Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning
The course will provide students with comprehensive knowledge of how eutrophication affects aquatic ecosystems. The importance of different pollution sources caused by human activities (agriculture, forestry and wastewater from urban and rural treatment plants and facilities) in a watershed will also be evaluated, in combination with development of suitable remediation programmes using a source apportionment model.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
MV0217-20148 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för MV0217
Läsåret 2023/2024
Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning (MV0217-20204)
2023-10-31 - 2023-11-30
Läsåret 2022/2023
Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning (MV0217-20049)
2022-11-01 - 2022-12-01
Läsåret 2021/2022
Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning (MV0217-20090)
2021-11-02 - 2021-12-02
Läsåret 2020/2021
Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning (MV0217-20155)
2020-11-02 - 2020-12-02
Läsåret 2019/2020
Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning (MV0217-20102)
2019-11-01 - 2019-12-03
Läsåret 2018/2019
Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning (MV0217-20084)
2018-11-05 - 2019-01-20
Kursplan och övrig information
Kursplan
MV0217 Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning, 7,5 Hp
Land use and watershed management to reduce eutrophicationÄmnen
Miljövetenskap Markvetenskap Markvetenskap MiljövetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Skriftlig tentamen | 5,0 | 0202 |
| Studiebesök och inlämningsuppgift | 2,5 | 0203 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:• 150 hp på grundnivå, varav
• 60 hp i ett naturvetenskapligt ämne såsom biologi, lantbruksvetenskap, markvetenskap, geovetenskap, miljövetenskap eller teknik/teknologi,
• 10 hp kemi,
• 10 hp biologi,
• 15 hp markvetenskap eller geovetenskap
samt
• Engelska 6.
Mål
Kursen ger grunden för arbete med vattenkvalitet och relaterade förvaltningsfrågor.
Den ger en helhetsbild av de eutrofierande utsläpp som kan kopplas till mänskliga aktiviteter i avrinningsområden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• beskriva hydrologiska processer och hydrologi i avrinningsområden,
• beskriva hur de viktigaste kemiska och biologiska processerna i vattenmiljön påverkas av ökade kväve- och fosfornivåer,
• beskriva hur olika odlingsåtgärder inom jordbruket påverkar vattenkvaliteten i ett avrinningsområde, med fokus på kväve och fosforbelastning,
• föreslå lämpliga motåtgärder för reducerade kväve- och fosforförluster till vattendrag, sjöar och hav,
• redogöra för hur utsläppen från privata avloppssystem och avloppsreningsverk påverkar vattenkvaliteten i ett avrinningsområde och möjliga metoder för minskad påverkan,
• ge en allmän översikt över värdet av miljökvalitetsmål, direktiv och lagstiftning relaterad till vattenkvalitetsarbete i Sverige och övriga EU,
• planera och genomföra en litteraturstudie för ett valfritt ämne inom ramen för kursområdet och presentera resultaten i både en skriftlig och muntlig presentation.
Innehåll
Kursen fokuserar på effekterna av eutrofierande utsläpp på vattenmiljön och hur motåtgärder och program kopplade till dessa kan utformas, implementeras och hanteras. Fokus ligger främst på vattenförvaltning under nordeuropeiska förhållanden. Undervisningen baseras på föreläsningar, litteraturstudier, gruppövningar och studiebesök. En individuellt skriven uppsats ingår där handledning tillhandahålls av en forskare. Alla kursmoment är obligatoriska, förutom föreläsningar.
Följande moment ingår i kursen:
• hydrologi i avrinningsområdesskala,
• förekomst av näringsämnen och andra föreningar i marken och transportvägar till yt- och grundvatten,
• biologiska och kemiska processer i akvatiska system,
• eutrofieringsproblem i sötvatten och marina system,
• miljöövervakning av vattenkvalitet och metoder för bedömning och utvärdering av vattenstatus,
• skäl till och användning av motåtgärder för att minska näringsbelastningen till vattenmiljön från jordbruk, skogsbruk och avloppsvatten,
• våtmarker för ökad näringsretention i landskapet,
• lagar, direktiv och miljökvalitetsmål i Sverige och övriga Europa,
• vattenkvalitetsarbete, i ett nationellt och internationellt perspektiv.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Följande krävs för godkänd kurs:
• godkänd skriftlig tentamen,
• godkänd skriftlig och muntlig rapportering av projekt och övningar,
• godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för mark och miljö
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Castellano et al., 2019, Sustainable intensification of agricultural drainage, Nature Sustainability, 2, 914-921.
Djodjic and Markensten, 2018*, From single fields to river basins: Identification of critical source areas for erosion and phosphorus losses at high resolution*, Ambio, doi.org/10.1007/s13280-018-1134-8, 1-14.
Haygarth et al., 2005, The phosphorus transfer continuum: Linking source to impact with an interdisciplinary and multi-scaled approach, Science of the Total Environment, 344, 5-14.
Kirchner et al., 2004, The fine structure of water-quality dynamics: the (high-frequency) wave of the future. Hydrological Processes, 18, 1353-1359.
Bieroza et al., 2021, What is the deal with the Green Deal: Will the new strategy help to improve European freshwater quality beyond the Water Framework Directive? Science of the Total Environment, 791, 148080.
Lintern et al., 2020, Best management practices for diffuse nutrient pollution: wicked problems across urban and agricultural watersheds, Environmental Science and Technology, 54, 9159-9174.
Wolllheim et al., 2018, River network saturation concept: factors influencing the balance of biogeochemical supply and demand of river networks, Biogeochemistry, 141, 503-521.
Voulvoulis et al., 2017, The EU Water Framework Directive: From great expectations to problems with implementation, Science of the Total Environment, 575, 358–366.
Basu et al., 2022, Managing nitrogen legacies to accelerate water quality improvement, Nature Geosciences, 15, 97-105.
Palmer et al., 2019, Linkages between flow regime, biota, and ecosystem processes: Implications for river restoration, Science, 365, 1264.
Forber et al., 2018, The phosphorus transfer continuum: a framework for exploring effects of climate change. Agricultural & Environmental Letters, 3, 180036.
Ockenden et al., 2017, Major agricultural changes required to mitigate phosphorus losses under climate change, Nature Communications, 8, 1-9.