Sommarkurs i agrarhistoria
Kursen behandlar jordbruket historia, hur jordbruket påverkat landskapet och om hur spår efter äldre tiders jordbruk kan förstås och skötas. Det gäller så väl historiska- som biologiska värden som finns i äldre jordbrukslandskap.
Kursen är på distans med möjlighet till två frivilliga dagar med praktiska övningar.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LB0094
Läsåret 2023/2024
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50172)
2024-06-03 - 2024-09-01
Läsåret 2022/2023
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50021)
2023-06-05 - 2023-08-27
Läsåret 2021/2022
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50084)
2022-06-06 - 2022-08-28
Läsåret 2020/2021
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50077)
2021-06-07 - 2021-08-29
Läsåret 2019/2020
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50015)
2020-06-08 - 2020-08-30
Läsåret 2018/2019
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50017)
2019-06-03 - 2019-09-01
Läsåret 2018/2019
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50032)
2019-06-10 - 2019-09-01
Läsåret 2017/2018
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50042)
2018-06-04 - 2018-09-02
Kursplan och övrig information
Kursplan
LB0094 Sommarkurs i agrarhistoria, 10,0 Hp
Summer course in Agrarian HistoryÄmnen
Landskapsarkitektur Lantbruksvetenskap Lantbruksvetenskap LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 10,0 | 0002 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet.Mål
Under sommarkursen i agrarhistoria lär du dig att förstå hur landskapet har formats av böndernas arbete och husdjurens bete, och hur och varför den agrara markanvändningen har förändrats genom historien.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
redogöra översiktligt för den agrara utvecklingen i Sverige
redogöra för grundläggande principer för det agrara landskapets rumsliga organisation och hur och varför denna har förändrats över tid
identifiera och tolka vissa agrarhistoriska betydelsebärare i landskapet
redogöra för karakteristiska drag i det agrara landskapets biologiska innehåll
redogöra för hävd- och odlingsmetoder under olika tidsperioder
Innehåll
Kursen innehåller föreläsningar, fältvandringar och praktiska övningar. Individuella uppgifter under icke schemalagda veckor.
Under sommarkursen i agrarhistoria lär du dig att förstå hur landskapet har formats av böndernas arbete och husdjurens bete, och hur och varför den agrara markanvändningen har förändrats genom historien. Kursen ger också en översikt i svensk agrarhistoria, så som äldre tiders djurhållning, odling och teknik samt i grundläggande bebyggelsehistoriska begrepp. Vid fältvandringar identifieras och diskuteras historiska betydelsebärare i det agrara landskapet liksom hävdrelaterade biotoper, hävdgynnad vegetation och inverkan av gödsling.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Examination görs delvis i fält men också genom projektarbete och hemtentamen. God närvaro vid föreläsningar och övningar är en förutsättning för att klara examinationen.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Cserhalmi Niklas. 2021. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Sveriges hembygdsförbund, sidan 85–224. OBS! Ny omarbetad upplaga (Kan beställas från Sveriges Hembygdsförbund, https://butik.hembygd.se/products/farad-mark ca 395 kr.)
Cserhalmi, Niklas. 2006. Jordbrukslandskapets berättelser. Landskapstolkning på Krusenberg. Avdelningen för agrarhistoria.
Eklundh Bertil. m.fl. 1949. Arbetsledaren. Praktisk handbok för lantbruksbefäl. s. 177–202
Emanuelsson, Urban. 2009. Europeiska kulturlandskap, Hur människan format Europas natur, Stockholm, Formas. Sidorna 1–77, 102–182 och 334–356. (Boken kan t.ex. köpas genom Adlibris och Bokus 405–407 kr)
Flinck, Maria. 2005. ”Trädgårdar”, i Tunón, H., Pettersson, B. & Iwarsson, M.(red.). Människan och floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sidorna 291–300
Framtidens naturvärden i kulturmiljöer – fallstudie Gamla Uppsala. 2018. Red. Ljungkvist, J. & A. Ekblom, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Kapitel 5 och 7 (s. 91–114 och 131–174). http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204551/FULLTEXT01.pdf
Gren, Leif. 1997. Fossil åkermark. Äldre tiders jordbruk – spåren i landskapet och de historiska sammanhangen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Sidorna 23–26 och 96–105.
