Biotoputformning
I dagens tätbebyggda städer är det en utmaning att möta samtidens utmaningar som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. I den här kursen lär du dig att genom att analysera omgivningen bedöma vilka nyskapade biotoper som skulle leverera mest ekosystemtjänster på en specifik plats genom att till exempel fungera som en grön korridor.
Med hjälp av kunskaper inom ekologi, markvetenskap, markbyggnad och ekoteknik lär du dig att utforma nya vegetationstyper och biotoper och skapa handlingar för att sedan kunna bygga dem. Kursen innehåller ett praktiskt moment där du får bygga en testanläggning för ny biotop.
Information från kursledaren
Välkommen till kursen Biotoputformning.
I kursen kommer vi att ha fokus på att fördjupa och tillämpa de kunskaper som behövs för utformning och anläggning av biotoper som är anpassade till sin plats och omgivning. Denna kurs är ny från detta läsår.
I denna kurs ingår en tvådagars studieresa till Malmö för att bl.a. studera biotoptak. Som student bekostar du resa och uppehälle.
Studenter med särskilt pedagogiskt stöd ska kontakta kursledaren om ni önskar anpassningar. Skicka ert intyg som finns i Nais med rekommendationer om anpassningar gärna innan kursstart för att ge möjlighet till god planering av eventuella anpassningar.
//Anders Glimskär
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-06-01 och 2025-06-22
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1455 Biotoputformning, 15,0 Hp
Biotope analysis and constructionÄmnen
Landskapsarkitektur BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Vegetationstyper och markekologi | 6,0 | 0001 |
| Naturlika planteringar | 4,5 | 0002 |
| Anläggning av biotoper | 4,5 | 0003 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:- 90 hp landskapsarkitektur
- 10 hp markvetenskap
- 5 hp i biologi
Mål
Syftet med kursen är att ge studenten fördjupade kunskaper om nordiska vegetationstyper och deras biotoper för att kunna bygga önskade biotoper från grunden i tex stadsmiljö och vid restaureringsprojekt. Syftet är även att ge studenterna en fördjupad kunskap om ekoteknik i skapandet av ekosystemtjänster.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- identifiera de vanligaste biotoperna i Sverige och redogöra för vilka mark-, vatten- och klimatförutsättning dessa vegetationstyper har
- redogöra för grunderna för hur nya biotoper kan skapas
- redogöra för olika överbyggnader och tekniska detaljer för att skapa ny mark på byggda konstruktioner så som t.ex. tak eller bjälklag.
Färdighet och förmåga
- utifrån analys av biotoper i närområdet och en plats begränsande faktorer föreslå vilken biotop som är bäst lämpad att anlägga på platsen där särskild hänsyn tas till ekologiska faktorer
- tillämpa grunderna i skapandet av nya biotoper med fokus på marksubstrat, växter och vatten
- med handledning skapa ritningar med rambeskrivning för anläggning av nya biotoper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över möjligheten med biotopskapande i relation till människas behov samt övriga djurs och organismers behov
- reflektera över hur en landskapsingenjör kan tillskapa ekosystemtjänster genom olika projekt och därigenom bidra till att skapa hållbarare städer.
Innehåll
I den här kursen fördjupar studenten sina kunskaper i ekologi, markvetenskap, markbyggnad och ekoteknik. Genom denna fördjupning erhålls kunskaper i att identifiera, analysera och utforma vegetationstyper och biotoper. Studenten får också träna sina färdigheter i att utifrån omgivningen bedöma vilken/vilka nyskapade biotoper som skulle kunna leverera mest ekosystemtjänster genom att till exempel fungera som grön korridor. Genom att varva teori, exkursioner och praktiska moment får studenterna utveckla sin förmåga att utforma och skapa handlingar för nya vegetationstyper och biotoper. Kursen innehåller flera obligatoriska moment.
Inom kursen utformar och bygger studenten en testanläggning för ny biotop med handledning och utifrån de kunskaper som studenterna tillgodogjort sig i kursens tidigare skede, detta är en gruppuppgift. Syftet är att skapa en förståelse för både möjligheten och komplexiteten inom eko-teknik och i uppbyggnaden av nya biotoper.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända övningsuppgifter och tentamen, samt deltagande vid obligatoriska exkursioner och seminarium.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Eventuella kostnader i samband med exkursioner kan komma att betalas av studenten, information om detta ges via kurshemsidan.Rekommenderade förkunskaper:
Grundläggande kunskaper i ekologi, markvetenskap, växtkännedom och växtanvändning, växtfysiologi och markprojektering motsvarande de två första åren på landskapsingenjörsprogrammet.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för ekologi
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Paltseva, Anna. 2024. The Urban Soil Guide. A field and lab manual. Springer Nature Switzerland, Cham.
https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-50777-9
Rydin, Håkan m.fl. (red.) 1999. Swedish Plant Geography. Acta Phytogeographica Suecica 84, Uppsala.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:565333/FULLTEXT01.pdf
Garnier, Eric m.fl. 2016. Plant Functional Diversity: Organism traits, community structure, and ecosystem properties. Oxford University Press, Oxford.
https://academic.oup.com/book/36288
Pettersson Skog, Anna m.fl. 2021. Grönatakhandboken. Svensk byggtjänst, Stockholm.
https://gronatakhandboken.se/pdf/
**Referenslitteratur**
Deboeuf de los Rios, Gaëtane m.fl. 2023. Renaturing cities: Methods, examples and recommendations. Agence régionale de la biodiversité, Paris.
Dunnett, Nigel & Hitchmough (red.) 2004. The Dynamic Landscape. Design, ecology and management of naturalistic urban planting. Taylor & Frances, London.
Gustavsson, Roland och Ingelög, Torleif. 1994. Det nya landskapet. Kunskaper och idéer om naturvårde, skogsodling och planering i kulturbygd. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Hägglund, Björn och Lundmark, Jan-Erik. 2918. Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem. Del 3: Markvegetationstyper – skogsmarksflora. 7:e upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Påhlsson, Lars (red.) 1998. Vegetationstyper i Norden. 3:e upplagan. TemaNord 1998:519. Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn.
Sutton, Richard K. (red.) 2015. Green Roof Ecosystems. Ecological Studies, Analysis and synthesis, volume 223. Springer International Publishing AG, Cham.