Grovfoder - odling och utfodring
Några saker som kursen behandlar är:
Växtarter och sorter för vall och grovfoderproduktion i Sverige.
Skötsel, produktion, konservering och utfodring av vall- och helsädesensilage.
Översikt över kons matsmältning.
Konventionell och ekologisk odling.
Bete och idisslare.
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-01-12 och 2025-02-02
Andra kursvärderingar för LB0117
Läsåret 2024/2025
Grovfoder - odling och utfodring (LB0117-50006)
2024-09-02 - 2025-01-19
Läsåret 2023/2024
Grovfoder - odling och utfodring (LB0117-50001)
2023-08-14 - 2024-01-01
Läsåret 2022/2023
Grovfoder - odling och utfodring (LB0117-10328)
2022-08-15 - 2023-01-01
Läsåret 2021/2022
Grovfoder - odling och utfodring (LB0117-10307)
2021-08-16 - 2022-01-02
Kursplan och övrig information
Kursplan
LB0117 Grovfoder - odling och utfodring, 7,5 Hp
Forage - cultivation and feedingÄmnen
Lantbruksvetenskap HusdjursvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 7,5 | 0001 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet för högskolestudier.Mål
Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om odling och konservering av grovfoder under svenska förhållanden, samt utfodring av grovfoder till idisslare.
Efter avklarad kurs ska den studerande kunna:
ge exempel på olika arter och sorter som används till grovfoder inklusive betesvall, samt översiktligt redogöra för metoder att etablera, gödsla och i övrigt sköta en grovfodergröda i olika delar av Sverige
översiktligt redogöra för samband mellan väderfaktorer och vallfoderproduktion, övervintring och näringskvalitet
redogöra för grundläggande principer och system vid ensilering av grovfoder, samt för effekten av odling och konservering på grovfoder- och mjölkkvalitet
översiktligt redogöra för idisslares digestion och metabolism, för fodervärdering och för vanliga fodervärderingsystem, samt planera lämplig grovfoderanvändning
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll:
Kursen behandlar produktion, konservering och utfodring av grovfoder i såväl konventionell som ekologisk produktion. Fokus ligger på grovfodrets användning till idisslare och kursen tar även upp idisslarnas ämnesomsättning. Med grovfoder avses vallfoder av gräs och klöver, samt helsädsensilage av spannmål, majs och baljväxter. Miljö- och hållbarhetsaspekter inom odling och utfodring av grovfoder kommer att adresseras inom kursens olika delar. I kursen diskuteras vetenskaplig metodik inom området.
Genomförande:
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, grupparbeten, fältstudier, studiebesök samt digitala diskussionsseminarier.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Vetenskapliga metoder, informationskompetens, muntlig och skriftlig kommunikation.
Följande moment är obligatoriska:
Fysisk träff samt digitala diskussionsseminarier.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig tentamen. Deltagande på obligatorisk träff och obligatoriska seminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
- Kursen går på distans med en fysisk träff. Den innehåller obligatoriska föreläsningar, fältstudier, grupparbete och studiebesök och äger rum under tre dagar i början på september. Specifika datum och plats meddelas efter antagningen. I övrigt ges föreläsningar och seminarier som videomöten utspridda över höstterminen.- För att tillgodogöra sig kursen rekommenderas att man har grundläggande kunskaper om lantbruksvetenskapliga begrepp.
- Litteratur, föreläsningar, inläsningsfrågor och examinationsfrågor på engelska kan förekomma.
- Tentamen sker som en eller flera muntliga seminarier och skriftliga hemtentor. Omtentamina erbjuds vid ett tillfälle på vårterminen.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för växtproduktionsekologi
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteraturlista Grovfoder – odling och utfodring
Om inte annat anges kommer litteraturen finnas elektroniskt i lärplattformen Canvas.
Kursböcker
Grassland use in Europe A syllabus for young farmers, A. van den Pol-van Dasselaar, L. Bastiaansen-Aantjes, F. Bogue, M. O’Donovan, C. Huyghe, eds, 2019, https://doi.org/10.35690/978-2-7592-3146-1
Vår mat – odling av åker och trädgårdsgrödor. Fogelfors, H. editor, 2015. Mycket allmänbildande bok som vi rekommenderar att du köper. Finns att låna på SLU-biblioteken som bok. Det finns också en ny upplaga: Vår mat - 9789144176055 | Studentlitteratur
Fogelfors, H. 2023. (red.). Sidhänvisningarna här gäller dock upplagan från 2015.
