Sök forsknings- och miljöanalysdata

Senast ändrad: 24 juni 2024
Handskrivet fältprotokoll. Foto.

På den här sidan finns tips för dig som vill använda öppna data för forskning, miljöanalys eller studier. Du kan också kontakta biblioteket om du vill ha hjälp och tips för att söka efter data.

Data från forskning och miljöanalys som tillgängliggörs öppet på internet är en resurs för studenter, forskare och miljöanalytiker. Vetenskapliga data tillgängliggörs genom en mängd olika digitala lagringslösningar, så kallade datarepositorier, och webbsidor.

Sök data i SND:s forskningsdatakatalog

I den forskningsdatakatalog som Svensk nationell datatjänst (SND) tillhandahåller kan du söka och bläddra bland forskningsdata inom flera olika ämnesområden. SLU är ett av de lärosäten som ingår i SND, och anställda vid SLU har också möjlighet att publicera data via forskningsdatakatalogen.

Miljöanalysdata från SLU

SLU:s miljöanalys är en bred och varierad verksamhet som bland annat inkluderar provtagningar ute till havs med forskningsfartyget Svea, inventering av våra skogar och analyser av jordprover från svensk åkermark. I SLU:s miljödatakatalog kan du söka och bläddra bland öppna data från SLU:s miljöanalys.

Söktjänster för data

Istället för att leta i ett specifikt repositorium kan man använda en söktjänst som söker i flera repositorier och i andra datakällor.

  • Coretrustseal certified data repositories. En lista över datarepositorier som är certifierade enligt Core Trust Seal-kraven, som återspeglar de viktigaste egenskaperna hos ett pålitligt datarepositorium.
  • Datacite. Hos DataCite kan man söka samtidigt i alla repositorier som publicerar data med den beständiga identifieraren DOI (digital object identifier).
  • Dimensions. En söktjänst som kopplar ihop bland annat publikationer, dataset, policydokument och patent.  
  • Google dataset search. Google har en söktjänst för data som förutom att söka i repositorier även söker efter data på andra webbsidor.
  • Sveriges dataportal. Tjänst från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), som gör det möjligt för allmänheten att söka bland data som tillhandahålls av svenska offentliga och privata organisationer.
  • Web of Science. Ett bra sätt att hitta forskningsdata är att ta söka fram relevanta vetenskapliga artiklar. Ofta kräver nämligen tidskrifterna att underliggande öppna data länkas från artikeln. I Web of Science kan du också använda databasen Data Citation Index som täcker en stor mängd datarepositorier.

Mer SLU-data

SLU-data publiceras förutom i olika datarepositorier bland annat på webbsidor och genom olika dataportaler. Här är några exempel:

  • Artportalen. Ett system för inrapportering och sökning av artobservationer i Sverige.
  • ICOS Carbon Portal. ICOS (Integrated Carbon Observation System) tillhandahåller standardiserade och öppna växthusgasdata från mer än 170 mätstationer, varav två finns vid SLU:s forskningsstation Svartberget.
  • Nationellt skogsdatalabb. Ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen och SLU som bland annat tillgängliggör skogsdata.
  • SITES dataportal. SITES är en infrastruktur för forskningsstationer som bland annat inkluderar fem SLU-stationer.

Datarepositorier

Nedan följer ett urval av större datarepositorier. Fler kan hittas i registret re3data.

  • DataONE. Ett program som ger tillgång till data från flera olika datarepositorier med markdata och miljödata.
  • Dryad. Ett öppet repositorium för forskningsdata. Tidigare inriktat på data från ekologi och evolutionsbiologi, men nu öppet för data från alla forskningsområden.
  • EDI Data Portald. En dataportal som utvecklats och drivs av Environmental Data Initiative (EDI) och finansieras av amerikanska National Science Foundation.
  • EMBL-EBI. EMBL:s European Bioinformatics Institute (EMBL-EBI) upprätthåller en mängd olika, fritt tillgängliga, molekylära dataresurser.
  • EU European Data Portal. En officiell portal för data från den offentliga sektorn tillgängliga i offentliga dataportaler i EU-länder.
  • Figshare. Ett öppet repositorium med forskningsdata inom alla ämnen.
  • GBIF (Global Biodiversity Information Facility). Ett internationellt projekt som gör data om arters utbredning fritt tillgängliga.
  • Harvard Dataverse. Innehåller både data och kod från forskare över hela världen.
  • PANGEA. - Ett datarepositorium inom mark- och miljövetenskap, som drivs av Alfred-Wegener-institutet och universitetet i Bremen och stöds av EU.
  • Registerforskning.se. En webbplats från Vetenskapsrådet. Tillhandahåller ett metadataverktyg kallat RUT (Register Utiliser Tool) som möjliggör effektiv sökning av metadata i olika register.
  • World Data Centre for Soils. Tillhandahåller en samlad ingång för markvetenskapliga samlingar och informationstjänster, inklusive geo-refererade databaser.
  • Zenodo. Ett öppet repositorium för forskningsdata.