Kyrkogårdsförvaltning
Kyrkogårdarna är en del av både den stadsnära och landsbygdsnära grönstrukturen, samtidigt regleras kyrkogårdsförvaltningarnas verksamhet av särskilda lagar och regler, som i förlängningen berör oss alla. Få inblick i denna värld genom att gå denna kurs.
Kyrkogårdarna utgör ett av våra största kulturarv, något som du får lära dig att bedöma och vårda i den här kursen. Men vi blickar inte bara bakåt i tiden i denna kurs, utan en del av tiden ägnas åt kyrkogårdarnas framtidsfrågor. I kursen medverkar erfaret fackfolk. Kursen består av fyra obligatoriska kurstillfällen i Alnarp, om vardera två dagar per månad. Varje kurstillfälle ingår således i examinationen som kompletteras med en hemtentamen. Kursen går på deltid över en termin.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0198
Läsåret 2023/2024
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30115)
2024-01-15 - 2024-06-02
Läsåret 2022/2023
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30030)
2023-01-16 - 2023-06-04
Läsåret 2021/2022
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30121)
2022-01-17 - 2022-06-05
Läsåret 2020/2021
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30100)
2021-01-18 - 2021-06-06
Läsåret 2019/2020
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30087)
2020-01-20 - 2020-06-07
Läsåret 2018/2019
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30030)
2019-01-21 - 2019-06-09
Läsåret 2017/2018
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30088)
2018-01-15 - 2018-06-03
Läsåret 2016/2017
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30179)
2017-01-16 - 2017-06-04
Läsåret 2015/2016
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30151)
2016-01-18 - 2016-06-05
Läsåret 2014/2015
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30155)
2015-01-19 - 2015-06-07
Läsåret 2013/2014
Kyrkogårdsförvaltning (LK0198-30141)
2014-01-20 - 2014-06-08
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0198 Kyrkogårdsförvaltning, 15,0 Hp
Administration of cemeteriesÄmnen
Landskapsarkitektur LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande högskolebehörighet.Mål
Kursens syfte är att utveckla studentens kunnande om kyrkogårdens förvaltning och kyrkogårdens gröna kulturarv samt utveckla färdigheter i att kommunicera detta.
Efter genomgången kurs skall studenten
känna till och kunna diskutera förvaltning, lagar och förordningar inom kyrkogårdsförvaltning
utvärdera och bedöma arbetsmetoder som olika förvaltare tillämpar för värdering, utveckling och åtgärder för bevarandet av kulturarvet
utvärdera, analysera, beskriva och bedöma utvecklingsmöjligheter och framtidsfrågor inom kyrkogårdsverksamhet ur ett förvaltningsperspektiv
formulera, genomföra, skriva och rapportera ett eget projekt
Innehåll
Kursen ges i fyra i princip jämnstora block som genomförs och examineras utifrån de uppsatta målen. Varje del bygger på föreläsningar, övningar, egna litteraturstudier, egna projektarbeten och exkursioner. Den första delen av kursen är en introduktion till kyrkogårdsverksamheten som helhet men fokuserar också på förvaltningsfrågor; ekonomi, organisation, lagar och förordningar. Den andra delen innehåller kulturarvsfrågor, skötselfrågor och arbetsmetoder för vård av kyrkogårdens gröna kulturarv. Den tredje delen har brukaren i centrum, och frågor kring livsåskådningar, olika praktiker liksom tillgänglighet behandlas. Kursens fjärde och avslutande del blickar framåt och visar på resultat från aktuell forskning, där utvecklings- och framtidsfrågor diskuteras.
Grupparbeten, studiebesök och exkursion ingår. Schemalagda aktiviteter är obligatoriska.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Skriftliga hemtentamina och redovisning av projektarbeten. För godkänd kurs fordras godkända hemtentamina och projektarbeten samt närvaro vid obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ges på deltid över en termin.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Obligatorisk litteratur
Introduktion (läses inför kurstillfälle 1 samt repeteras senare under kursen)
Krook, Caroline, Brunne, Eva, Engfors, Jan-Åke, Lundberg, Lena, Larsson, Bo, Grönwall, Eva, Gelotte Fernandez, Hanna, Schönbäck, Hedvig, Lindhagen, Suzanne, Gårdstedt, Hanna, Nilsson, Gunilla, Roos, Britta, Andersson, Dan, Bellberg, Hedvig, Berglund, Martina, Karlsmo, Emelie, Aggadal, Jan-Olof, Norrby, Malin, Wingren, Carola & Christiansen, Lars (2018). Till minne av livet: Kyrkogårdar och begravningsplatser i Stockholms Stift. Stockholmia förlag. Kan fjärrlånas. Kommer att finnas tillgänglig digitalt från kursstart. Återkommer med information från förlaget.
