Studioprojekt - Plats, koncept och konstnärliga gestaltningsmetoder
Portfolioinstruktioner: [https://www.slu.se/lam-portfolio/](
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-03-17 och 2025-04-07
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0450 Studioprojekt - Plats, koncept och konstnärliga gestaltningsmetoder, 15,0 Hp
Studio Project - Site, Concept and Artistic Design MethodsÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0100 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 150 hp, varav särskild behörighet: 90 hp i ett av följande huvudområden:• arkitektur
• landskapsarkitektur
• landskapsplanering
• byggd miljö
• design
• fysisk planering
• geografi
• landskapsvetenskap
• miljövetenskap
• samhällsbyggnadsteknik.
och en godkänd portfolio enligt särskilda instruktioner. Se länk under ytterligare information.
ELLER 150 hp från Landskapsarkitektprogrammet SLU eller från ett Erasmus-partner universitet
och motsvarande 15 hp i landskapsarkitektur på avancerad nivå
samt
Engelska 6 eller motsvarande.
Mål
Kursen syftar till att studenten ska utforska konstnärliga gestaltningsmetoder och utifrån ett kritiskt förhållningssätt självständigt tillämpa dessa genom ett gestaltningsprojekt, med tonvikt på designprocess, konceptutveckling, rumslig gestaltning och konstnärliga uttrycksformer. Kursen syftar särskilt till att stärka studenten i tidiga gestaltningsskeden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• reflektera över designprocess och processer kring gestaltning av landskap
• hantera komplexa designsituationer och kunna finna egna lösningar till dem
• förstå vikten av konceptutveckling och val av metod inom landskapsdesign och hur det kan kommuniceras
• relatera egna arbetsmetoder till relevanta designteorier och metoder inom landskapsarkitektur
• analysera och diskutera vad som utgör god design inom landskapsarkitektur.
Innehåll
Denna kurs fokus är på designprocessen inom landskapsarkitektur. Med ett helhetsgrepp behandlas samspelet mellan stadierna konceptutveckling via designteori och konstnärliga metoder till skissförslag. Kursen baseras på en eller flera gestaltningsuppgifter i olika landskapstyper. Genom dessa diskuteras specifika såväl som generella frågor rörande landskapsarkitektur, tillsammans med teorier om landskapsdesign.
Inspiration hämtas från samtida praktiska och teoretiska exempel inom landskapsarkitektur. Kursdeltagarna uppmuntras också till att själva söka inspiration från andra fält så som arkitektur, målning, skulptur, musik, dans och teater.
Kursen riktar sig till internationellt deltagande och erbjuder möjligheter att utforska flerdimensionella och intuitiva förhållningssätt till designprocessen. Kursdeltagarna uppmuntras till att utveckla och utvärdera olika och individuella designmetoder. Varje deltagare ska presentera alternativa designförslag och kritiskt värdera egna och andras förslag, presentationer och argumentation. Vikt läggs vid presentation och kommunikation, verbalt såväl som visuellt genom till exempel illustrationer och modeller. Kursdeltagaren ska också vara medveten om den kreativa dimensionen som utmärker "god design".
Varje deltagares personliga utveckling uppmärksammas. Kursens deltagare ska aktivt medverka till att formulera sina egna riktlinjer samt även vara med och utveckla det löpande schemat inom kursens ramar.
Genomförande:
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, exkursioner (obligatoriska), handledda övningar (obligatoriska), litteraturseminarier (obligatoriska), opponering/kritik (obligatoriska), självständigt studioarbete och självständigt skrivarbete.
I kursen fokuseras på följande kompetenser: kreativitet, självständighet, samarbete, kritiskt tänkande, konstnärliga metoder och uttrycksformer, rumslig gestaltning, visuell, muntlig och skriftlig kommunikation. Därutöver ingår också digitala kompetenser.
