Utomhusmiljöer för barn och ungdom
Kursen bygger till stor del på självständigt arbete, med visst inslag av grupparbete, i kombination med online undervisning (via Zoom). Modulerna innehåller föreläsningar, litteraturseminarier och tre inlämningsuppgifter inklusive fältarbete och presentationer.
Information från kursledaren
Dates for obligatory online meetings Autumn semester 2024
September 11 - 13
October 30 – November 1
November 27 - 29
2025 January 15 - 16
Policy document -to be read and followed by all admitted students
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-01-12 och 2025-02-02
Andra kursvärderingar för MP0006
Läsåret 2023/2024
Utomhusmiljöer för barn och ungdom (MP0006-10218)
2023-08-28 - 2024-01-14
Läsåret 2022/2023
Utomhusmiljöer för barn och ungdom (MP0006-10015)
2022-08-29 - 2023-01-15
Läsåret 2021/2022
Utomhusmiljöer för barn och ungdom (MP0006-10292)
2021-08-30 - 2022-01-16
Kursplan och övrig information
Kursplan
MP0006 Utomhusmiljöer för barn och ungdom, 15,0 Hp
Outdoor Environments for Children and YouthÄmnen
Miljöpsykologi LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Barnet | 5,0 | 0202 |
Mikrosystemet | 5,0 | 0203 |
Makrosystemet | 5,0 | 0204 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 120 hp och Engelska 6Mål
Det övergripande målet för kursen är att ge insikter i den roll som utomhusmiljöer har för barn och ungdomar i vardagslivet och hur sådana platser kan lokaliseras, utvecklas och förvaltas för att ge positiv effekt på hälsa och socialt liv och för att gynna lek, lärande och utveckling.
Efter avslutad kurs, ska studenten kunna:
• Beskriva egenskaper hos utomhusmiljöer som är viktiga för barns sociala liv, inklusive möjligheter till lek, lärande och utveckling
• Tillämpa relevanta strategier att undersöka barns upplevelser av och perspektiv på platser
• Analysera vad en specifik omgivning innebär för barn avseende lokalisering, innehåll, utformning och förvaltning
• Föreslå generella principer för planering och gestaltning av utomhusmiljöer för och med barn och ungdomar
• Diskutera samspelet mellan fysisk och social planering avseende aspekter som rör barn och ungdomar
• Räkna upp de dokument som reglerar planering och utformning av barns utomhusmiljöer
Innehåll
Kursen handlar om utomhusmiljöer för barn och ungdomar och olika strategier för att undersöka barns relation till platser och utveckla deras positiva egenskaper. Denna kunskap kan användas till att förbättra planering, gestaltning och förvaltning för och med barn med syfte att skapa spännande, säkra och hälsofrämjande utomhusmiljöer. Den första delen av kursen behandlar den roll som utomhusmiljöer har för barns sociala liv och hur dessa miljöer kan gagna lek, lärande och utveckling. Kursens andra del behandlar planering, gestaltning och förvaltning av såväl formella som informella utomhusmiljöer i städer, bostadsnära områden och i de omgivande naturmiljöerna. Den tredje delen behandlar barn- och ungdomsrelaterad planeringspraktik som en del av social och fysisk planering på nationell och internationell nivå. Särskild uppmärksamhet ges åt naturmiljöers roll med den variation som säsongsväxlingar, geografisk belägenhet innebär och deras innehåll av specifika inslag som ätliga växter, djur och vatten.
Kursen omfattar föreläsningar, litteraturseminarier, studiebesök, projektarbete, övningar och en skriftlig tentamen. Utöver ett projektarbete, en skriftlig tentamen och godkända redovisningar av övningsuppgifter, krävs att studenterna utför uppgifter och övningar i samband med studiebesök och seminarier.
I kursen kombineras självständigt arbete på distans med obligatoriska träffar på campus.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänt slutförande av uppgifter och övningar i samband med lektioner, seminarier, studiebesök och en skriftlig tentamen.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ges på halvfart och distans, med obligatoriska campus-träffar.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för människa och samhälle
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
LITERATURE LIST 2024
The below literature should be read in preparation of each literature seminar (see separate instructions on Canvas). Note, literature seminars are mandatory. To access these texts, please make use of SLU’s VPN service: Access to databases and e-journals requires VPN | Studentwebben (slu.se).
** Literature seminar I: 09:00-12:00 13th September**
- Chawla, L. (2015). Benefits of nature contact for children. Journal of planning literature, 30(4), 433-452
- Laaksoharju, T., & Rappe, E. (2017). Trees as affordances for connectedness to place–a framework to facilitate children’s relationship with nature. Urban Forestry & Urban Greening, 28, 150-159.
- Loebach, J., Sanches, M., Jaffe, J., & Elton-Marshall, T. (2021). Paving the way for outdoor play: examining socio-environmental barriers to community-based outdoor play. International journal of environmental research and public health, 18(7), 3617.
- Wales, M., Mårtensson, F., Hoff, E., and Jansson, M. (2022). Elevating the Role of the Outdoor Environment for Adolescent Wellbeing in Everyday Life. Frontiers in Psychology 13. Doi: 10.3389/fpsyg.2022.774592.
Literature seminar II: 09:00-12:00 31st October
- Ergler, C. R., Freeman, C., & Guiney, T. (2021). Walking with preschool‐aged children to explore their local wellbeing affordances. Geographical Research, 59(1), 118-135.
- Jansson, M., Herbert, E., Zalar, A., & Johansson, M. (2022). Child-Friendly Environments—What, How and by Whom?. Sustainability, 14(8), 4852.
- Mårtensson, F., Jansson, M., Johansson, M., Raustorp, A., Kylin, M., & Boldemann, C. (2014). The role of greenery for physical activity play at school grounds. Urban Forestry & Urban Greening, 13(1), 103-113.
- Wales, M., Mårtensson, F., & Jansson, M. (2021). ‘You can be outside a lot': independent mobility and agency among children in a suburban community in Sweden. Children's Geographies, 19(2), 184-196.
Literature seminar III: 09:00-12:00 27th November
- Jansson, M., & Lerstrup, I. (2020). Children's perspectives on green space management in Sweden and Denmark. In Place, Pedagogy and Play. Taylor & Francis.
- Rodela, R., & Norss, E. (2023). Opening up spatial planning to the participation of children and youth: the Swedish experience. European Planning Studies, 31(2), 252-269.
- Sandström, I., Ericsson, S., & Hedvall, P. O. (2024). Gendered Sustainability: Are Public Spaces Designed for Girls Good for Everyone? Examining Female Participation as a Strategy for Inclusive Public Space. Examining Female Participation as a Strategy for Inclusive Public Space.
- Wenger, I., Prellwitz, M., Lundström, U., Lynch, H., & Schulze, C. (2023). Designing inclusive playgrounds in Switzerland: why is it so complex?. Children's Geographies, 21(3), 487-501.