SLU. (2014). Begrepp i begravningsverksamhet. Stad & Land 185:2014, SLU, Alnarp. http://www.movium.slu.se/system/files/news/10260/files/begrepp_i_begravningsverksamhet_141007.pdf
**
Inför kurstil****lfälle 1 - förvaltning, organisation, ekonomi etc
Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010). Ledarskap: personen, reflektionen, samtalet. Lund. Sid 16-35. Finns som pdf på Canvas.
Kristoffersson, Anders & Östberg, Johan (2012). Nyckeltal för kyrkogårdsskötsel [Elektronisk resurs]. Alnarp: Område Landskapsutveckling, Sveriges Lantbruksuniversitet
https://pub.epsilon.slu.se/9034/7/kristoffersson_et_al_120910.pdf
Sandell, Angela & Bille, Jenny Kirsten (2012). Kyrkogården på entreprenad – hur säkerställer man kvalitet på skötseln? Movium Fakta, 5:2012 http://www.movium.slu.se/system/files/news/8557/files/movium_fakta_5_2012-kyrkogarden_pa_entrepenad.pdf
*****Sandell, Angela (2012). Kyrkogårdshandboken med kvalitetsbeskrivningar 2012. Alnarp: Köps i Moviums Nätbokhandel, 100:-
Inför kurstillfälle 2, Grönt kulturarv och vårdplaner
Kulturmiljölagen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950
*Andreasson, Anna (2012). Gravvårdar i sten – ett mångskiftande kulturarv. Alnarp: Movium* Hela.****** ***Köps i Moviums Nätbokhandel, 225:-
Bucht, Eivor (red.). (1992). Kyrkogårdens gröna kulturarv. Alnarp: MOVIUM-sekretariatet i samarbete med Institutionen för landskapsplanering, Sveriges lantbruksuniv.** Sid 9-34, 97-141 (övriga sidor rekommenderad läsning) **(bok slut på förlag, kopierade sidor hittas på Canvas)
*Sörensen, Ann-Britt och Wembling, Mona: Minnenas trädgård – kyrkogårdens form och växter. Stad och Land 173. Edition Andersson Höganäs.**sid 5-19 (övriga sidor rekommenderad läsning). **(bok slut på förlag, kopierade sidor hittas på Canvas)
Inför kurstillfälle 3 - Brukaren, tillgänglighet och livsåskådningar
Fonus (2015). Respekt och hänsyn: olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödstillfället. 5. uppl. Stockholm: Fonus. Finns som pdf på Canvas.
af Hviid Jacobsen, Michael.(2004). Kirkegården som kontrasternes rum og kulturel kampplads. Kirkegårdskultur. Sid 61-71. Alborg Foreningen for Kirkegårdskultur (kopierade sidor på Canvas)
Jansson, C. (2003). Att anlägga en begravningsplats: Östra kyrkogården i Malmö 1916–1932. In Med Malmö i minnet: Malmö stadsarkiv 100 år. Sid 181–190. Malmö: Malmö stadsarkiv. (kopierade sidor hittas på Canvas)
*Reijer, Pål och Sörensen, Ann-Britt (2007): Tillgängliga gångar – på kyrkogårdar, i parker och bostadsgårdar. Stad och Land nr 170. Movium, SLU, Alnarp 2007. Hela** **Köps i Moviums Nätbokhandel 125:-.