Fördjupningslitteratur
Forages – an introduction to grassland agriculture, Collins, M. m. fl. editor, 7de upplagan. Finns att låna på SLU-biblioteken som e-bok.
Kompletterande litteratur och sidhänvisningar för de olika delarna av kursen, om ej annat anges finns litteraturen i Canvas
Växtodling
Växtodling allmänt (introduktion och litteratur till flera föreläsningar)
- Norrländsk växtodling, Ericson, L. editor. 2018 Norrländsk växtodling | Externwebben (slu.se) Sid 5-10, 42-44 och 46-48
- Vår mat – odling av åker och trädgårdsgrödor. Fogelfors, H. editor, sid. 353-386. Finns att låna på SLU-biblioteken
- Lönsammare vallodling, Jafner, N, sid. 12-54, 66-79, 128-130 Finns i Canvas
- Grassland use in Europe A syllabus for young farmers, A. van den Pol-van Dasselaar, L. Bastiaansen-Aantjes, F. Bogue, M. O’Donovan, C. Huyghe, eds, 2019. Vallproduktion översikt. Sid 17-40. En överblick av vallar och naturbetesmarker i Sverige, sid 143-161.
Artkunskap
- Gräs i kulturlandskapet https://ograsradgivaren.slu.se/page/dokument/Grasfloran-2012.pdf I Canvas finns dokument med vissa kommentarer.
- Westerlind, E., Svanäng, K. & af Geijersstam. L. 2002. Artkaraktärer. Plantor av vallväxter och gagnväxter. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtodlingslära. Kompendium. 22 s.
- Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter, sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2020/2021. Halling m.fl. Uppsala
- Gustavsson, A.-M. 2001. Bestämning av rödklöverhalten i vall. Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk odling. Nr 3.
- Nilsdotter-Linde, N., Wallenhammar, A.-C., Jansson, J. och Stoltz, E. 2013. Rotröta påverkar uthålligheten hos vallbaljväxter. Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev 1, 1–2. http://svenskavall.se/DynamicFiles/ContentFiles/00002252/Vallbrev-nr-1-2014.pdf
Vallfröblandningar
- Nilsdotter-Linde, N. 2018. Slåttervallens liggtid – möjligheter och begränsningar. Ur: Blix Germundsson, L. (red.). SLU. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 71, 30:1–30.8. ISSN 0282-180X. germundsson-l-b-220512.pdf (slu.se)
- Larsson, S. m.fl. 2002. Vallfröblandningar för ekologisk produktion. Hushållningssällskapens multimedia.
- Olsson, M. 2014. Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell – ska örterna ha en plats i den svenska vallen? SLU. Institutionen för biosystem och teknologi. Examensarbete 15 hp. 42 s. https://stud.epsilon.slu.se/7697/1/olsson_m_150310.pdf
- Svanäng, K. och Frankow-Lindberg, B. 1994. Vitklöver som slåtterväxt. SLU. Fakta Mark/Växter 6. 6 s.
Bete
- Grassland use in Europe A syllabus for young farmers, A. van den Pol-van Dasselaar, L. Bastiaansen-Aantjes, F. Bogue, M. O’Donovan, C. Huyghe, eds. 2019. Bete, betesparametrar och betesskötsel – översikt, sid. 41-45, 47-72.
- Danielsson, G. Extensivt bete eller rotationsbete i fållor.
- Hessle, A. och Danielsson. 2023. Hur många betesdjur behövs för bevarad mångfald och hur stort blir metanutsläppet? Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev. 4, 1-2.
Nilsdotter-Linde, N., Salomon, E. och Spörndly, E. 2020. Blandningar av betesväxter och dess förmåga att motstå tramp vid rotationsbete. Vallkonferens 2020. SLU. Institutionen för växtproduktionsekologi. Rapport 30, 25–28. https://pub.epsilon.slu.se/16657/Vallanläggning
- Kämpe, S. och Andermo, S. 2010. Teknik för etablering av vall. HS Skaraborg, rapport nr 3.
