Naturresursförvaltning
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-03-17 och 2025-04-07
Andra kursvärderingar för LU0098
Läsåret 2023/2024
Naturresursförvaltning (LU0098-30332)
2024-01-15 - 2024-03-19
Läsåret 2022/2023
Naturresursförvaltning (LU0098-30096)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Naturresursförvaltning (LU0098-30221)
2022-01-17 - 2022-03-23
Kursplan och övrig information
Kursplan
LU0098 Naturresursförvaltning, 15,0 Hp
Natural resource governanceÄmnen
Landsbygdsutveckling LandsbygdsutvecklingUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet.Mål
Kursens mål är att ge studenterna en grundläggande översikt i centrala begrepp och teorier inom ekologi och naturresursförvaltning som bidrar till förståelsen av komplexa naturresursdilemman.
Efter avslutad kurs ska studenten, muntligt och skriftligt, kunna
redogöra för centrala begrepp och grundläggande teorier inom naturresursförvaltning och ekologi
redogöra för och kritiskt diskutera begreppet hållbar utveckling
redogöra för hur olika naturresurser är institutionellt inbäddade i sammanhang av olika tidsmässiga och rumsliga skalor
redogöra för olika målkonflikter i naturresursförvaltningssammanhang och diskutera dessa utifrån ekologiska- och samhälleliga perspektiv
redogöra för ekologiska och samhälleliga konsekvenser av människans nyttjande av naturresurser.
Innehåll
Kursens huvudinnehåll utgörs av en bred introduktion av olika teoretiska perspektiv inom ekologi och naturresursförvaltning. Med utgångspunkt från grundläggande teorier och begrepp syftar kursen till att belysa relationerna "människa - natur" och naturresursernas förvaltning. Under kursen behandlas aktuella naturresursdilemman och hur dessa hanteras i samhälleliga kontexter på lokal-, nationell- och internationell nivå. Vidare tar kursen upp ekologiska effekter av olika former av naturresurshantering och hur förvaltningen av resurserna är inbäddad institutionellt på lokal, regional och global nivå. Kursen består av en blandning av föreläsningar och självständigt arbete enskilt och i grupp, som redovisas och diskuteras under seminarier. Litteraturen behandlas dels i föreläsningar, dels på seminarier och förväntas utnyttjas i olika former av självständigt arbete och diskussioner.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursen examineras genom skriftliga tentamina och seminarieuppgifter. För godkänd kurs krävs godkänd examination och godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Återkommande litteratur att införskaffa
Bokcirkel | Välj en av nedanstående böcker att läsa under kursens gång
- Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren. 2023. Det levande: Om den gränslösa relationen mellan naturen och människan
- Peter Wohlleben. 2016. Trädens hemliga liv.
- Erika Bjersttröm. 2020. Klimatkrisens Sverige: Så förändras vårt land från norr till söder.
- Emil Nilsson. 2024. Rävbacken: hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin
Vecka 4 | Introduktion, h****ållbar utveckling och natursyn
- Helmfrid, Hillevi. 2007. Natursyn Tre svar på vad natur är. Rapport nr 1. Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
- Moran, L. and Rau, Henrike 2014. Mapping divergent concepts of sustainability: lay knowledge, local practices and environmental governance. Local Environment: The International Journal of Justice and Sustainability.
- Nightingale, A., Böhler, T., Campbell, B., Karlsson, L. 2017. Ch. 4 Enacting Sustainability. In: Nightingale et al. Environment and Sustainability in a Globalising World. Routledge.
Extra läsning:
- Rockström et.al (2009) Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity
Vecka 5 | Centrala begrepp och teoretiska perspektiv
- Wall, D. (2017). Elinor Ostrom’s rules for radicals: cooperative alternatives beyond markets and states. Pluto Press. Kapitel 2
- Hornborg, A. (2013). Revelations of resilience: From the ideological disarmament of disaster to the revolutionary implications of (p)anarchy. Resilience, 1(2), 116–129.
- Folke, C., S. R. Carpenter, B. Walker, M. Scheffer, T. Chapin, and J. Rockström. 2010. Resilience thinking: integrating resilience, adaptability and transformability. Ecology and Society 15(4): 20.
- Cleaver and de Koning (2015) ‘Furthering critical institutionalism’, International Journal of the Commons, 9(1), p. 1-18.
- Li, Tania Murray (2014), 'What Is Land? Assembling a Resource for Global Investment', Transactions of the Institute of British Geographers, 39 (4), 589-602.
Extra läsning:
**Vecka 6 | Centrala begrepp och teoretiska perspektiv ekologi **
- Pleijel, H. Ekologi – En introduktion, Gleerups utbildning AB, Malmö
-Kap 1 Vad är ekologi? Sid 7-15
-Kap 2 Ekologi, energi och näring, sid 17-37
-Kap 6 Folkräkning i vår herres hage, sid 101-112.
-Kap 8 Samspel på hög nivå, sid 143-155.