******SLU. (2017). *Tidskriften stad. Tema: Landskap för levande och döda.Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, Movium. **Nr 17 juni 2017. Sid 20-54. **Köps i Moviums Nätbokhandel, 94:-
Inför kurstillfälle 4 - Framtiden och de nya utmaningarna
Clayden, Andy, Green, Trish, Hockey Jenny & Powell Mark (2015). Natural Burial: Landscape, Practice and Experience [Elektronisk resurs]. Routledge. Chapter 3: pp. 46-66 (kopierade sidor hittas på Canvas)
Ignatieva, M. (2017). En handbok: Alternativ till gräsmatta i Sverige - från teori till praktik. Uppsala: Instituitonen för stad och land. Kapitel 7: sid 57-72. Hämta på https://pub.epsilon.slu.se/14520/11/ignatieva_m_170831_1.pdf,
Kowarik, I., Buchholz, S., von der Lippe, M., & Seitzab, B. (2016). Biodiversity functions of urban cemeteries: Evidence from one of the largest Jewish cemeteries in Europe. Urban Forestry & Urban Greening, 19, 68–78. (kopierade sidor hittas på Canvas) https://doi.org/10.1016/J.UFUG.2016.06.023
Petersson, Anna, Cerwén, Gunnar, Liljas, Maria & Wingren, Carola. (2017). Urban
cemetery animals: an exploration of animals’ place in the human cemetery, Mortality
Hämta på: https://dx.doi.org/10.1080/13576275.2017.1282942 (kopia se Canvas)
Referenslitteratur
Referens - Introduktion
***Klintborg Ahlklo, Åsa (2001). Mellan trädkrans och minneslund: svensk kyrkogårdsarkitektur i utveckling 1940-1990. Stad och Land nr 167. Movium, SLU, Alnarp. Sid 9-35, 87-96 (övriga sidor rekommenderad läsning). **Köps i Moviums Nätbokhandel, 225:-
NFKK. (2017). Nordic Cemetery Structure.
Åkesson, Lynn (red.) (2006). Inför döden. Höganäs: Edition Andersson.** Sid 107-217 **(övriga sidor är rekommenderad läsning). 270 kr på Adlibris.
Referens - Förvaltning, organisation, ekonomi
Guldager, S., Elkjær, J. R. og Kjøller, C. P. 2008. Driftsstyring på kirkegårde - nøgletal til belysning af kirkegårdenes forvaltning. Arbejdsrapport Skov & Landskab nr. 45-2008. Skov & Landskab, Københavns Universitet. Hørsholm.
https://www.altomkirkegaarde.dk/fileadmin/Filer_KM/Driftsstyring_paa_kirkegaarde.pdf
Kvallitetsbeskrivelser for kirkegårde. (2010). Guldager, S., Kristoffersen, P. og Kjøller, Park- og landskabsserien, 41:201. Det biovitenskapelige fakultet.Köbenhavns universitet https://www.altomkirkegaarde.dk/fileadmin/Filer_KM/Skov_og_Landskab_-_Kvalitetsbeskrivelser-webversion.PDF
Referens - Grönt kulturarv och vårdplaner
Schönbäck, Hedvig (2008). De svenska städernas begravningsplatser 1770-1830: arkitektur, sanitet och det sociala rummet. **Sid 172-179, 267-270 **(Övriga sidor rekommenderad läsning) Diss. Uppsala universitet.
Svala, Catharina (2010): Kyrkogårdsmuren – kultur och konstruktion. Stad och Land 180. Movium, SLU, Alnarp. Finns i Moviums Nätbokhandel: pris 150:-.
Referens – Brukaren, tillgänglighet och livsåskådningar
Cerwén, Wingren & Qviström. 2016. Evaluating soundscape intentions in landscape architecture: a study of competition entries for a new cemetery in Järva, Stockholm. Journal of Environmental Planning and Management. Hämta på: https://www.tandfonline.com/doi/figure/10.1080/09640568.2016.1215969
Evensen, K. H., Nordh H., Skaar M. (2016). Everyday use of urban cemeteries: A Norwegian case study. Landscape and Urban Planning 159 (2017) 76–84. Hämta online på: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0169204616302092
Nordh H., Evensen, K. H., Skår M. (2017). A peaceful place in the city—A qualitative study of restorative components of the cemetery. Landscape and Urban Planning 167 (2017) 108-117
Carola Wingren (2013) Place-making strategies in multicultural Swedish cemeteries: the cases of ‘Östra kyrkogården’ in Malmö and Järva common, Mortality: Promoting the interdisciplinary study of death and dying, https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13576275.2013.791265
Referens – Framtiden
Barret, G.W., Barrett, T. L. (2001) Cemeteries as Repositories of Natural and Cultural Diversity. Conservation Biology. https://conbio.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1046/j.1523-1739.2001.00410.x (kopierade sidor hittas på Canvas)