Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer
Information från kursledaren
Hej och välkommen till lantbruksvetenskapskursen!
Undervisningen är planerad för att ges i sal på campus och digitalt via Zoom. Observera dock att schemat är preliminärt. Var därför noga med att stämma av eventuella schemauppdateringar innan kursstart.
Kursintroduktionen kommer att ske den 16 januari kl. 09:15–12:00 i Sal W. Det är obligatoriskt att du deltar på introduktionen, eftersom att du då har möjlighet att ställa frågor.
Vi kommer att använda plattformen Canvas som du får tillgång till vid kursstart. Där kommer det att finnas information, handouts och mycket annat. Där hittar du också en länk till Zoom som kommer att användas under kursens gång.
Avslutningsvis vill vi påminna dig om att du måste registrera dig på kursen i Ladok, inte minst för att kunna komma åt Canvassidor.
Schemat för kursen kommer att publiceras på den här sidan senast 4 veckor före kursstart.
Återigen, varmt välkommen till kursen!
Vänliga hälsningar Monika, Rebecca, Cecilia, Ida, Libére, Karin, Sara och Patrik
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LB0105-30063 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LB0105
Läsåret 2023/2024
Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer (LB0105-30303)
2024-01-15 - 2024-03-19
Läsåret 2021/2022
Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer (LB0105-30178)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2020/2021
Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer (LB0105-30254)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2019/2020
Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer (LB0105-30059)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2018/2019
Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer (LB0105-30112)
2019-01-21 - 2019-03-25
Kursplan och övrig information
Kursplan
LB0105 Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer, 15,0 Hp
Agricultural science for food agronomistsÄmnen
LantbruksvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Växtproduktion | 2,0 | 0402 |
| Företags- och nationalekonomiskt perspektiv | 2,0 | 0403 |
| Animalieproduktion | 2,0 | 0404 |
| Landsbygdsutveckling | 2,0 | 0405 |
| Lantbruksvetenskap | 7,0 | 0406 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande grundläggande behörighet.Mål
Kursen syftar till att ge studenterna på agronomprogrammet i livsmedelsvetenskap kunskaper om och en förståelse för lantbrukssektorns förutsättningar, funktioner och samspel med det övriga samhället.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Översiktligt beskriva biologiska och ekologiska förutsättningar för växtodling, och hur dessa påverkar växtodlingen på olika platser samt hur olika åtgärder försöker överbrygga platsgivna begränsningar.
Känna igen viktiga kulturväxter, arbetsmoment, maskinbehov och deras eventuella miljöpåverkan, inom växtodling.
Översiktligt beskriva grundläggande biologiska skillnader mellan olika viktiga husdjursslag i lantbruket, som påverkar vad de används till och vilka krav det ställer på utfodring och skötsel samt etiska aspekter på husdjurshållning. - Översiktligt beskriva viktiga praktiker i animalieproduktionen.
Översiktligt beskriva aspekter av landsbygdens historia (landskapet, historiska resurser).
Känna till och beskriva de landsbygdspolitiskt viktigaste institutionerna i Sverige.
Översiktligt redogöra för nationalekonomiskt tänkande samt företagsekonomiska perspektiv, med tillämpning på lantbruksföretag.
Argumentera och problematisera kring hållbarhetsfrågor inom svenskt lantbruk.
