Konsumtion

I miljö- och hållbarhetsstyrningens verktygslåda har den konsumtionsförändrande kommunikationskampanjen ingått redan sedan miljöarbetets barndom. Såväl myndigheter som ideella organisationer med miljö- och hållbarhet på agendan genomför kommunikationskampanjer som adresserar individer i deras konsumentroll med syftet att förändra kollektiva konsumtionsmönster.

Förhoppningsfulla begrepp som ”klimatsmart konsumtion”, ”hållbara konsumenter” har etablerats i en djungel av andra konsumtionsbegrepp och konsumtionsmodeller. Men det finns alltjämt en hel del oklarheter om vilken roll konsumtionsförändrande kommunikation fyller för samhällets miljö- och hållbarhetsstyrning, och inte minst hur en välavvägd konsumtionsadresserande kampanj kan designas och genomföras. Svårigheterna att göra välavvägda konsumtionskampanjer består både i att förstå, reflektera och ta hänsyn till såväl konsumtionens strukturella roll i samhället, konsumtionens betydelse för individen och de komplexa kommunikativa processer som skapas av kampanjinterventioner och som kan påverka samhället och individer på såväl önskade och väntade sätt, som på andra plan än det var avsett.

I detta forskningsprojekt vill vi utveckla kunskap om konsumtionssamhället, konsumtionspsykologin och kommunikation som är till nytta för kommunikatörer som arbetar med konsumtionsförändrande kampanjer. Vi tror att det är viktigt att kombinera sociologiska perspektiv med miljöpsykologiska perspektiv på konsumtion och kommunikation. Det är också viktigt att gå bortom den budskapsorienterade kommunikationsplaneringen och se bortom sändare-mottagare modellen, och ta individen och hennes situation i rummet, det sociala sammanhanget och kommunikationssituationen på stort allvar.

I forskningsprojektet meta-diskurser för hållbar konsumtion närmar vi oss den konsumtionsförändrande kommunikationskampanjen med frågor två olika håll:

1. Vilket språk, modeller, antaganden och teorier används av aktörer som planerar och genomför konsumtionsförändrande kommunikationskampanjer och vilka ideer om samhället, individen, kommunikation och förändring ryms i dessa modeller?
2. Hur påverkar individens rumsliga situation hur hon kommer att reagera på budskap om konsumtionsförändringar