Stadsodling och social interaktion
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0395
Läsåret 2024/2025
Stadsodling och social interaktion (LK0395-40008)
2025-03-25 - 2025-06-08
Läsåret 2023/2024
Stadsodling och social interaktion (LK0395-40058)
2024-03-20 - 2024-06-02
Läsåret 2022/2023
Stadsodling och social interaktion (LK0395-40017)
2023-03-22 - 2023-06-04
Läsåret 2021/2022
Stadsodling och social interaktion (LK0395-40070)
2022-03-24 - 2022-06-05
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0395 Stadsodling och social interaktion, 15,0 Hp
Urban Agriculture and Social InteractionÄmnen
Trädgårdsvetenskap Landskapsarkitektur Landskapsarkitektur TrädgårdsvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 60 hp i ett av följande huvudområden:• arkitektur,
• landskapsarkitektur,
• landskapsplanering,
• byggd miljö,
• design,
• fysisk planering,
• geografi,
• landskapsvetenskap,
• miljövetenskap eller
• samhällsbyggnadsteknik.
• biologi
• trädgårdsvetenskap
• lantbruksvetenskap
samt
Engelska B eller motsvarande.
Kravet på 60 hp i något av ovanstående huvudområden anses uppfyllt av student som har läst 15 hp inom huvudområde Food Studies på avancerad nivå.
Mål
Kursen är ämnesövergripande på temat stadsodling med inriktning mot en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Lärandemålen sträcker sig från en övergripande samhällsorienterad nivå till en mer lokal och konkret stadsodlingsplan. Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
ur ett globalt perspektiv förklara vissa basala samband mellan hållbar stadsutveckling och hur stadsodlingsinitiativ i olika världsdelar tar form.
identifiera verkliga exempel på stadsodling utifrån deras olika möjligheter och resurser i lokalområdet samt problematisera deras relation till en stadsbyggnadskontext.
förstå och relatera odlingens betydelse för människors hälsa och välbefinnande samt som en katalysator för lokalt engagemang.
genomföra en platsanalys som tar hänsyn till platsidentitet, kulturvärden, platsens tillgänglighet och praktiska förutsättningar för odling.
redogöra för möjliga odlings-, distributions- och lagringssystem i stadsmiljö samt kunna jämföra dessa utifrån ett resurs- och kunskapsbehov samt odlingssäkerhet.
ha utvecklat förståelse för hur olika val av småskaliga odlingssystem påverkar omgivande miljö, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och människors hälsa.
ha kännedom om kommunikativa och pedagogiska verktyg inom stadsodling.
Innehåll
Kursen genomförs som en serie teman som vart och ett fokuserar på de någon av de utmaningar som kännetecknar modern stadsodling i konkreta fall. Kursen avslutas med ett syntetiserande projekt, där kursens olika teman vävs samman.
Innehållet sträcker sig från en övergripande, samhällsorienterad nivå till en mer lokal och konkret stadsodlingsplan. Vanliga begrepp och definitioner inom stadsodling i svenska och internationella förhållanden samt utveckling av stadsodling utifrån historiskt perspektiv diskuteras. Med utgångspunkt i platsanalys, som tar hänsyn till platsidentitet, kulturvärden, platsens tillgänglighet och praktiska förutsättningar för odling, utvecklas en förståelse för odlingens betydelse för delaktighet, hälsa och välbefinnande samt för hur olika val av småskaliga odlingssystem påverkar omgivande miljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Identifierade exempel på stadsodling analyseras utifrån deras olika möjligheter och tillgängliga resurser i lokalområdet, deras relation till kommunala förvaltningar och privata fastighetsägare liksom om/hur de kan fungera som en katalysator för lokalt engagemang. Kunskap om möjliga odlings-, distributions- och lagringssystem i stadsmiljö behandlas liksom växtskyddsstrategier och odlingssäkerhet. Likaså behandlas flödesanalys och hållbara kretslopp samt principerna bakom växt- och djurval för det hållbara agrosystemet, där valet baseras på bl.a. kunskaper om resistensbiologi, ekosystemtjänster och arters multifunktionalitet. Seminarier är obligatoriska.