Innehåll
Vid föreläsningar, seminarier, projektarbeten och övningar behandlas lantbrukets ekonomi, resurser, metoder – inklusive teknik – för produktion av varor och tjänster, med fokus på svenska förhållanden. Kursens olika moment binds samman med ett syntesarbete som pågår under hela kursen.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursens mål examineras genom skriftliga prov, muntliga redovisningar och aktivt godkänt deltagande i obligatoriska moment, t.ex seminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Vissa föreläsningar genomförs på engelska. Kostnader för resor och mat som kan uppkomma under eventuella studiebesök bekostas av studenterna.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för molekylära vetenskaper
Medansvariga:
Betygskriterier
Betygskriterier och Examination för lärandemålen
|
Betyg |
3 |
4 |
5 |
Moment |
|
Lärandemål 1 - redogöra för de viktigaste förutsättningarna för växtodling, dess viktiga moment och tekniker, samt redogöra för miljöpåverkan från foderproduktionen |
Beskriva växtodlingens förutsättningar i Sverige samt utvärdera detta för olika produktionsformer. Känna till olika jordarter och deras odlings-egenskaper. Identifiera de viktigaste grödorna. Beskriva vanliga ogräs-typer och skadegörare. Ge exempel på odlingens miljöpåverkan. |
Beskriva växtodlingens geografiska skillnader för utmaningar och möjligheter. Identifiera jordbearbetningsmetoder och dess utförande i tiden. Beskriva jordarternas fysikaliska egenskaper. |
Resonera om växtodlingens utmaningar och möjligheter. |
Tentamen, delprov 1 och syntesarbete |
|
Lärandemål 2 - redogöra för de i Sverige vanligaste livsmedlens teknologiska egenskaper och kvalitet ur råvara- och processperspektiv |
Beskriva de berörda livsmedlens sammansättning och teknologiska egenskaper med råvara- och processperspektiv. Beskriva viktigaste förädlingsprocesser
|
På ett mer ingående sätt beskriva de berörda livsmedlens sammansättning, teknologiska egenskaper och inverkan av förädlingsprocesser på livsmedlets ätkvalitet |
Jämföra och utvärdera faktorer som påverkar livsmedlets kvalitet kopplad till råvaran och förädlingsprocesser inom livsmedelsindustrin
|
Tentamen, delprov 2 och syntesarbete |
|
Lärandemål 3 - redogöra för hur lantbruksföretag är uppbyggda, samt betydelsen av och regelverk kring stöd och bidrag |
Kunna beskriva den vanligaste uppbyggnaden av lantbruksföretag, och redogöra för bidrag och regelverk inom växt- och animalie-produktionen |
|
|
Syntesarbete |
|
Lärandemål 4 - använda och förstå nyckelord som beskriver det ekonomiska läget i ett företag
|
Beskriva och förklara de nyckeltal som används för att analysera ett företags ekonomiska läge |
Med god analytisk förmåga beskriva sambanden mellan ett företags bokslut och dess nyckeltal |
Självständigt beräkna ett företags nyckeltal utifrån företagets bokslut, och analysera företagets ekonomiska läge utifrån nyckeltalen. |
Tentamen, delprov 3 och syntesarbete |
|
Lärandemål 5 - redogöra för viktiga aspekter av landsbygds- och jordbrukspolitik, nationalekonomi samt nationella och internationella politiska organisationer |
Beskriva grundläggande aspekter inom landsbygds- och jordbrukspolitik samt nationella och internationella politiska organisationer. Beskriva centrala begrepp inom nationalekonomi. |
Förstå hur olika politikområden och politiska organisationer, nationella och internationella, påverkar landsbygdens och lantbrukets utvecklingsmöjligheter. Skrivet med "röd tråd", i huvudsak rättstavat och referenshantering är i huvudsak korrekt. |
Förmåga att problematisera politikens förmåga samt ge exempel på centrala politiska organisationers roller för landsbygdens och lantbrukets utvecklingsmöjligheter. Skrivet med tydlig "röd tråd", rättstavat och referenshantering är korrekt. |
Tentamen, delprov 4 och syntesarbete |
|
Lärandemål 6 - beskriva sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar för landsbygdsutveckling |
Redogöra för centrala begrepp för förståelsen av landsbygdens skilda sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar |
På ett mer ingående sätt beskriva centrala begrepp för analys av landsbygdens skilda sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar. Skrivet med "röd tråd", i huvudsak rättstavat och referenshantering är i huvudsak korrekt. |
Förmåga att använda sig av centrala begrepp för att analysera och problematisera olika sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar för landsbygdsutveckling. Skrivet med tydlig "röd tråd", rättstavat och referenshantering är korrekt. |
Tentamen, delprov 4 och syntesarbete |
|
Lärandemål 7 - Översiktligt beskriva grundläggande biologiska skillnader mellan olika viktiga husdjursslag i lantbruket, som påverkar vad de används till och vilka krav det ställer på utfodring och skötsel samt etiska aspekter på husdjurshållning.
