Networked Silences: Bakgrund

Det betyder att social media ofta förstärker extrema åsikter, göder ilska och drar fördelar av polarisering mellan grupper. Kommersiella sökmotorer å andra sidan smälter in i vardagen och tenderar att leverera innehåll som inte utmanar den existerande ekonomiska och sociala ordningen, eller som bekräftar tidigare föreställningar. Sammantaget blir resultatet för samhället en nästan allomfattande informationsinfrastruktur perfekt konstruerad för att distribuera innehåll enligt olika sammanlänkade kommersiella logiker, men nästan helt utanför demokratiska institutioners kontroll, med stora konsekvenser för miljökommunikation.

Det är därför förståeligt att mycket av den kritiska forskningen om sociala mediers och sökmotorers roll i miljökommunikation handlar om de mer märkbara effekterna på till exempel diskursen kring klimatförändringar eller andra sätt på vilka extrema åsikter normaliseras. Mycket mindre uppmärksamhet ägnas åt hur sociala medier och sökmotorer bidrar till att skapa tystnad, förstärka okunskaper och osynliggöra vissa relationer. Faktum är att sociala medier och sökmotorer osynligt formar vardagens meningsskapande i miljöfrågor genom att inte bara föra upp vissa förståelser till ytan, utan också förskjuta andra till bakgrunden.

Sökmotorer och sociala medier påverkar ett brett spektrum av ämnen, som dessa exempel från tidigare forskning i programmet Mistra Environmental Communication:

• Influencerkultur baserad på bilder av idyllisk, spektakulär natur som utelämnar destruktiva eller vardagliga bilder av natur.
• Appar för att dela biologisk mångfald som belönar kommunikation om sällsynta arter men inte vardagliga naturupplevelser.
• Svartlistning av ämnen som sociala mediekommunikatörer undviker att använda för att inte dra på sig koordinerade negativa reaktioner.
• Sökförslag som osynliggör alternativ till kolintensiva verksamheter.
• Internetanvändare som undviker upprörande ämnen genom att inte gilla, följa eller söka.
• Strategiskt spridd desinformation genom utnyttjande av algoritmers logik och plattformars interaktion.
• Avsiktligt planterande av nyckelord som leder till att sökmotoranvändare avfärdar vetenskaplig konsensus till förmån för pseudovetenskap och konspirationsteorier.
• Väckande av tvivel genom att skapa buller som överröstar etablerad politik eller vetenskap.

På dessa sätt samproducerar algoritmer, sociala medier och sökmotorer, och de människor och organisationer som använder dem, diskurser, praktiker och kommunikativa normer som implicit eller explicit döljer oro, förmörkar vissa perspektiv och/eller genererar okunskaper och tvivel kring miljöfrågor. Vi föreslår att dessa kallas nätverkstystnader (networked silences). Som en del av kollektivt meningsskapande kring miljöfrågor har sådana nätverkstystnader verkliga implikationer för vetande och handling i vardagen, samhället och politiken och formar därmed möjligheterna till meningsfulla förändringar. Det är därför av stor vikt att kartlägga dessa nätverkstystnader och förstå de specifika mekanismer som möjliggör och upprätthåller dem.