-Kap 9 Natur och kultur, sid 157-175. - Cimon-Morin, J., Darveau, M. & Poulin, M. 2013. Fostering synergies between ecosystem services and biodiversity in conservation planning: A review. Biological Conservation 166: 144-154. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2013.06.023
Extra läsning:
- Biodiverse, 2017, Tema utrotningen, årg 22,nr 4, 32 sidor
http://www.biodiverse.se/app/uploads/2018/01/Biodiverse-2017-4_HELA-TILL-webb_180108_l.pdf - Wagner et al. 2021. Insect decline in the Anthropocene: Death by a thousand cuts. PNAS Vol. 118 No. 2 e2023989118 https://doi.org/10.1073/pnas.2023989118
Vecka 7 | Klimat- och mineral dilemman
- Stoddard, I et.al. 2021. Three Decades of Climate Mitigation: Why Haven’t We Bent the Global Emissions Curve? Annual Review of Environment and Resources. Vol. 46:653-689
- Tunón, H., Borg, A. & Hilding-Rydevik, T. (red.). 2024. Den biologiska mångfalden och maten vi äter. SLU Future Food Reports 27. SLU, Uppsala.
- Shove, E. (2012). Putting practice into policy: reconfiguring questions of consumption and climate change. Contemporary Social Science, 9(4), 415–429.
Extra läsning och Lyssning:
- Kanarp (2024) Your research or my tinkering won’t help: On (the lack of) Climate Adaptation Imaginaries in the Swedish Arctic.
- Rydberg, I et al. 2019. Jordbrukets klimatanpassning. Future Food Reports nr 9. SLU
- Johan Rockström 2020: Jordens framtid i Antropocen, Föreläsning. Vetenskapsakademin. https://www.youtube.com/watch?v=6no6Oa3l4FU
Vecka 8 | Skogs- och naturvårdsdilemman
- Beland Lindahl, K., Sténs, A., Sandström, C., Johansson, J., Lidskog, R., Ranius, T., Roberge, J.-M. M., (2017). The Swedish forestry model: More of everything? Forest Policy and Economics, 77, 44–55. https://doi.org/10.1016/j.forpol.2015.10.012
- Sandström, E (reds). 2019. Skogens värden och värderingar: En studie om skogliga diskurser och dilemman på Gotland. Inst. för stad och land, SLU.
- Sandström, E. 2015. Allmänningarnas återupplivande – om makt och identitet i kampen för utvecklingen av ett lokalt förvaltarskap. Kapitelutkast.
- Sunseri (2009) ‘Chapter 8: Biodiversity Preservation and Emergent Forest Conflicts, 1980–Present ’Wielding the Ax: State Forestry and Social Conflict in Tanzania, 1820 – 2000. (Athens, Ohio: Ohio University Press).Tillgänglig här: https://ebookcentral.proquest.com/lib/slub-ebooks/detail.action?docID=1774095&pq-origsite=primo
Extra läsning och Lyssning:
- Sveriges Radio P1: ”Kampen om skogen” Fyra avsnitt. Svt Vetenskapens värld (2021-2022) Slaget om skogen & Slaget om skogen fortsätter: https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld-slaget-om-skogen
- https://sverigesradio.se/kampenomnaturen
- Wallin Fernqvist (2023) 'Chapter 6: Reserving Uvinza', Articulating Alienation: The History and Experience of Subsumption in Rural Kigoma, Tanzania (Geographica; Uppsala, Sweden: Uppsala University).
Vecka 9 | Jordbruk och försörjningsdilemman
- McMichael, P (2009). A food regime analysis of the ‘world food crisis’. Agric Hum Values 26, 281. https://doi.org/10.1007/s10460-009-9218-5
- Rundgren, G. Food: From Commodity to Commons. J Agric Environ Ethics 29, 103–121 (2016). https://doi.org/10.1007/s10806-015-9590-7
- Röös, E., Carlsson, G., Ferawati, F., Hefni, M., Stephan, A., Tidåker, P., & Witthöft, C. (2020). Less meat, more legumes: Prospects and challenges in the transition toward sustainable diets in Sweden. Renewable Agriculture and Food Systems, 35(2), 192-205. doi:10.1017/S1742170518000443
- Eriksson, C. (2018) Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Uppsala: SLU Future Food
Extra läsning och Lyssning:
- Radio P1: “Kampen om Jorden” Fyra avsnitt. https://sverigesradio.se/kampenomnaturen
- Johanna Björklund och Hillevi Helmfrid. 2010. Klimatsmart lantbruk – stor- eller småskaligt? Erfarenheter från ett deltagardrivet forskningsprojekt. Centrum för uthålligt lantbruk.
Vecka 10 | Vattendilemman
- Sandström, E. Jägerskog, A. and Oestigaard, T. 2016. Changing Challenges: New Hydropolitical Landscapes in the Nile Basin. In Sandström, E. Jägerskog, A. and Oestigaard, T (eds). Land and Hydropolitics in the Nile River Basin: Challenges and New Investments.
- Kadfak & Antonova 2021 Sustainable Networks - Modes of governance in the EUs external fisheries policy
- Alarcón, 2022, Book Chapter, Power, Conflicts and Environmental Communication in the Struggles for Water Justice in Rural Chile- Insights from the Epistemologies of the South and the Anthropology of Power
Extra läsning och Lyssning:
- Sveriges Radio P1: “Kampen om vattnet” Fyra avsnitt. https://sverigesradio.se/kampenomnaturen
- Sandström, E. 2016. Dealing with water – emerging land investments and the hydropolitical landscape of the Nile Basin. In Sandström, E. Jägerskog, A. and Oestigaard, T (eds). Land and Hydropolitics in the Nile River Basin: Challenges and New Investments.