|
Beskriva grundläggande biologiska skillnader mellan olika viktiga husdjursslag i lantbruket, samt vilka krav det ställer på utfodring och skötsel. Översiktligt beskriva viktiga produktionssystem i animalieproduktionen |
Redogöra för animalieproduktionens förutsättningar och krav med avseende på djurens beteende, djurskydd, avel och utfodring, och beskriver olika produktionssystem ingående med korrekt terminologi.
|
Resonera kring förutsättningar för olika produktionssystem samt kring tillämpningar av avel, skötsel och utfodring. |
Tentamen, delprov 5 och syntesarbete |
|
Lärandemål 8 - argumentera och problematisera kring hållbarhetsfrågor inom svenskt lantbruk. |
På en grundläggande nivå argumentera och problematisera kring hållbarhetsfrågor inom svenskt lantbruk. Detta innebär godkänt syntesarbete, muntligt och skriftligt. |
|
|
Syntesarbete |
Delprov
- Kursen är indelad i fem delprov samt syntes, ett delprov per huvudämne (program). För att få godkänt på kursen krävs godkänt på fyra delprov, i de ämnen som inte utgör huvudämne i det program studenten är antagen till, samt godkänt syntesarbete:
- 3 hp, Växtproduktion (Crop Production) – Delprov 1. Betygsskala U/3/4/5
- 3 hp, Livsmedel (Food Science) – Delprov 2. Betygsskala U/3/4/5
- 3 hp, Företags- och nationalekonomiska perspektiv (Business and Economics Perspective) – Delprov 3. Betygsskala U/3/4/5
- 3 hp, Landsbygdsutveckling (Rural Development) – Delprov 4. Betygsskala U/3/4/5
- 3 hp, Husdjur (Domestic Animals) – Delprov 5. Betygsskala U/3/4/5
- 3 hp, Syntes/Synthesis - Betygsskala U/G
Slutligt betyg på kursen
|
Betyg |
För att nå totalbetyget ska du uppnå: |
|
|
5 |
Uppfyller betyg 4, samt ett medeltal av delproven på 5. Bedömning av syntesarbete kan tas med vid bedömning för att höja till betyg 5 |
Godkänt deltagande i obligatoriska moment |
|
4 |
Uppfyller betyg 3, samt ett medeltal av delproven på 4. Bedömning av syntesarbete kan tas med vid bedömning för att höja till betyg 4 |
Godkänt deltagande i obligatoriska moment |
|
3 |
Godkänd skriftlig tentamen och godkänd skriftlig och muntlig projektpresentation. |
Godkänt deltagande i obligatoriska moment |
Litteraturlista
Mark och Växt
Powerpointpresentationer från föreläsningarna kommer att användas som kurslitteratur.
Förslag på bok för den intresserade (ej obligatorisk kurslitteratur):
Vår mat – odling av åker- och trädgårdsgrödor av Håkan Fogelfors, Studentlitteratur AB.
Förslag på material som kan användas som komplement från bransch- och rådgivningsorganisationer kommer att finnas på Canvas.
**Husdjur **
Husdjursdelen i kursen täcks till viss del av föreläsningar och powerpointpresentationer från dessa. Nedan finns förslag på litteratur som kan användas som komplement.
