Genomförda aktiviteter

Effektiv och lönsam nötköttsproduktion

Vall och bete, Bengtsfors - Fältdag

På måndagen 24 juni 2024 sammanstrålade ett gäng lamm-, nötkötts- och mjölkproducenter på natursköna Närsidans Gård utanför Bengtsfors i Dalsland. Fokus låg på vallodling och betesskötsel. Kvällen var ett samarrangemang med Länsstyrelsen i Västra Götaland, SustAinimal och Agroväst Gröna Möten.

Kvällen inleddes med att Jesper och Hanna Närsgård berättade om den ekologiska mjölk- och nötköttsproduktionen som bedrivs på gården.

Lina Morin, växtodlingsrådgivare, berättade om vad som är viktigt att tänka på vid vallodling och gav konkreta råd till lantbrukarna. Elin Mattsson, lantbruksdjursrådgivare, pratade om ekologisk produktion och visade upp den nya checklista som lantbrukare kan använda vid kontroll av ekologisk produktion.

Erika Geijer, Gård & Djurhälsan, föreläste om de olika sjukdomar och parasiter som kan drabba nötkreatur och får. Lars Johansson, Länsstyrelsen, berättade om de olika värden som spelar in när en restaureringsplan tas fram för naturbeten och viktiga faktorer att tänka på.

Gröna beten, friska lamm – Betesvandring

Den 18 juni 2024 samlades ett tjugotal fårintresserade på Strömma naturbrukscentrum för att få lära sig mer om skötsel av naturbetesmarker och optimal betesstrategi för friska, välmående får och lamm. Caroline Dahrén, Agroväst Gröna möten hälsade alla välkomna och Lisa Persson, Sjuhärads fåravelsförening, visade fårhuset och berättade om skolan.

Karin Persson, Länsstyrelsen, pratade om skötsel av naturbetesmark och vilken hjälp Länsstyrelsen kan erbjuda med att inventera betesmarker. Arter som känns igen av många, såsom prästkrage, skogsklöver, kärringtand och vädd indikerar att det kan finnas andra intressanta arter vid en närmare granskning. En av många skötselåtgärder på naturbetesmark kan vara sent betessläpp. Ett senarelagt betessläpp gynnar de växter som genom tiderna anpassat sig till slåtter samt de pollinerare som behöver pollen från specifika växter för sin fortplantning. I denna ravin finns sandblottor och ängsvädd – en ljuvlig kombination för det hotade Guldsandbiet, läs mer om biet via länken https://biodivers.se/files/broschyr_guldsandbi_2b.pdf. Sent betessläpp är dock inte lämpligt för lamm och digivande tackor som har betydligt högre krav på näringsinnehåll än vad vedartat gräs kan ge.  

Spätt gräs och baljväxter ger lamm och digivande tackor goda förutsättningar för att växa bra och ge mycket mjölk utan att ta från sitt eget hull. Kajsa Lätt från Hushållningssällskapet Västra går igenom vallväxter som är lämpliga för skörd och bete samt skördetidpunktens betydelse för grovfodrets kvalitet. Grovfoderanalyser är till god hjälp vid foderstatsberäkningar och fungerar även som ett kvitto på hur gödslingsstrategin fungerar. Att arbeta förebyggande mot parasitangrepp är a och o för lammuppfödare och Kajsa gav många tips på hur man som lammuppfödare ska tänka och göra för att djuren ska må bra. Vallåterväxt passar bra till avvanda lamm och digivande tackor medan naturbetesmarker är utmärkta för sinlagda tackor som inte har lika högt krav på näringsinnehåll.

Kvällen samarrangerades av SustAinimal, Sjuhärads Fåravelsförening och Agroväst Gröna Möten.

Vall och bete, Läckö Kött - Fältdag

Måndagen 27 maj 2024 samlades ett trettiotal lantbrukare på Kållandsö för att lära sig mer om vall och bete till får och nötkreatur. Efter inledande fikastund berättade Mikael och Martin på Läckö Kött om sin verksamhet vilken inkluderar både nötköttsproduktion och egenförsäljning av kött i gårdsbutik. Därefter genomfördes ett stationsupplägg med föreläsare från Länsstyrelsen och Gård & Djurhälsan. Åsa Flodin, växtodlingsrådgivare, gick igenom olika vallodlingsstrategier. Elin Mattsson, lantbruksdjursrådgivare, presenterade den nya checklista som Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram där ekologiska dikalvsproducenter kan se vilken dokumentation som krävs vid kontroll.

Egenförsäljning och vidareförädling av kött diskuterades under ledning av Johanna S Eriksson medan Erika Geijer på Gård & Djurhälsan föreläste om olika parasiter och sjukdomar som kan dyka upp hos betesdjur.

Dagen avslutades med att Erik Linnarsson, Länsstyrelsen, i fält berättade om viktiga faktorer att tänka på när naturbetesmarker ska restaureras. Evenemanget var ett samarrangemang med Länsstyrelsen i Västra Götaland, SustAinimal och Agroväst Gröna Möten.

Digital betesdrift – Webbinarie

Den 22 maj 2024 samarrangerade Länsstyrelsen Västra Götaland, SustAinimal, SmartAgri och Agroväst Gröna Möten ett digitalt lunchmöte med fokus på digitala verktyg som kan användas för djur på bete.