Övervintring
- Halling, M.A. 1994. Övervintring av jordbruksgrödor – principer, skador och odlingsåtgärder. Fakta mark/växter nr 15.
Vallfoderkemi och smältbarhet
- Gustavsson, A.-M. 1989. Vallväxters kemiska sammansättning och yttre faktorers inverkan på smältbarheten. Tionde nordiske forskerkurs i plantekultur, 6-10 mars 1989. Finns i Canvas
Skördetid och kvalitet
- Gustavsson, A-M. 2014. Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr 5 (8 sidor).
- Gustavsson, A.-M. 1996. Virkning av klima og vaerforhold på naeringsverdi i grovfor – behov for höstetidsprognos. Faginfo nr. 2. Kvithamardagene. Planteforsk. Finns i Canvas.
- Spörndly, R. 2013. www.vallprognos.se Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev nr. 3 Vallbrev-3-2013.pdf (svenskavall.se)
Växtnäring till vall inklusive stallgödsel
- Norrländsk växtodling, Ericson, L. editor. 2018 sid 12-19, 21-27 och 29 Norrländsk växtodling | Externwebben (slu.se)
- Jordbruksverket 2021. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2022: En nyare version finns på Jordbruksverkets hemsida, men sidhänvisningarna gäller upplagan från 2021. Lämpliga sidor: 7-40 (kapitel 2 och 3, särskilt viktigt är avsnittet om regler för spridning av stallgödsel i kap. 3.2), 41-42 (4.1),), 58-66 (4.4), 71-72 (4.7) 72-82 (4.9-5.3.1), 85-87 (stycken om vall, stallgödsel och fosforförluster) 88-97 (6-7.3 avsnitt om vall).
- Grassland use in Europe, van den Pol-van Dasselaar m.fl. 2018, sid 89-107.
- Carlsson, G. och Huss-Danell, K 2008. Kvävefixering i rödklövervallar .Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev 2.
Litteraturtips växtodling för eget intresse:
- Forages – an introduction to grassland agriculture 7th edition, Collins, M. m. fl., sid 3-6, 19-33, 35-43, 71-98, 117-130, 221-232. Finns att låna på SLU-biblioteken som e-bok.
- Källander, I. 2005. Ekologiskt lantbruk, sid.117-131.
- Sandström, B. och Barrlund, M. Sortprovning 2021 – vallgräs och vallbaljväxter Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr 1 2022. Vallprovning 1 2022.indd (slu.se)
- Gustavsson, A.-M. 2000. Faktorer som påverkar rödklöverhalten i en slåttervall (manuskript).
- Halling, M. Skördestrategier och uthållighet i engelskt rajgräs 2010. Försöksrapport Animaliebältet.
- Frankow-Lindberg, B. 2010. Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. Försöksrapport, Animaliebältet, sid 21-30.
- Norrländsk växtodling, Ericson, L. editor. 2018 Norrländsk växtodling | Externwebben (slu.se) sid 45-46 skadegörare i vall
- Spörndly, R. m.fl. 2019 Ersättningsfoder vid grovfoderbrist, Instutionen för husdjurens utfodring och vård. Rapport 301 sid.17-22 avsnitt om vall. Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist | Externwebben (slu.se)
- Vår mat – odling av åker och trädgårdsgrödor. Fogelfors, H. editor, sid. 179-190. Finns att låna på SLU-biblioteken
- Persson, I. (red.). 2001. Bete och betesdjur. Bok. Jordbruksverket. 176 s. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/bete-och-betesdjur.html
- Spörndly, E. och Glimskär, A. 2018. Betesdjur och Betestryck i naturbetesmarker. SLU. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Rapport 297. 71 s. https://pub.epsilon.slu.se/15649/1/sporndly_e_glimskar_a_180919.pdf
### Kontaktpersoner växtodling
Cecilia Palmborg, inst. för växtproduktionsekologi, SLU Umeå
cecilia.palmborg@slu.se, 090-7868713 eller 073-8034436
Nilla Nilsdotter Linde, inst. för växtproduktionsekologi. SLU Uppsala
nilla.nilsdotter-linde@slu.se
David Parsons, inst. för växtproduktionsekologi, SLU Umeå
david.parsons@slu.se
Animalieproduktion
Idisslares matsmältning och foderutnyttjande
Obligatorisk litteratur
- Forages – an introduction to grassland agriculture, Volume 1, 7th ed. Kap 14-15, s. 269-299.
