Utomhusmiljöer för barn och ungdom
Kursen bygger till stor del på självständigt arbete, med visst inslag av grupparbete, i kombination med online undervisning (via Zoom). Modulerna innehåller föreläsningar, litteraturseminarier och tre inlämningsuppgifter inklusive fältarbete och presentationer.
Information från kursledaren
IMPORTANT: Policy documents for students
Dates for obligatory, online meetings Autumn 2023
September 6 - 8
October 25 - 27
November 22 - 24
2024 January 10 - 11
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
MP0006-10218 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för MP0006
Läsåret 2024/2025
Utomhusmiljöer för barn och ungdom (MP0006-10011)
2024-09-02 - 2025-01-19
Läsåret 2022/2023
Utomhusmiljöer för barn och ungdom (MP0006-10015)
2022-08-29 - 2023-01-15
Läsåret 2021/2022
Utomhusmiljöer för barn och ungdom (MP0006-10292)
2021-08-30 - 2022-01-16
Kursplan och övrig information
Kursplan
MP0006 Utomhusmiljöer för barn och ungdom, 15,0 Hp
Outdoor Environments for Children and YouthÄmnen
Miljöpsykologi LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Barnet | 5,0 | 0202 |
| Mikrosystemet | 5,0 | 0203 |
| Makrosystemet | 5,0 | 0204 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 120 hp och Engelska 6Mål
Det övergripande målet för kursen är att ge insikter i den roll som utomhusmiljöer har för barn och ungdomar i vardagslivet och hur sådana platser kan lokaliseras, utvecklas och förvaltas för att ge positiv effekt på hälsa och socialt liv och för att gynna lek, lärande och utveckling.
Efter avslutad kurs, ska studenten kunna:
• Beskriva egenskaper hos utomhusmiljöer som är viktiga för barns sociala liv, inklusive möjligheter till lek, lärande och utveckling
• Tillämpa relevanta strategier att undersöka barns upplevelser av och perspektiv på platser
• Analysera vad en specifik omgivning innebär för barn avseende lokalisering, innehåll, utformning och förvaltning
• Föreslå generella principer för planering och gestaltning av utomhusmiljöer för och med barn och ungdomar
• Diskutera samspelet mellan fysisk och social planering avseende aspekter som rör barn och ungdomar
• Räkna upp de dokument som reglerar planering och utformning av barns utomhusmiljöer
Innehåll
Kursen handlar om utomhusmiljöer för barn och ungdomar och olika strategier för att undersöka barns relation till platser och utveckla deras positiva egenskaper. Denna kunskap kan användas till att förbättra planering, gestaltning och förvaltning för och med barn med syfte att skapa spännande, säkra och hälsofrämjande utomhusmiljöer. Den första delen av kursen behandlar den roll som utomhusmiljöer har för barns sociala liv och hur dessa miljöer kan gagna lek, lärande och utveckling. Kursens andra del behandlar planering, gestaltning och förvaltning av såväl formella som informella utomhusmiljöer i städer, bostadsnära områden och i de omgivande naturmiljöerna. Den tredje delen behandlar barn- och ungdomsrelaterad planeringspraktik som en del av social och fysisk planering på nationell och internationell nivå. Särskild uppmärksamhet ges åt naturmiljöers roll med den variation som säsongsväxlingar, geografisk belägenhet innebär och deras innehåll av specifika inslag som ätliga växter, djur och vatten.
Kursen omfattar föreläsningar, litteraturseminarier, studiebesök, projektarbete, övningar och en skriftlig tentamen. Utöver ett projektarbete, en skriftlig tentamen och godkända redovisningar av övningsuppgifter, krävs att studenterna utför uppgifter och övningar i samband med studiebesök och seminarier.
I kursen kombineras självständigt arbete på distans med obligatoriska träffar på campus.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänt slutförande av uppgifter och övningar i samband med lektioner, seminarier, studiebesök och en skriftlig tentamen.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ges på halvfart och distans, med obligatoriska campus-träffar.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för människa och samhälle
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Below you will find the literature for each module (I-III) that is mandatory reading. The literature will be discussed in groups during mandatory self-organised literature seminars (see separate instructions on Canvas). All of the texts below should be accessible using SLU’s VPN service: Access to databases and e-journals requires VPN | Studentwebben (slu.se).