Webbinariet inleddes med kort information från Elisabeth OHara, RISE, om det nybildade Kunskapsnavet Animalieproduktion. Därefter tog Oleksiy Guzhva, forskare på SLU, över för att berätta mer om de lösningar som han arbetar med. Parasitövervakning via rörelsemönster är ett forskningsprojekt där man har tittat på om vi med digitala verktyg kan identifiera och punktbehandla nötkreatur infekterade med magtarmparasiter. Vidare visade Oleksiy även arbetet som fortgår med appen PickAMoo där lantbrukaren i framtiden förhoppningsvis kan fotografera djuret för att få reda på vikten.

Animalienavet har skrivit en sammanställning av workshoppen som går att läsa här: Digital parasitövervakning vid betesdrift

Hållbar och lönsam betesdrift - Workshop

Den 6 februari 2024 träffades ett 20-tal intresserade mjölk-, lamm- och nötköttsproducenter för att diskutera hållbara och resilienta betessystem i ett förändrat klimat i Västerlanda bygdegård utanför Lilla Edet. Värd för dagen var SustAinimal Nod Väst genom Agroväst Gröna Möten.

Under förmiddagen föreläste tre lantbrukare om hur betesstrategin ser ut på deras respektive gårdar. Vi fick höra mjölkproducent Anna Carlsson berätta om hur de arbetar med att mäta betestillgång, skapa prognoser för betestillväxt och nyttja potentialen i betesväxterna på mest optimala sätt för sin 220 kor stora besättning. Dikalvs- och nötköttsproducent Svante Gustafsson sköter mer än 600 hektar åkermark, naturbetesmark och skogsbeten med hjälp av dikor och ungdjur. Han berättade om hur han grupperar djuren för att effektivisera betesdriften och djurhanteringen, vikten av långsiktiga arrendeavtal och känslan av framtida hållbarhet genom att nyskapa eller restaurera naturbetesmarker. Lammproducent Hanna McKernan berättade om hur hon använder sina 70-talet tackor till att restaurera nya betesmarker, ogräsbekämpa och efterbeta i ekologiska fröodlingar samt under fruktträd. Fåren bidrar därmed med dubbel nytta genom att betet minskar den mekaniska ogräsbekämpningen.

Efter lunchen delades deltagarna in i mindre grupper efter djurslag; mjölk-, lamm- och nötköttsproducenter. Frågorna som diskuterades var bland annat den framtida betesdriften – vad är bra och vad kan förbättras? Det fördes även diskussion om betet som foder, betesplanering samt vad deltagarna önskade för kommande aktiviteter inom ämnet. Resultatet från eftermiddagens diskussioner kommer att användas i kommande aktiviteter inom SustAinimal Nod Väst. Dagen avslutades med ett studiebesök hos Johan Stegard som föder upp nötkreatur på enbart gräs och grovfoder på Elfhems gård, strax utanför Västerlanda.

Jakten på det perfekta nötköttet

Den 12 oktober 2023 presenterade forskare resultat från ett tvärvetenskapligt projekt som har målet att hitta vägar för att åstadkomma det kött konsumenterna efterfrågar samtidigt som produktionen i primärledet ska vara lönsam, klimateffektiv och i övrigt miljömässigt uthållig. En väg kan vara grovfoderbaserad uppfödning av köttraskorsningskvigor från mjölkproduktionen.

En av föreläsarna var Anna Hessle, som presenterade resultat kring uppfödning av mjölk x köttraskvigor och Mikaela Jardstedt som presenterade forskning på temat ekonomi och klimat, båda är aktiva i SustAinimal.

Betesstrategi för tillväxt och Biologisk mångfald - Fältvandring

Söndag 3 september 2023 var det fältvandring på Kashults gård, Undenäs i Västergötland, med diskussioner om betesstrategi och biologisk mångfald. Under vandringen genom restaurerade betesmarker berättade forskare Anna Hessle, aktiv i SustAinimal bland annat om vad som krävs för att uppfylla NRL - Nature Restauration Law, och om forskningresultat från ett projekt med köttraskorsningar där man följt tillväxt på bete och skillnader mellan raser. Fältvandringen arrangerades i samarbete mellan LRF, SLU och Svenska vallföreningen.

Vetegräs i ett förändrat klimat - Fältvandring

Kan vetegräs vara en ny fodergröda i ett förändrat klimat? Nya grödor utvecklas ständigt för att anpassa jordbruket till förändrade förutsättningar som klimatförändringen tvingar fram. Den 21 juni 2023 deltog över 30 personer (lantbrukare, rådgivare, lärare, forskare) i en fältvandring vid Mariedals slott för att lära sig mer om det fleråriga vetegräset Kernza, som är en potentiell ny gröda för Sverige. Kernza kan användas till bete och skördas både som grovfoder och till kärnskörd under många år samtidigt som det utvecklar ett djupt rotsystem som bidrar till kolinlagringen i jorden, och till att förhindra erosion. Därför finns det ett stort intresse för denna nya gröda. Fältet på Mariedals Egendom såg mycket bra ut trots torkan. Det blev många intressanta diskussioner som förhoppningsvis kan bidra till att föra utvecklingen kring kernza framåt!