Kursen innehåller föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, uppgifter som genomförs självständigt och i grupp. Fältstudier och studiebesök genomförs i den omfattning som är möjlig beroende på utbud och omständigheter.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Examination består av skriftliga och muntliga redovisningar. För godkänd kurs krävs godkända skriftliga och muntliga redovisningar och projektarbete samt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen riktar sig till studenter på trädgårdsingenjör-, hortonom-, landskapsingenjör-, landskapsarkitekt- och lantmästarprogrammen, masterprogrammet Landscape Architecture samt fristående studenter.Kurser i huvudområde landskapsplanering från SLU räknas som landskapsarkitektur vid behörighetsgranskningen.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Spring 2025
Literature LK0395
Urban Agriculture and Social Interaction
Theme: Landscape Architecture, Planning and Management
Compulsory
Viljoen, André & Bohn, Katrin (ed). (2014). Second Nature Urban Agriculture. Designing Productive Cities. New York, Routledge.
Zeunert, J., & Waterman, T. (Eds.). (2018). Routledge Handbook of Landscape and Food (1st ed.). Routledge. Chapters 12 and 14. https://doi.org/10.4324/9781315647692
Supplementary
Crane, A., Viswanathan, L., & Whitelaw, G. (2013). Sustainability through intervention: A case study of guerrilla gardening in Kingston, Ontario. Local Environment, 18(1), 71-90. Retrieved from www.scopus.com
Eizenberg, E. (2012). The changing meaning of community space: Two models of ngo management of community gardens in new york city. International Journal of Urban and Regional Research, 36(1), 106-120. Retrieved from www.scopus.com
Lawson, Laura J. (2005). City Bountiful – a century of community gardening in America. Berkeley and Los Angeles, University of California Press. (Accesible online and printed at Alnarp Library)
Saldivar-Tanaka, L., & Krasny, M. E. (2004). Culturing community development, neighborhood open space, and civic agriculture: The case of Latino community gardens in New York city. Agriculture and Human Values, 21(4), 399-412. Retrieved from www.scopus.com
Spirn, Ann W. (2005). Restoring Mill Creek: Landscape Literacy, Environmental Justice and City planning and Design. Landscape Research 30(3): 395-413.
van der Jagt, A. P. N., Szaraz, L. R., Delshammar, T., Cvejic, R., Santos, A., Goodness, J. & Buijs, A. (2017). Cultivating nature-based solutions: The governance of communal urban gardens in European Union. Environmental Research, 159, 264-275.
Theme: Plant Protection Biology
Suggested reading (case study)
Aguilera et al. 2019. Intensive management reduces butterfly diversity over time in urban green spaces. Urban Ecosystems 22: 335-344.
Baldock et al. 2019. A systems approach reveals urban pollinator hotspots and conservation opportunities. Nature Ecology & Evolution 3: 363-373.
Eilenberg et al. 2001. Suggestions for unifying the terminology in biological control. BioControl 46: 387-400.
Fiedler et al. 2008. Maximizing ecosystem services from conservation biological control: The role of habitat management: Biological Control 45: 254-271.
Gardarin et al. 2018. Understanding plant–arthropod interactions in multitrophic communities to improve conservation biological control: useful traits and metrics. Journal of Pest Science 91: 943-955.
Garbuzov & Ratnieks 2014. Quantifying variation among garden plants in attractiveness to bees and other flower-visiting insects. Functional Ecology 28: 364-374.
Goddard et al 2009. Scaling up from gardens: biodiversity conservation in urban environments. Trends in Ecology and Evolution 25: 90-98.