Samverkan med det omgivande samhället sker exempelvis genom studiebesök, gästföreläsningar, masterclass-format där studenter lär direkt av konstnärer och praktiserande landskapsarkitekter som visar sina metoder och arbetssätt, utställningar, case/uppgifter i samverkan med konstnärer, forskare och samhällsplanerare.
Kursen ger 15 färdighetstränande högskolepoäng i landskapsarkitektexamen.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Närvaro vid schemalagda kursaktiviteter; godkända uppgifter och seminariearbete. Specifikationer om obligatorisk närvaro och obligatoriska uppgifter ges vid kursstart. Examinator kommer att bedöma inlämnade obligatoriska uppgifter samt presentationerna av dessa. Kursdeltagares kunskaper och deras förmåga att engagera varandra i kritiska och analytiska diskussioner kommer också att bedömas under opponering och litteraturseminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Hög närvaro under det självständiga studioarbetet rekommenderas och är nödvändigt.Kostnader för en kortare studieresa (ej obligatorisk) som betalas av studenten, kan förekomma.
Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme 2011-2019 är behöriga till kursen.
Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme (LAM) 2020 och senare är behöriga till kursen om en portfolio är godkänd.
Länk till instruktioner för portfolio: [https://www.slu.se/lam-portfolio/](
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
**Barua, **M. (2023). Lively cities. Reconfiguring urban ecology. Minneapolis: University of Minnesota Press, (selected pages).
Brice, S. (2018). Situating skill: Contemporary observational drawing as a spatial method in geographical research. Cultural Geographies, 25(1), 135-158.
Busse Nielsen, A., Diedrich, L., Harsema, H., Szanto, C. (eds.) (2023). Woods go urban. Three landscape laboratories in Scandinavia. NL: Blauwdruk Publishers, (selected pages).
Dunne, A. & Raby. F. (2013). Speculative everything. Design, fiction and social dreaming. London: The MIT Press (selected pages).
Eames, C. & Eames, R. (1977). Powers of Ten (9 min film).
Escobar, A. (2018). Designs for the pluriverse: Radical interdependence, autonomy, and the making of worlds. Durham and London: Duke University Press (selected pages).
Gandy, M. (2024). Attentive observation: Walking, listening, staying put. Annals of the American Association of Geographers, 114(7), 1386-1404.
Gibson, R. (2015). Changescapes: Complexity, mutability, aesthetics. Perth: UWA Publishing, 195- 206.
**Gora, M. & Bandolin G. **(2014). How much for a tree? Göteborg, Stockholm: Makadam Förlag.
Hoffman, J. (2022). Speculative futures. Design approaches to navigate change, foster resilience, and co-create the cities we need. Berkeley, California: North Atlantic Books (selected pages).
Ingold, T. (1993). The temporality of the landscape. World Archaeology, 25(2), 152–174.
Lambertini, A. (2022). Soil as a landscape. Nature, crossings and immersions, new topographies. In: Latini L. & Zanon, S. (eds.). Urban soils. Notes for an in-depth landscaping project. Treviso: Fondazione Benetton Studi Ricerche, 35-46.
Latham, A. & Layton, J. (2019). Social infrastructure and the public life of cities: Studying urban sociality and public spaces. Geography Compass, 13(7), 1-15.
Macken, M., Harrisson, F. (2020). In-Place and In-Time. International Journal of Art & Design Education, 39(3), 635-647.
Manzini, E. (2015). When everybody designs. An introduction to design for social innovation. London: The MIT Press (selected pages).
Mehta, V. (2014). The street as ecology. In: Agyeman, J. & Zavetovski, S. (eds.). Incomplete streets: processes, practices and possibilities. Abingdon: Routledge, 94-115.
Raxworthy, J. (2018). Overgrown. Practices between landscape architecture and gardening. Cambridge: MIT Press, (selected pages).
Sachs Olsen, C. (2022). Co-creation beyond humans: The arts of multispecies placemaking. Urban Planning, 7(3), 315-325.