och du hittar den i vänstermenyn under verktyg när du är inne på det uppslag du vill referera till.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovperson (År). Titel. Beständig länk
(Wikipedia 2019)
Wikipedia (2019). Urskog. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Urskog&oldid=46197232
För att hitta till rätt artikel i en viss tidskrift anger du volym, nummer och sidnummer. I en del tidskrifter som endast finns elektroniskt saknas sidnummer och varje artikel har istället ett artikelnummer.
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Artikelförfattare (År). Titel. Tidskriftens titel. Volym (Nummer), Sidnummer/Artikelnummer. Beständig länk
(Hawes 1993)
(Isoe et al. 2019)
(Likiti et al. 2023)
(Parker et al. 2019)
Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research. 31, 74-75.
Isoe, J., Koch, L.E., Isoe, Y.E., Rascón, A.A., Jr., Brown, H.E., Massani, B.B. & Miesfeld, R.L. (2019). Identification and characterization of a mosquito-specific eggshell organizing factor in Aedes aegypti mosquitoes. PLoS Biology. 17(1), e3000068. https://doi.org/10.1371/journal.pbio.3000068
Likiti, O., Diko, G.R., Mubenga, O. & Monde, G. (2023). Cassava mosaic disease and abundance of its whitefly vector in north-western Democratic Republic of Congo. African Crop Science Journal. 31(4), https://doi.org/10.4314/acsj.v31i4.1
Parker, H.J., Bronner, M.E. & Krumlauf , R. (2019). An atlas of anterior hox gene expression in the embryonic sea lamprey head: hox-code evolution in vertebrates. bioRxiv. 571448. https://doi.org/10.1101/571448
När du använder material som du hittat på internet är det viktigt att du först och främst tar reda på vad det är för typ av källa. Är det till exempel en rapport eller artikel ska referensen skrivas enligt instruktioner för respektive materialtyp och inte som webbsida. Om webbsidan saknar utgivningsår använder du förkortningen u.å.
Referensen ska innehålla följande information, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel. URL [Datum]
(Jordbruksverket 2014)
(Architecture workroom Brussels u.å.)
Architecture workroom Brussels (u.å.). Guide plan - Brussels Canal. http://www.architectureworkroom.eu/en/work/guide_plan_brussels_canal/ [2020-02-06]
Jordbruksverket (2014). Markavvattning och dagvatten. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling
/draneringochbevattning/markavvattningochdagvatten.
4.7a446fa211f3c824a0e8000171076.html [2014-06-13]
Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel på inlägget. Namn på blogg/forum. [Blogg]/[Twitter]/[Forum]. Datum för inlägget. Länk [Datum när du besökte sidan]
(New Scientist 2020)
(Rhodin 2018)
(Thompson 2010)
New Scientist (2020). A lazy cave salamander didn’t move from the same spot for 7 years. @newscientist. [Twitter]. 4 februari. https://twitter.com/newscientist/status/1224679189053394944 [2020-02-06]
Rhodin, M. (2018). Projekt Islandshäst. Rörelseforskning på häst och ryttare – en forskarblogg från SLU. [Blogg]. 17 maj. http://blogg.slu.se/rorelseforskning/2018/05/17/projekt-islandshast/ [2020-02-06]
Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM review forum. [Forum]. 2 december. http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78-experienced-vendor-audit-year/ [2011-06-29]
När du refererar kan du ha hjälp av ett referenshanteringsprogram. Det finns stilfiler för SLU:s Harvardstil som funkar med flera referenshanteringsprogram:
Saknar du någon typ av källa bland exemplen kan du titta vidare på Högskolan i Borås:
SLU-biblioteket
biblioteket@slu.se, 018-67 35 00
Adresser och öppettider