Lin et al. 2015. The future of urban agriculture and biodiversity-ecosystem services: challenges and next steps. Basic and Applied Ecology 16: 189–201.
Lundin et al. 2019. Identifying native plants for coordinated habitat management of arthropod pollinators, herbivores, and natural enemies. Journal of Applied Ecology 56: 665-676.
McDougall et al. 2019. Small-scale urban agriculture results in high yields but requires judicious management of inputs to achieve sustainability. Proceedings of the National Academy of Sciences 116: 129-134.
Paudel and States 2023. Urban green spaces and sustainability: exploring the ecosystem services and disservices of grassy lawns versus floral meadows. Urban Forestry & Urban Greening 84: 127932
Pickett et al. 2001. Urban ecological systems: linking terrestrial, ecological, physical, and socioeconomic components of metropolitan areas. Annual Review of Ecology and Systematics 32: 127-157.
Rundlöf et al. 2015. Seed coating with a neonicotinoid insecticide negatively affects wild bees. Nature 521: 77-80.
Sánchez-Bayo & Wyckhuys 2019. Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers. Biological Conservation 232: 8-27.
Wenzela et al. 2019. How urbanization is driving pollinator diversity and pollination – A systematic review. Biological Conservation. In press, available on line.
Theme: People and Society
Compulsory
Hartig, T., van den Berg, E., Hagerhall, C.M., Tomalak, M., Bauer, N., Hansmann, R., Ojala, A., Syngollitou, E., Carrus, G., van herzele, A., Bell, S., Podesta, M.T.C. and Waaseth, G. (2011). Health Benefits of nature experience: Psychological, Social and Cultural Processes. In: Nilsson K., et al. (eds). Forest, Trees and Human Health. Springer Sciences+Business Media B.V.
McFarland, A., Waliczek, T.M., Coleman Etheredge,C. & Lillard, A.J.S (2018) Understanding Motivations for Gardening Using a Qualitative General Inductive Approach. HortTechnology, https://doi.org/10.21273/HORTTECH03972-18
Nordh, H., Tuv Wiklund, K., Koppang, K. E. (2016). Norwegian allotment gardens – a study of motives and benefits. Landscape Research, published online 16 Feb 2016.
Pálsdóttir, A.M., O´Brien, L., Varning Poulsen, D. & Dolling, A. (2021). Exploring migrant’s sense of belonging through participation in an urban agricultural vocational training program in Sweden. Journal of Therapeutic Horticulture, Volume XXXI, Issue 1.
Pálsdóttir, A.M., Shahrad, A., Åström, M. & Ekstam, L. (2018). Nature-based vocational rehabilitation for migrants participating in the national scheme of integration. Journal of Therapeutic Horticulture. Volume XXVIII, Issue II. ISSN 2381-5337
Relf, D.P. & Lohr, V. (2003). Human Issue in Horticulture. HortSience, Vol. 38(5) August.
http://www.ctahr.hawaii.edu/hih/conf.asp
Wells, N., Jimenez, F. E. & Mårtensson, F. (2018). Chapter 6.1: Children and nature, pp 167-176. In: van den Bosch, M., Bird, W. (Eds.). The role of nature in improving the health of a population. Oxford Textbooks in Public Health.
Theme: Biosystems and Technology
Compulsory
Alsanius, B. W., Kosiba Held, A., Dorais, M., Onyango, C. M. & Mogren, L. (2017). Produce quality and safety. In: Orsini, F. Dubbeling, M. & Gianquinto, G. (eds.) Rooftop Urban Agriculture. New York: Springer, pp. 195-216
Santo, R., Palmer, A., Brent, K. (2016). Vacant Lots to Vibrant Plots: A Review of the Benefits and Limitations of Urban Agriculture. CLF Publications.
Reference literature
van Bueren, E., van Bohemevi, H., Itard, L., Visscher, V. (2012). Sustainable Urban Environments. An Ecosystem Approach. Heidelberg, Springer.