Please do not hesitate to contact us if you are having difficulty accessing any of the texts.
Module I: the child/adolescent (7th-9th September, 2022)
Badland, H., Kearns, R., Carroll, P., Oliver, M., Mavoa, S., Donovan, P., ... & Witten, K. (2016). Development of a systems model to visualise the complexity of children's independent mobility. Children's Geographies, 14(1), 91-100.
Chawla, L. (2015). Benefits of nature contact for children. Journal of planning literature, 30(4), 433-452
Jarvis, I., Sbihi, H., Davis, Z., Brauer, M., Czekajlo, A., Davies, H.W., Gergel, S.E., Guhn, M., Jerrett, M., Koehoorn, M. and Nesbitt, L., 2022. The influence of early-life residential exposure to different vegetation types and paved surfaces on early childhood development: A population-based birth cohort study. Environment International, 163, p.107196.
Loebach, J., & Gilliland, J. (2016). Neighbourhood play on the endangered list: examining patterns in children's local activity and mobility using GPS monitoring and qualitative GIS. Children's geographies, 14(5), 573-589.
Wales, M., Mårtensson, F., Hoff, E., and Jansson, M. (2022). Elevating the Role of the Outdoor Environment for Adolescent Wellbeing in Everyday Life. Frontiers in Psychology 13. Doi: 10.3389/fpsyg.2022.774592.
Wells, N. M., Jimenez, F. E., & Mårtensson, F. (2016). Children and nature. Citizen Science. Public Participation in Environmental Research, 201-213.
Module II: the microsystem (26th-28th October, 2022)
Aminpour, F., Bishop, K. and Corkery, L., 2020. The hidden value of in-between spaces for children’s self directed play within outdoor school environments. Landscape and urban planning, 194, p.103683.
Bishop, K. & Corkery, L. (2017). Designing Cities with Children and Young People. Beyond Playgrounds and Skate Parks, Routledge London and New York (Chapter 11). AVAILABLE AS E-BOOK ON CANVAS UNDER COURSE BOOKS.
Jansson, M., Herbert, E., Zalar, A., & Johansson, M. (2022). Child-Friendly Environments—What, How and by Whom?. Sustainability, 14(8), 4852.
Johansson, M., Mårtensson, F., Jansson, M., & Sternudd, C. (2020). Urban space for children on the move. In *Transport and Children's Wellbeing *(pp. 217-235). Elsevier.
Snow, D., Bundy, A., Tranter, P., Wyver, S., Naughton, G., Ragen, J., & Engelen, L. (2019). Girls’ perspectives on the ideal school playground experience: An exploratory study of four Australian primary schools. Children's geographies, 17(2), 148-161.
Wales, M., Mårtensson, F., & Jansson, M. (2021). ‘You can be outside a lot': independent mobility and agency among children in a suburban community in Sweden. Children's Geographies, 19(2), 184-196.
Module III: the macrosystem (23rd-25th November, 2022)
Bishop, K. & Corkery, L. (2017). Designing Cities with Children and Young People. Beyond Playgrounds and Skate Parks, Routledge London and New York (Chapter 3 and 5). AVAILABLE AS E-BOOK ON CANVAS UNDER COURSE BOOKS.
Cele, S., & van Der Burgt, D. (2015). Participation, consultation, confusion: professionals' understandings of children's participation in physical planning. Children's Geographies, 13(1), 14-29.
Derr, V., Chawla, L., & Mintzer, M. (2018). Placemaking with children and youth: Participatory practices for planning sustainable communities. New Village Press (Chapter 1). AVAILABLE FOR DOWNLOAD ON CANVAS UNDER COURSE BOOKS.
Jansson, M., & Lerstrup, I. (2020). Children's perspectives on green space management in Sweden and Denmark. In Place, Pedagogy and Play. Taylor & Francis.
Woolley, H. (2013). Now being social: The barrier of designing outdoor play spaces for disabled children. Children & Society, 27(6), 448-458.