Sökresultat kan öka dina kolutsläpp

Författare är Malte Rödl, forskare på Mistra Miljökommunikation, och Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Artikeln är tidigare publicerad här av The Conversation.

Eftersom sökmotorer mer ska ses som en önskelista än bekräftade källor kan de sprida desinformation och vilseledande påståenden som är skadliga för demokrati och samhälle. De är inte neutrala informationsförmedlare.

Istället svarar sökmotorer med en lista resultat bedömda som mest relevanta för en fråga. De underliggande algoritmerna beslutar om relevans och synlighet för en fråga ställd på en viss plats och ibland av en viss användare.

Sökmotorer är integrala men ofta osynliga delar av hur människor navigerar den samtida världen. I och med det formar de också förståelser av verkligheten och kan därmed skada miljön. I en nyligen publicerad artikel hävdar vi att sökmotorers antaganden om vad vi letar efter kan leda till större kolutsläpp än vad som annars vore fallet.

Algoritmiska urvals miljöskador

Ta sökfrågan "sommarkläder" som ett exempel. Du kommer att få en lista över affärer, fysiska butiker och på nätet, som säljer sommarklädet. Du kommer också att få bilder på modeller som visar kläderna. Det är precis vad vi förväntar oss.

Det går också att tolka sökfrågan "sommarkläder" annorlunda. Du kanske vill veta hur sommarkläder såg ut under en historisk period. Du kanske vill se vilka färger i din garderob som är passande i år. Du kanske verkligen vill köpa sommarkläder, men bara med ekologiska eller rättvist handlade tyger, eller från en second hand-butik.

Du kan också söka på två stora städer, som "Berlin Stockholm". Google kommer att visa dig resultat som har att göra med flygresor, och inte till exempel hur det är att leva där. Google kommer att understryka olika reserutter med flyg i den inbyggda jämförelsemotorn. För att hitta tågbiljetter måste du rulla längre ned.

Resultaten är inte på något sätt förutbestämda utan följden av algoritmiska urval. Även utan personlig anpassning skapas unika söklistor optimerade för sökningar, användarens fråga och plats.

Du kan pröva det här själv. Resultaten blir olika om du använder citationstecken, ändrar ordningen på städerna eller använder stavningar på olika språk, eftersom så många företag försöker optimera för detaljerna i olika sökningar.

Läsare som är bekanta med Google vet att de alternativa sökningar vi nämnde kräver andra sökfrågor. Det måste anges att vi är ute efter annat än att köpa kläder och flyga, till exempel genom att söka på "sommarkläder färger" eller "Berlin Stockholm att leva".

I vilket fall formar algoritmernas förinställningar det vi tänker på som det vanliga. Är vi inte noggranna med och reflekterande över vad vi vill ha när vi söker kommer det också att påverka åtminstone några människors handlingar. Dessa handlingar har mycket reella miljökonsekvenser.

Miljöskador som algoritmiska skador

Vi föreslår att sådana miljökonsekver kallas algoritmiskt förkroppsligade utsläpp. Med det menar vi utsläppspotentialen i innehållet som algoritmiska informationssystem, som sökmotorer, Facebook och TikTok, föreslår som det första resultatet eller valet.

Vår forskning så här långt är begreppslig, men vi hoppas kunna utveckla metoder för att kvantifiera begreppet i framtiden. För närvarande kan vi se att sökresultat tenderar att föreslå handlingar med höga kolutsläpp.

Vi kan också notera att företag som erbjuder flygjämförelser, eller snabbmode med höga volymer och snabb omsättning av plagg, också kan optimera sina hemsidor för att rankas högre i sökmotorer. Sådana företag tenderar att ha större ekonomiska resurser än mer hållbara alternativ (till exempel små märken för ekologiska eller återanvända kläder).

Under de senaste åren har forskare understrukit den skada som algoritmiska beslut kan göra på människor, genom att till exempel reproducera ras- och könsstereotyper. Det kallas ofta algoritmisk skada.

Begreppet algoritmiskt förkroppsligade utsläpp ställer frågan om att ta algoritmiska skador ett steg längre. Det visar att algoritmiska beslut har verkliga konsekvenser för både människor och planeten.

Det är också ett exempel på hur algoritmiska beslut har konsekvenser bortom omedelbara skador på individer. Med andra ord: Hur algoritmer fungerar och formar våra handingar spelar roll. Alltmedan klimatkrisen accelerar har vi bara börjat fråga oss hur algoritmer formar hur vi tänker och handlar om miljön.

En talesperson för Google gav följande kommentar till denna artikel (på engelska):

"On Google Search, our goal is to connect people with timely, relevant and helpful information to make the sustainable choice an easier choice. We fundamentally design our Search ranking systems to surface high quality, reliable information on topics like climate change. To complement those efforts, we’ve also developed a number of features to give people helpful context to make informed decisions about sustainability, including helping people quickly access information about the environmental impact of goods and services that they see in results. We collaborate with thousands of partners across multiple industries — from cities and governments to companies and nonprofits — to advance sustainability and climate progress."