Förväntningsinriktade föreställningar: nya vägar till miljökommunikation

Hur närmar sig människor framtiden? Det är en bra fråga att ställa när framtiden idag tornar upp sig, hotfull och mörk, framför oss. Det visar sig att vad vi tänker om framtiden i allmänhet ramas in av våra erfarenheter och kulturella kontexter. Både erfarenhet och kultur ger oss den data som formar hur vi tänker om framtiden. Om julen närmar sig börjar vi minnas de senaste jularna och fylla i möjliga scenarier för det kommande julfirandet. Om du blir medbjuden på en promenad i skogen kanske du minns senast du var i skogen och blev jagad av en björn. Med det i minnet tackar du nej till just den inbjudan.

Var och en av oss har en minnesbank som vi (åtminstone delvis) förlitar oss på när vi skapar våra övertygelser, antaganden, värderingar och till och med vår etik, med tanke på framtiden. Dessutom är vår tidskänsla beroende av vår kontext. En bonde kanske tänker i mer långsiktiga termer och en entreprenör kanske tänker i termer av hastighet och förändring. Vi kan skapa sådana scenarier för exempelvis politiker, miljöaktivister, lastbilsförare och akademiker. Och att göra så kan vara en nyttig övning.

Som individer och samhällen utmanas vi att undersöka hur vi föreställer oss framtiden. Hur vi gör detta avgör hur vi reagerar eller agerar i nuet. Det är vad föreställningar handlar om. Den förväntningsinriktade föreställningen är en framtidsfokuserad föreställning där vi utvecklar förmågan att känna igen våra egna ”boxar” och utmana delar som hämmar flexibla förhållningssätt till framtiden. Den förväntningsinriktade föreställningen gör det möjligt för oss att utveckla motståndskraft, kreativitet och en konstruktiv fantasi som är öppen för det nya, inte som en överraskning, utan som samskapade framtider för våra liv, våra samhällen och planeten.

De ideer och åsikter som framförs i texten är författarens/-arnas egna. 

Läs hela blogginlägget på engelska.