Broschyrer djurskyddsbestämmelser. Relevanta är Fjäderfä, Får och get, Gris, Nötkreatur: http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/djur-och-veterinarfragor/trycksaker9/djurskyddsbestammelser/index.html
Statistik om den svenska animalieproduktionens omfattning: https://jordbruksverket.se/download/18.78dd5d7d173e2fbbcda9888f/1597390149922/7_Kapitel%206_2020.pdf
Rapporter/artiklar som delvis beskriver de olika produktionssystemen
Värphöns:
https://stud.epsilon.slu.se/14084/1/Witthuhn_K_1804080.pdf
Slaktkyckling:
https://stud.epsilon.slu.se/16830/1/bengtsson-dm-210618.pdf
Grisar:
https://stud.epsilon.slu.se/13529/1/Hellqvist_J_180703.pdf
Nötkött:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1871141315000852#tbl1fnj
Mjölkkor:
Länkar till viktig bransch/rådgivningsorganisationer m.m. där mer detaljerat material om produktionsgrenarna finns att tillgå på Canvas:
**Landsbygdsutveckling **
**Obligatorisk läsning (gärna läst igenom innan introduktionsföreläsningen) **
Ekman, A. Utvecklingsbegreppet. I Ekman, A. Hansen, K. & Waldenström, C. (red.): Perspektiv på landsbygdsutveckling. Uppsala: SLU. Hittas på Canvas. (6 sid)
Litteraturförslag för fördjupning
Introduktion till landsbygdsutveckling
Syssner, Josefina (red.) (2018). Nya visioner för landsbygden. Boxholm: Linnefors förlag. Inledningen + Kapitel 1. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1306047/FULLTEXT01.pdf (27 sid)
Bygdell, C. (2014). Avsnittet ”Perspektiv på landsbygd” (s. 17-28) i C. Bygdell: Omsorgsfylld landsbygd: rumsliga perspektiv på åldrande och omsorg på den svenska landsbygden, Upplands fornminnesförenings tidskrift, Nr. 56. – https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:770264/FULLTEXT01.pdf (11 sidor)
*Genus och intersektionalitet *
De två kapitlen ”Kön och genus, femininitet och maskulinitet” och ”Intersektionalitet” i Lundberg och Werner (red) (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. En skriftserie om genusvetenskap n.5. Nationella sekretariatet för genusforskning. Hittas på Canvas. (8 sid)
*Civilsamhället *
Kapitel 1 “Civilsamhällets samhällsroll” (sid 17-38) i Harding. (2012). Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Hittas på Canvas (21 sid)
Politiska styrmedel, lantbruket och landsbygden
Cras, P. (2018). Service i framtidens landsbygdssamhällen. I J. Syssner (red.): Nya Visioner för landsbygden. Boxholm: Linnefors förlag. – https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1306047/FULLTEXT01.pdf (29 sid)
Eriksson, C. (2016). Jordbrukspolitik. I D. Silander & M. Öhlén (red.) Svensk politik och EU: hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU. Stockholm: Santérus. Hittas på Canvas. (18 sid)
Röös, E. (2021). Policy brief- Styrning för hållbar matkonsumtion. SLU Future Food. Hittas på Canvas (4 sid)
Trafikanalys. (2018). ABC om styrmedel. Hittas på Canvas (30 sid)
*Livelihoods och försörjning på landsbygden *
Hajdu, F. (2014). Lokala perspektiv kring hållbar försörjning på landsbygden i södra och östra Afrika. I S. Hagberg & G. Körling (red.): Resurser och politik i Afrika, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, YMER, s. 69-85 – http://slunik.slu.se/kursfiler/LB0085/30233.1617/Hajdu_2014.pdf (15 sid)
Hajdu, F. C. Eriksson, C. Waldenström, E. Westholm (2020). Sveriges förändrade lantbruk. Future Foods Reports 11. Uppsala: SLU – https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/fu-food/publikationer/future-food-reports/slu-futurefood_rapport_11.pdf (50 sidor)
*Samhällsvetenskaplig lantbruksforskning *
Waldenström 2018-Kap 8: Lantbrukets roll i framtidens landsbygder, s. 203. I Syssner, Josefina (red.) (2018). Nya visioner för landsbygden. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1306047/FULLTEXT01.pdf (25 sid)
Ekonomi
Artiklar, rapporter, och annat material som knyter an till föreläsningarna kommer att användas. Dessutom tillkommer artiklar och annan kompletterande litteratur från bransch- och rådgivningsorganisationer. Allt kursma