- Fodereffektiva kor gynnar ekonomi och miljö Emelie Ferm Nytt blad, Nr 4 2015.
Kontaktperson
Petra Fant, inst. för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd , SLU Umeå
petra.fant@slu.se, 090- 786 87 21.
Vallfoderkonservering 1 (Ensilage) och 2 (Hö och övrigt)
Obligatorisk litteratur
- Forages – an introduction to grassland agriculture, Volume 1, 7th ed. Kap 17, s. 321-339.
- Krizsan, S. 2017. Skördemetoder vid ensilering.
- Svensk mjölk. 2003. Ensilering av vallfoder.
Kontaktperson Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå marten.hetta@slu.se , 090- 786 87 47
Vallfoder till mjölkkor
Obligatorisk litteratur
- Kämpe, S. 2012. Baljväxten fixar proteinet. Arvensis nr 7, sid 14-15.
- Pettersson, T. 2006. Konsumtion av vallfoder. Jordbruksinformation, nr 6.
- af Geijersstam, L. 2011. Vallen som pålitligt protein. Arvensis, nr 2, sid 20-21.
- Pettersson, T. 2006. Protein från vall. Jordbruksinformation, nr 10.
- Lantbrukarnas riksförbund. 2012. Goda affärer med nära protein.
Kontaktperson
Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå, marten.hetta@slu.se , 090-786 87 47.
Gunnarsson, C., Nilsdotter-Linde N., Spörndly R. 2014. Vallfoder till köttdjur och får Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev nr. 3
Svenska Vallbrev Nr 3. Maj 2014
Kontaktperson
Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå, marten.hetta@slu.se , 090-786 87 47.
Helsäd och majs
Obligatorisk litteratur
- Majs, vilken sort skall man välja och när skall ensilaget skördas? Swensson et al.,
- Läget, läget, läget är helt avgörande för att lyckas med odling av majs, Swensson et al.,
- Åkerböna i samodling med vårvete som helgrödeensilage till kor, Haag et al
- Ärt/havre-ensilage – hemodlat proteinfoder till mjölkkor Rondahl et al
- Helsäd – vilket foder får man? Wallsten J.
För eget intresse:
- Performance of forage maize at high latitudes, Mussadiq, Z. - kap 1.1- 1.6 (sid 13-23).
- Pea and pea-grain mixtures as whole crop protein silage for dairy cows - kap. 4 (sid 6-7), kap 6 (sid 11-15), kap 7.1 och 7.2 (sid 16-17).
- Whole-crop cereals in dairy production – Öppet tillgängliga publikationer i SLU:s publikationsdatabas Wallsten J. - kap 1.2.3-1.2.5 (sid 10-14), kap 4.1-4.2 (sid 19-22), kap 4.5-4.6 (sid 31-35)
Kontaktperson
Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå
marten.hetta@slu.se @slu.se, 090-786 87 47
Vallfoder – produktkvalitet
Obligatorisk litteratur
- Lukt och smak. Forskning Special, 2004. Svensk Mjölk. (Om du vill läsa en utförligare text, se den fullständiga rapporten nedan under för eget intresse)
- Fettsyror i vall och mjölk. Forskning Special, 2012. Svensk Mjölk.
För eget intresse:
- Orsaker till avvikande lukt och smak i leverantörmjölk (Svensk Mjölk Rapport nr 7028-P 2004-02-25).
- Engelsk litteratur: Vallfodrets betydelse för mjölkens sensoriska egenskaper och hälsonytta (The effect of silage feeding on some sensory and health attributes of cow’s milk: A review. 2011. P. Kalac. Food Chemistry 125, 307-317.
Kontaktperson:
Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå
marten.hetta@slu.se @slu.se, 090-786 87 47
*Litteratur till seminarier*
- Gustavsson, A.-M. 2023 Kväve och klöver påverkar vallens avkastning och råproteinhalt. Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev nr 1, 1-3.
- Kompletteras senare