Gustavsson, Roland. och Anna Peterson. 2004. ”Autenticitet i förvaltning och bevarande”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 48:52–58.
Håkansson, August. 1997. ”Dränering, sjösänkning och ängsvattning”. i Larsson, Bengt. M.P., Mats Morell, Janken Myrdal (red). Agrarhistoria. Stockholm LT. Sidorna 92–102
Israelsson (Martiin), Carin. 2005. Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850–1914. Hedemora, Gidlunds. S. 189–202.
Larsson, Jesper. 2011. ”Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, sidorna 222–237.
Lennartsson, Tommy & Westin, Anna. 2019. Ängar och slåtter: historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1331194/FULLTEXT01.pdf
Lennartsson, Tommy och Weronika Axelsson Linkowski. 2011. ”Traditionell markanvändning och biologisk mångfald”, i Almstedt Jansson, Malin, Torbjörn Ebenhard & Jonny De Jong (red.) Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald. s. 128–146.
Martiin, Carin. 2011. ”Genom landskapet i kornas spår: Mjölkkorna har varit nyckelfigurer i det gångna seklets förändrade markanvändning”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, s. 189–206.
Myrdal, Janken och Mats Morell. 1997. ”Fodertäkt, skörd och tröskning”, i Larsson, Bengt. M.P., Janken Myrdal och Mats Morell (red.). Agrarhistoria. Stockholm, LT. s. 153–165
Päiviö (Sjaunja), Eva-Lotta. 2008. Det agrara landskapet på vinst eller förlust – Biologiska och historiska värden inom lantbrukets nya uppdrag. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2008:95. sidorna 15–33.
Slotte Håkan. 1997. ”Hamling – historisk tillbakablick och råd för naturvårdare”. Svensk botanisk tidskrift 91:1–21.
Tollin, Clas. 2004. ”Historien i landskapet – om metoder att beskriva agrarlandskapet och dess komponenter”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 47:19–29.
Werne, Finn. 1993 (2017). Böndernas Bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Höganäs: Wiken. (Båstad: Arkitektur & Kultur). Sidan 8–109.
Totalt cirka 830 sidor.
Cserhalmi 2021, Emanuelsson 2009 och Werne 1993 (2017) finns att köpa eller låna. Övriga titlar finns tillgängliga på nätet eller genom Canvas.
Skötselhandböcker, handböcker, instruktioner m.m
Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar år 2015. Jordbruksverket 2015
Danielsson Robert. 2006. Handbok i fornminnesvård. Riksantikvarieämbetet. (Finns digitalt på Riksantikvarieämbetes hemsida: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.raa.se%2Fpublicerat%2F9789172094222.pdf&ei=54J1VcuKKcScsgGB-5mICA&usg=AFQjCNED-tZ0pldWrmyjNcmuKwi_nYrT1w&bvm=bv.95039771,d.bGg)
Fria eller fälla - En vägledning för avvägning vid hantering av träd i offentliga miljöer. 2014. Red. Mebus, F. Stockholm, Riksantikvarieämbetet http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7812
Höök Patriksson, K. (red) 1998. Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket.(finns digitalt via följande länk.) https://issuu.com/jordbruksverket/docs/ovr3_1
Jordbruksverket 1999. Maskiner och redskap i naturliga fodermarker.
Kulturmiljölag (1988:950). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1988950-om-kulturminnen_sfs-1988-950/
Lennartsson, Tommy, Tomas Ljung och Anna Westin. 2015. Inventering av biologiskt kulturarv. RAÄ. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234613/FULLTEXT01.pdf
Stenholm Jakobsen, R. 2013. Hamla lövträd - en manual. Göteborgs universitet.
Stenholm Jakobsen, R. 2015. Liehandboken. Göteborgs universitet.
Åberg S. 1997. Bygga gärdesgård. 1997:9, Länsstyrelsen i Kronobergs län.